VM-uppehållet slut för HK Kelt som denna söndag fick sätta tänderna i tuffast möjliga motstånd då serieledande Ale HF kom på besök i Kultan. Skulle Kelt kunna bemästra 4:ans hetaste gäng?
Säsongens första dubbelarrangemang gick äntligen av stapeln där alltså Celtic spelade före Kelt i samma hall. Fin stämning på läktarplats när profil efter profil ramlade in, idag också med ett gäng avbytare.
Ett par snabba kast på Martin och Nacken i kassen som uppvärmning, sedan var vi igång. Kelt gick till attack och satte 1-0 i första anfallet, inprickat av storcomebackande Hultgren. Vi trodde att vi sett det sista av honom på handbollsplanen men till vår stora glädje har rehabiliteringen gått strålande och han har sett pigg ut på träningarna.
Det var en jämn kamp första 20 minutrarna där Kelt ändå hängde hyfsat med i tempot som gästerna drog upp. Nacken gjorde sin bästa match för säsongen och räddade frilägen till både höger och vänster! Det gör att vi glömmer utkastet rätt i handen på en grön, som vi kan skratta åt nu :)
Vi ska skicka ett beröm norrut längs med E45:an för att de vill driva upp tempot hela tiden. Det är jobbigt att möta, men det blir också väldigt mycket roligare att spela när det satsas fullt och man får slita lite, till skillnad från det vanliga lunket.
Kelt hade en knapp ledning i första halvlek men Ale tog igen och några felbeslut sista fem gav dem också en ledning i paus. Ställning 13 - 17.
I den andra halvleken fortsätter Ale i sitt höga tempo och vältränade satsningar. Kelt orkade inte riktigt och åkte på någon utvisning samt straffkast emot sig. Trots att Lindberg kom in och glänste med att hålla nollan första 8 minutrarna i andra drog det sedan ifrån rejält.
Några märkliga situationer uppstod också. Hela matchen igenom var det ett väldigt skrikande på Ale:s tatuerade och hårdrockande M6 när närkontakt uppstod, till slut kunde vi bara skratta åt det. Men visst var det konstigt att Ladan då fick två minuter för ett besviket "AAAHH" efter ett eget missat avslut?!
När Igge då replikerade: "Eyy domarna gå och lägg dig" på hans säregna juggesmåländska och det utan reprimand funderade man lite på nivån. Vi brukar vara positiva till domarinsatserna men idag fanns det utvecklingspotential.
Avslutande kvarten var ingen vacker historia. Ale fick alldeles för mycket utrymme att ladda bössan och de röda tvingades till svaga avslut som keepern i bortakassen enkelt motade. Med kontring som effekt vet vi att det rullar iväg snabbt.
Slutresultat 22 - 35 kändes väl lite väl i överkant efter den fina första halvleken. Vi var dock överens i omklädningsrummet efteråt att det var en rolig match att spela.
Kelts charmörer har fått spelledigt helgen för Alla Hjärtans Dag, så alla datingsugna kan skicka mail till Jimmie Svensson så styr han upp. Nästa kamp är istället lördagen den 21 februari, borta mot Wassarna i klassiska Angereds Sporthall.
Måndagskamp i Valhalla A och Torslanda stod för motståndet. De stod också som hemmalag då matchen flyttats från söndag eftermiddag, vi spelade nu helt enkelt på Celtics träningstid, 19 i Valhalla A. FÖrhoppningsvis lite klarare nu, om det uppstått någon förvirring i stil med #resultatgate.
IK Celtic har haft en tuff period det senaste med nästan hela startsexan borta samtidigt som man mött Rya samt Wasaiterna dubbelt nu kring jul. Tyvärr har man halkat ifrån toppstriden så nu gäller det att styra skutan snyggt i hamn samtidigt som vi fortfarande alltid vill vinna kamperna.
Denna måndag dök nästan alla upp som förväntades. Bara tre återbud strax före avkast! Vi fick nöja oss med två avbytare där Mattelins kusin var jetlaggad från Mexico och Blomman balanserade fokuset mellan planen och barnen. Inga vänsterhänta i truppen heller, redan nu skickar vi en stor eloge till Sunk The Hunk som gjorde ett fint jobb på H6.
Torslanda är nykomlingar i serien och simmar så gott de kan för att hålla näsan ovanför vattenytan som stavas nedflyttningsstrecket. De har några poängs marginal just nu men botten lever där framför allt Frölunda ser starka ut under våren. Denna afton ställde de upp med i princip juniorlaget + de sedvanliga rutinerade korten i Thorén och Stelleck. Full trupp, skulle de fälla avgörande?
Sighed hade skickat ut en av de bästa de har inne på domarklubben att vissla. Well, Dörra satt ju på läktarplats men denna gång syftar vi på Jasna Kliko som alltid levererar med briljans. En av få som också lyckas hålla Blombergs och Ármanns temperament i styr, det säger inte lite! Så många gånger det gnälls på dessa personer som brinner lika mycket för handboll som vi andra och som ser till att vi kan lira, därför vill vi också ge er en klapp på axeln i handbollsfamiljen.
Matchen var en jämn historia i 55 minuter, med ett litet övertag för Celtic hela vägen. Matchbilden var (med Celtic som bortalag) 4-5, 6-8, 8-8, 10-11 och 14-15 i halvtid. THK gjorde en hel del kassar från halvdistans medan Celtic hittade nät från heldistans via Fiddes skolboksskytte och från M6 där Ármann levde upp till sitt smeknamn Gordon Stewart.
I den andra halvleken följde lagen återigen varandra och när THK valde att punktmarkera Fidde klev de andra fram. God insats av framför allt Viktor Josefsson som verkligen trummat igång kroppen igen och som denna kväll satte dit 6 bollar. Hänsynslös mot sin egen kropp och passande att imponera när klasskamraterna stöttade på läktarplats.
På Celtics hedersläktare satt Slayer, Hultgren, Lisa, Rannveig Ása samt Frisk och njöt av avslutningen. Jämna matcher avgörs sista fem och när ett gubbalag möter junisar avgör ofta rutinen. Så även denna gång, THK kastade bort några enkla och gick ifrån sitt vanliga spel medan Celtic tryckte dit bollarna när det behövdes.
Till slut 27 - 22 till IK Celtic och två fina poäng in på kontot. Vi tar med oss de sköna känslorna till söndag då det är dags för säsongens första dubbelarrangemang i Kultan. Celtic spelar 12.15 och möter Onsala, därefter följer Kelt 13.30 mot Ale HF. Väl mött!
Monsterkrock på tisdagskvällen i Jasmin Zutas handbollskalender, samtidigt som Sverige tog sig an Algeriet i VM-turneringen möttes Backa Skälltorp och HK Kelt i en match utan särdeles många likheter till den i Qatar.
En stor trupp med hela fyra avbytare samlades på klassisk liten handbollsruta på Hisingen. Säga vad man vill om tighta kanter men Skälltorp är den klassiska halltypen många av oss växt upp i. Ribbstolar, bommar, gummigolv och enkel caféteria.
Backa HK är en väluppfostrad förening och bjöd på varmt välkomnade samt en hel timma fri lek innan avkast i hallen. Filtboll, basketkorgar och minihandboll användes flitigt.
Hemmalaget ställde upp med ett skapligt lag där framför allt Hermansson, Roberto DSC och Pierre i kassen är bekanta namn från A-laget som just nu toppar Div 2. Kul att en profil som C Berg håller igång. I vitt bortaställ skulle Kelt göra sitt bästa för att smita söderut med 2 pinnar.
Det började också lovande. Första halvlek var helt jämn fram till sista fem minutrarna då Backa gjorde ett litet ryck. En hel del bortkastade bollar och missade avslut gjorde att Kp knackade in 17 - 13 på resultattavlan i halvtid.
I paus ville vi täta ihop mittförsvaret genom att tvåorna packade in och hjälpte till, vi skulle värdera våra kontringspassningar och vi skulle dra dit bollen högt med kryssjagare. Det var receptet för en möjlig comeback.
När man ligger under med fyra bollar är det viktigt att inte tappa mer då matchen lätt kan dödas om avståndet rinner iväg. Nu fick Kelt en riktig uppförsbacke i andra halvlek och ett tag ledde hemmalaget med åtta mål, innan en snygg upphämtning tog vid.
Med fin utdelning från H9, ett mer disciplinerat missilkastande på kontring och några målvaktsräddningar så började HKK äta ikapp försprånget. Med tre minuter kvar skiljde tre mål och när Kelt sedan gjorde ytterligare ett fanns åtminstone potential till nerv.
Tyvärr för vår del föll inte alla pusselbitar dit på rätt plats och Backa behövde inte känna någon riktig oro. Dock väl kämpat och nu kan vi rehaba alla krämpor i truppen ett tag. Ett helt omotiverat uppehåll på 2,5 vecka mitt i säsongen väntar innan vi tar emot Ale HF i Kultan den 8 februari.
Söndagskamp i Förbohallen denna blåsiga helgavslutning. Det skulle bli en målrik historia, många mål per krona i entrépeng som lagets economista uttryckte det i omklädningsrummet efter match.
Uppladdningen för denna match inleddes i torsdags kväll när Slayer fick i uppgift att under konferensmiddagen i annan del av Sverige samla ihop ett slagkraftigt lag. Genast när svaren började ramla in insåg man att detta skulle bli tufft. Totalt mer än 10 återbud och med Josefsson uppflyttad i Celtic, så fick vi damma av arkivet.
Som tur är finns det goa gubbar som hangarounds till Kelt. Lirare som fortfarande tycker det är roligt men som inte längre finner tid och engagemang för att vara med kontinuerligt. Denna gång var det hela 3 spelare som gjorde comeback!
*Martin Davidsson, den starke H6:an som var med så sent som ifjol och som hållt igång fint med innebandy ute på Volvo och gymmet på Backaplan.
*Peter Eriksson, rutinerad och Topp 10 i både mål samt matcher för Kelt genom tiderna. Närmare 2 år sen senaste kampen dock.
*Johan Hedling, bolltrollaren från Deje som slimmat sig ordentligt på de 4 år han varit ifrån handbollen. Finns både handbollshjärna och skäggväxt, så roligt att se honom på planen igen.
Avkast ute i Stenkullen och vi hoppades kunna ge en match ändå. Det började också positivt med ledning 2-0 och bra tryck i andrafas. Sedan fick dock Baltic hål på oss och när de väl hittat rätt så fortsatte de på den inslagna vägen.
Kelt hade mycket besvärligt i försvarsspelet där man inte fick grepp om hemmaspelarna. Då ingen tränat på minst en månad kanske det berodde på dålig timing, ännu sämre fysik och beslutsfattande som inte höll måttet, saker vi kan få med oss via träning. Det rann iallafall iväg och ställningen i halvtid var ledning för Baltic 21 - 15.
Trots underläge kände vi oss inte utspelade och således var det positiva tongångar i paus-snacket. Vi hade ju själva gjort 15 mål, utan kontringar. Kunde vi bara få lite känning så kunde det bli match igen.
Tyvärr fick Baltic bästa start på den andra halvleken och dödade alla hopp. Kelt hade mycket svårt med skottstark V9 och en Blidberg på linjen van vid tuffare bevakning i Div 2. Han var även ledare bakåt, något Kelt hade behövt i sin motsvarighet på M6 denna eftermiddag.
Genom hela andra låg avståndet runt 10 bollar, vilket plussades på slutet och totalt 28 - 42. Bedrövligt stora siffror bakåt såklart och omöjligt att vinna.
Vad gäller spelarbetyg får den comebackande trion tumme upp. Davidsson hänger fem, Hedling tre och Pete Pistol två. Kanske främst imponerande av Hedling att utan en boll i handen på fyra år kliva in och dra dit bollar.
Vi övriga får se till att höja oss om vi ska nå samma poängskörd som under hösten. Det får bli två intensiva träningar i veckan och sedan ska Kongelf få en tuffare uppgift på söndag i Kultan. Avkast 13.15 för de som vill kika!
Höstsäsongens sista kamp spelades i Lundbystrand 2 som av någon outgrundlig anledning blev vår hemmaplan denna söndagkväll. Neutral plan med andra ord, kopierar Handbollsförbundet formatet för FA Cupens semifinaler?
Under helgen hade återbuden haglat in som under den värsta decemberstormen. Thailand, Sälen och Trysil lockade tydligen mer än Div 4 Västra och Tredje Advent kl 18 led vi även av bortfall pga jobb. Truppen smalnade av (numerärt, bokstavligt låter vi vara osagt) och till slut stod vi där med bara en avbytare.
Lite oroligt var det inför matchen med de förutsättningarna. Baltic brukar vara målglada (flest gjorda i serien i år) och spela med högt tempo. Kelt har heller inte lyckats besegra dem de senaste åren, historiska resultat:
26-26
31-34
33-37
29-33
Skulle ett gäng avdankade pingislungor orka mot pigga balter från Lerum?
Kelt tog avkast sedan Slayer förlorat slanten för första gången denna säsong. Första 10 var lika målsnåla som fjolhelgen mot Kongelf och vi hade ledningen med 2-1. Känslan var dock att här kunde de röda haft en större ledning, med många skott i virket och fint målvaktsspel av bortalagets målvakt.
Våra farhågor om ett Baltic i fart slog inte in. De vitblå spelade oerhört långsamt, lägst tempo i serien i år, och Kelt var mycket nöjda med det. Vi kunde låta dem skjuta från distans och lita på att Lindberg i kassen spikade tätt likt Ray Clemence gjorde i Spurs mål på 80-talet. Att Clemence sedan kom att träna Barnet FC under 90-talet är en fin anekdot.
I anfallsspelet försökte vi hålla långa anfall, låta bollen vandra och tempoväxla när det blev läge - och när vi orkade. Kelt lyckades gubba sig igenom första halvlek på ett föredömligt sätt och hade 11 - 8 i halvtid. Det var ingen rolig historia att se på men det var vad vi kunde göra med kvällens material.
I paus pratade vi om att fortsätta stå rätt bakåt, trycka när vi hade läge och låta bollen gå ytterligare ett par varv framåt innan avslut. Med stöd från Hultgren, Ladans wifey och ett gäng alingsåsare skulle vi ro hem detta.
Baltic hade gjort läxan i halvtid och justerade sitt lag en aning. De ställde upp 5-1 bakåt och gav de lite mer fysiska killarna förmånen att spela. Ganska snabbt var man ikapp, efter 8 min i andra stod det 14-14 och upplagt för ännu en rysare.
Lagen bytte anfall med varandra där Baltic spelade jugge på heltid och Kelt ville inte vara sämre utan spelade på Bogdan. Det svängde fram-och-tillbaka några gånger men inget av lagen lyckades rycka.
Med 27 minuter spelade gick då Kelt upp i två-målsledning. Snabb replik från Baltic och en olycklig kontring där hemmalaget fick en utvisning de sista två minutrarna. Nu blev det tufft!
Baltic missade så ett avslut och Kelt upp i anfall. En rekordtidig passiv-varning tvingade dock de röda till ett stressat avslut och Baltic fick chansen igen. Med 15 sekunder kvar kom kvitteringen och Kelt försökte sig på snabb kontring.
Jansson tog några snabba kliv över anfallszonen och stoppades bryskt av bortaförsvaret som mindre påminde om Baltikum, mer Sovjet. Kommentarer som "man vill ju vinna" flög över planen, men skribenten tycker inte det rättfärdigar vad som helst i Div 4 Västra en söndagkväll. Nu gick det lyckligtvis bra till slut men lite ansvar får vi ha mot varandra i gärdsgården.
Kelt lyckades inte trycka dit något segermål utan matchen slutade 25 - 25. Det kändes då som en förlust men sett till förutsättningarna så får vi vara nöjda. Kelt parkerar nu på plats 4 i tabellen med 11 poäng. Med tanke på fjolårets total med 7 pinnar så får vi vara mer än nöjda med hösten.
Matchens lirare utser vi Olle Engman och Dan Nertby. Det rutinerade domarparet blåste knappt fel en enda gång och 2:orna var klockrena. Kanonkul att spela under sådana förutsättningar!
I Kelt ger vi plus till hela laget:
Martin = dämpade skott från 9-meter med bravur och plockade även ner ett par straffar
Sunken = mycket stabilt spel på vänster2 bakåt och aktiv i anfallsspelet
Slayer = satte 4 av 4 skott och är seriens målfarligaste M6
Linnskog = våran egen skyttekung, härlig utveckling!
Josefsson = lägre tyngdpunkt än Vranjes och hänsynslös mot sig själv
Jansson = det ekade över hela Hisingen när han bombade i virket, spänstfenomen
Igor = Balic-inspelet bakom nacken var högklassigt, stark bakåt
André = bra taggning i prestigematchen mot gamle lagkamraten Billy
Tack även till Nacken och KP som var med och skötte coachning och sekretariat.
Nu tar Kelt jullov och lovar att komma tyngre till vårpremiären som sker den 10 januari, då med returmöte mot Baltic. God Jul & Gott Nytt År!
Kungälvs Idrottshall var på söndagkvällen skådeplats för en thriller värre än Wallander-filmerna på TV4. HP Kongelf tog emot HK Kelt i en jämn och svängig kamp där de röda till slut kunde packa två poäng med sig i bagaget hem.
Truppen som samlades var ganska talande för varför Kelt i år är med i toppen istället för fjolårets botten. Trots 8 återbud och ett IK Celtic med stark trupp samtidigt uppe i Angered lyckas vi få ihop 13 man till sen bortamatch på Andra Advent. Kul! Vi noterade denna gång debut för Victor J som anslutit från Anderstorp, varmt välkommen!
Innan vi börjar rabbla om matchen i sig är det också på sin plats med en rejäl avtackning. Detta var nämligen sista matchen i den röda tröjan för Martin Bäck. Totalt summerar vi 40 matcher och 145 mål för ex-GUIF:aren som nu flyttar till Scanias prestigefyllda traineeprogram i Södertälje. En mycket go gubbe både på och utanför planen, som ni förstår. Ett stort PING till BK Salem om ni söker en högklassig V6.
Så till kampen. En hetsig uppvärmning under kort halltid följdes av slantsingling om bollen. Slayer går fortsatt starkt och vann lottning 5 av 5 denna säsong. Då vet ni som läst er matematik att det är 3% sannolikhet på detta utfall, så marginalerna är med denna säsong.
Inledningen av matchen var jämn och målfattig. Det stod 2-2 efter 10 minuter och man undrade om matchen skulle sluta 12-12. Då började matchen öppna upp sig och det var svängdörrar åt båda håll. Trots att Lindberg räddade en hel del frilägen så gjorde det stundtals obefintliga försvaret att Kongelf gick till ledning i halvtid med 17 - 14.
Vi pratade om att tajta ihop det mer bakåt, hjälpa våra målvakter och ha koll på den rutinerade Mathias "Zigge" Sigfridsson i Kungälv. Framåt handlade det om att gå mer rakt på mål, spela tillsammans och dra dit bollarna ordentligt.
I den andra halvleken var det lika jänmt och svängigt som i den första, men nu var det ändå Kelt som hela tiden låg något steg före. Bäck hängde tre raka när kelterna gjorde ett ryck och Josefsson gjorde en briljant debut med 6 kassar och flera assist.
Slutskedet var kaotiskt med mängder av missade skott, straffar och frilägen. Spiken i kistan satte ändå Linnskog som även han gjorde en kanoninsats med 60 min på H6. Nacken får också stort plus i slutet med flera viktiga räddningar, bara några timmar efter landning från Oman.
Till slut en riktigt go vinst mot ett Kongelf som var starkare än tidigare under säsongen. Det innebär att vi nästa söndag spelar match om tredjeplats i tabellen över jul & nyår mot Baltic. Det brukar bli roliga matcher mot gänget från Lerum, denna gång avkast 18.50 i Lundbystrand på söndag.
Noterat:
*Slayer klev in på Topp 10 målskyttar i HK Kelts historia, grattis!
*Gunnarsson tog ett kliv närmare 100 matcher i Kelt. Står nu på 96!
*Under skribentens första säsong i föreningen så mötte IK Celtic (dvs A-laget) HP Kongelf i mars 2010. Då slutade det med vinst för Kungälvarna med 9 bollar. Nu har vi jobbat upp oss och vinner alltså mot dem med B-laget. Bara som en indikation om resan vi gjort de senaste säsongerna.
Seriefinal i Div 4 Västra mellan de två obesegrade lagen i ligan spelades på söndagskvällen i Ale Kulturrum a.k.a. Ale Gymnasium. Kunde Kelterna rubba storsatsande Ale HF som är nykomlingar från trean i år?
Fin samling i Valhalla där det var stor förvirring över tidpunkt. Mattelin var 45 min tidig vilket slutade i att han istället valde lir i Kelt före Celtic. Rekordmånga bilar styrde sedan E45 norrut med de vita bortaställen nedpackade i bagaget.
Truppen var en aning vingklippt och med två sena återbud på André och Håkansson blev Kelt stukade. Synd då det vankades stormatch men så är det för ett B-lag. Det blev ju bra utdelning på truppfördelningen då Celtic vann!
Fin uppvärmning med hårdrock i högtalarna, som man kan förvänta sig i Ale. Storpublik på läktarna, måste vara något slags rekord för Kelt genom tiderna? Att de dessutom betalade för att se dussinlirarna hysta boll är en fjäder i hatten.
Slayer singlade slant och har nu 4 av 4 vinster. Lämnade lika väluppfostrat som förra helgen över bollen till motståndarna. Domaren som ser precis ut som gubben på Pringles-rören blåste sedan igång och Ale gick till angrepp.
Hemmalaget spelade i högt tempo och kom i fina satsningar på 9-meter. Kelt saknade samspel och täthet bakåt så Ale ramlade ifrån med några mål redan i inledningen. Vi krigade och slet, hade 3 gula och 1 tvåa efter 10 minuter, vilket nog är mer än sammanlagt på hela säsongen hittills.
I anfallsspelet hade vi fin inställning med ordentliga satsningar men lyckades inte heller där finna det optimala samspelet och släppa bollen i rätt läge. När vi väl kom till avslut så brände vi ofantligt mycket. Keeper var duktig, framför allt i semafor och söderut, så självklart försökte vi igen, igen, igen och igen dra dit bollen där.
I halvtid ledde Ale med 17-11 men vi hade ett bra konstruktivt snack om hur vi ville gå vidare sista 30 min. I upptakten av andra halvlek tuggade vi ikapp något mål och för en kort stund kändes det som match igen.
Ale HF har dock numret större än oss idag. Anförda av den ständigt trevlige och duktige liraren 'Bullen' gjorde man fina satsningar, tryckte dit bollen och stod tunga bakåt. Sista kvarten rann siffrorna iväg som följd av många kontringar, ni som sett en och annan handbollsmatch kan föreställa er matchbilden.
Till slut blev det 38 - 23 till Ale mot Kelt och det är bara att gratulera till en god insats. I Kelt ger vi den stora tummen upp till Max som tog mycket ansvar, kämpade och drev på hela matchen ut. En ryggdunk också till Slayer som sätter 5 av 5 skott på duktige keepern, bland annat en riktigt känslig lobb som tillochmed fick hemmapubliken att vädra applåder.
Nästa match för HK Kelt är redan på onsdag då ett annat lag som smyger med i toppen kommer på besök i Valhalla A. Då är det Backa Skälltorp som gäller, avkast 20.30.
Det var Fars dag och Kelt firade med match mot Wassarna och chans på serieledning. Kunde de röda lyckas samla fler poäng på sina 4 första matcher än på hela förra säsongen då 7 pinnar skrapades ihop?
En go samling handbollslirare samlades i Kultans café där vi hann munhuggas med den rutinerade domarduon över en kôpp redan innan avkast. Truppen var stadig med 2 keepers + 1 utespelare. Av de spelare Kelt använt i de tre inledande matcherna saknades då 8 gubbar, vilket säger lite om bredden vi lyckats ansamla i år.
Kul med två debutanter i laget. Alexander Girvan (Önnered) och Max Lundström (OV Helsingborg) är lyx att ha med i Div 4 och bidrog till slut med 14 mål tillsammans. I övrigt gjorde Blomberg, Gabbe och Björn säsongsdebut i Kelt, welcome to the dark side.
Fint tugg i omklädningsrummet innan vi gick ut i tom hall. Nacken, tidernas meste Kelt, var förtjusad över halltid ännu en gång, andra raka i Kultan nu. Var är fotbollskidsen, Sports F02 och gympatanterna? Vi fick tid att leka korta straffar (Var Girvan siste målvakt?), kastade boll i basketkorgarna och Max försvann nervöst länge in på herrarnas, var det debutantnerverna?
Medan läktarna fylldes av profiler som Slayers wifey och en handbollsnjutare i form av Hultgren värmde Kelt upp med sedvanliga 90-talsövningar: indianhopp, plocka bär och 'sick-sack'. KP skötte som vanligt tidtagning och protokoll med bravur och på bänken hade vi med oss Lisa som ambulerande sjukgymnast om någon av gubbarna skulle falla ur form.
Slayer tog hem vinst 3 av 3 i slantsinglingen denna säsong och lämnade väluppfostrat över bollen till gästerna. Kelt startade med ett utgrupperat 5-1 för att försöka vinna lite enkla bollar och sicket genidrag av coachtrojkan. Girvan hade lekstuga som spets och hade fler steals än LeBron. Vid ställning 6-3 hade han gjort 4 och spelat fram till 1.
Kelt malde på, hittade positionerna bakåt och Wassarna lyckades inte hota det röda försvaret. Längst bak stod Bjössi i kassen och motade bollar på bästa vis. Han släppte 3 spelmål och 1 straff på 30 min, totalt stod det 17 - 4 i halvlek till HK Kelt.
I halvtid pratade vi om att fortsätta hålla igång fötterna, inte slappna av och att se till att ha roligt. Nacken gav BVB high five och tog över mellan stolparna. På läktarna hade Frisk hört om utklassningen och kom ner till andra halvlek med sin halvmesyr på överläppen.
De första tio minutrarna av andra halvlek var #throwbacksunday till förra säsongen. Hafsigt, virrigt och mängder av tekniska fel. Det blir lätt så när ambitionsnivån är hög men man glömmer grundjobbet. Lagen höll jämna steg innan Kelt ryckte upp sig igen.
Fortsättningen av matchen är inte mycket att skriva hem om. När Kelt gjorde 2 mål gjorde Wassarna 1 och 17 - 9 i andra speglar det väl. Slutresultatet skrevs till 34 - 13 och de 21 plusmålen ger Kelt serieledningen i Division 4 Västra. Oklart när och om det hänt förut, men det skulle kunna vara bästa placeringen någonsin. Kul utveckling tycker vi och viktigt att ha ett hett alternativ för de som inte lirar med Celtic för stunden.
I nästa kamp väntar seriefinal mot Ale HF som ramlade ur Div 3 ifjol och siktar uppåt igen. De är också obesegrade och har då mött både Baltic och Backa, så det blir en tuff nöt att knäcka. Viktigt att dyka upp på träningarna i veckan samt att vara spelbar till söndag. Då spelar nämligen Celtic och Kelt samtidigt, så vi behöver både spelare och bilar för att lösa detta på ett smidigt vis, och med 4 poäng.
Go Reds!
Långresan till Laholm började helt planenligt. Alla gubbar var på plats och de tre bilarna fylldes i förbestämd ordning. Enda plumpen i planeringen var att Mattelin glömt matsäcken till hemvägen vilket snabbt åtgärdades av en tripp via Johanneberg. Väl framme stod mamma Mattelin i dörren med en kasse välkylda malt och i samma veva kom skyttekungen i serien för två säsonger sedan förbigående och önskade lycka till. Den gode Knutsen som fortfarande härjar friskt i Torsalnda Snakes hävdade att just denna match i Laholm var seriens match denna säsong.
Efter gott snack i bilen ner anlände vi något sent till Lagaholmshallen då det var endast 20 min till kick off men som Göteborgslag är vi vana med knapp halltid vid seriematch. I bilen ner pratade vi om att starta matchen med dubbelpunkt men detta blev nedröstad av de 4 killarna som skulle vara kvar i försvarsarbetet. Gubbarna litar inte längre på fotarbetet tydligen. Roligast att nämna annars före matchstart var annars att domarna precis som vi förutspått skulle gnälla på nyansskillnaden på våra målvakters tröjor samt att Robert har ett regelvidrigt nummer. Celtics kapten tog offerrollen och tyckte vi kunde lägga ner matchen med himlande ögon då gentlemännen i svart kunde citat: ”göra ett undantag” . Schangtilt tycker redaktionen då vi spelar i div 3 en serie med resurser utöver det vanliga. Vi säger som Joakim Posener på frångan whats the limit? NO limit. Att vi inte tänkte på att köpa nya ställ till just denna match…
Draget att inte punkta från start kan vi på efterhand inte utvärdera men Hök går omgående upp i 4-0 ledning. Efter detta håller lagen jämna steg resten av halvleken målmässigt men vad som skall framhävas är försvarsspelet. Undertecknad tar sig friheten att ge en extra fjäder i hatten till skruvstädet från Ulricehamn Gunnarsson. Framåt hade Celtic nog 5 ramträffar och således har vi några baljor upp i paus.
Vi snackar som vanligt om att bara få in bollen så skulle detta lösa sig. Vi kom till bra lägen men avslutade utan ackuratess. Innan matchen hade vi ambition om ett bredare spel med mer kantutspel men detta läste Hök sönder och gav inget utrymme för utspel. Vad vi istället fick var det breda läget utsida 2 (det sk Victor Johansson-läget där flippen är väldigt användbar). Nu visade det sig att domarna tillät en hög nivå av fysisk kontakt så det raka armar man erhöll i brösten vid det breda hoppskottet genererade doslutet övertramp om man inte släppte bollen och lyckades man få iväg läderkulan blev avslutet allt för tamt för målvaktens kompetens. Vid ett par tillfällen blev det avblåsning efter det breda avslutet men då handlade det om skada. Nivå var samma år båda håll men på denna nivå är skaderisken överhängande med knuffar i luften.
Vi hade efter 15 min ätit oss ikapp och matchen stod och vägde på riktigt. Vartenda anfall och försvar kändes viktigt men då låser det sig för Celtics ofta så duktiga skytte. Vi blir allt mer desperata då bollen inte går in och i samma veva har domarna hittat pipan och hittar några lustiga utvisningar för de röda. Ska tilläggas att Hök också erhåller en tvåminutare som vi inte förvaltar. Värt att nämna är att Celtics lagledare dvs kusin Mattelins bättre hälft får syna ostskivan då Svensson påpekar för domarna att ett så duktigt lag som Hök inte behöver domaren hjälp efter en riktigt billig straff i slutskedet. Straffbacken hängde i luften och Robin Frisk tog ansvar och levererade denna minuten senare efter en liknande frågeställning till männen i svart. Matchen rinner Celtic ur händerna och hökarna vinner väl rättvist i slutändan. De har ett bättre omställningsspel än de röda som i slutändan fäller avgörande i denna försvarsinriktade holmgång. Hökarnas omställningar får vi lite bättre bukt på då vi inte byter gubbar anfall-försvar och detta tar vi med oss.
Sur förlust som omgående raderades bort i bilen hem där snacket var gott på hög akademiskt nivå blandat med oneliners av nivå lägre än en fars på Vallda.
Redaktion framhäver Gunnarssons försvarsspel, hunken trollade även fram en straff i offensiv zon då fick förtroende som pivot. Plus även till Petur som i protokollet blev snuvad på en kasse men visar fin offervilja och genombrott på kanten. Mer av den varan tidigare i kommande matcher.
Vill även skicka ett tack till trevliga HK Hök som bjud på klister då logistiken inte klaffade i det röda lägret.
Arbetsveckan startade upp med kamp mot ett rutinerat motstånd nämligen Sävedalen. SHK är ett gott gäng som startade upp verksamheten för några år sedan och har gått rakt igenom seriesystemet och är nu på en behaglig nivå i div 3. Sävedalen och Celtic är 2 gäng där folket kommit lite till åren och man vet således inte vilka gubbar som kan ställa upp på matchspel. Vad man dock vet är att båda gängen har betydligt enklare att mobilisera kompetent personal en måndag i Gbg kontra en lördag i Laholm eller Ulricehamn.
Nåväl, matchen startar igång i hyfsat div3-tempo där båda gängen visar upp stabilt 6-0 försvar. Målen som görs uppkommer ofta i omställningsfas, dock ej i förstafas då det numera är förbjudet att passa kantspelare verkar det som. Lagen följs broderligt åt i protokollet med något litet övertag för SHK första 30. Finns i princip inget ordinärt att rapportera från den halvleken möjligen Davidssons kanoner i kryllan, En oerhört kvalificerad räddning från gentlemannen i SHK-kassen samt en vänsterprojektil från 15m av SHKs yngste men bäste…
Halvtidsvilans diskussion slutade i ett samtycke från hela Celtictruppen att vi skulle trycka om möjligt ännu hårdare i omställningarna och snacket avslutades med att vi lyckades låsa in nyckeln till omklädningsrummet i just omklädningsrummet vilket är allt annat än ett Bobby Fisher drag.
Vi ligger under med två när pipan tjuter i tinnitusörat och Arrman sköter avspelet. Båda gängen har inledningsvis fortsatt problem att producera i det uppställda anfallsspelet. Dock har Celtic ett omställningsspel taget ur skolboken och vi vänder på steken och går upp i en fyramålsleding. Det är en fröjd att skåda det kollektiva kontringsspelet och frysboxen kändes inte alltför kall. Matchen börjar allt mer att rinna SHK ur händerna när inte ens tidigare nämnde h9a lyckas skjuta ordentligt och givetvis tar de Timeouten lika väntat som munblossen utanför fritidsgården vägg i vägg med Kultans centercourt. Celtic snackar då ihop sig om ännu ett Bobby Fisher drag nämligen att inte trycka så hårt. Ingen reflekterar och beslutet är gemensamt och demokratiskt taget. Vi gör bara mål på omställningar men slutar med just detta. Behöver undertecknad förklara mer ingående resultatet av detta beslut??
Shk börjar istället för oss trycka betydlig hårdare och gör lite enkla mål. Celtic lyckas inte under de sista 8 min göra något mål vilket sällan är ett segerrecept, inte denna kväll heller. Matchens sista kasse sätter SHK på straff efter en situation som likväl kunde slutat i en offensiv foul men där tappar vi inte segern. Kampen slutar broderligt 21-21 efter att SHK haft frikast med sekunden kvar vilket Martin i Celtickassen limmande.
Värt att nämna är att Rosero är 100% i avsluten sen första matchen mot Heid. Han förvaltade Celtics enda utspel genom att skjuta genom målvakten.
Att träna på i veckan: FANTASI..bara för att man skjuter hårt är inte sannolikheten större att göra mål då skottet träffar blocket.
Gott så
//Redaktören
Division 4 Västra rullade på onsdagskvällen vidare med fin kamp mellan OLDRIK och HK Kelt. Rosendalshallen bjöd på nydanade omklädningsrum och sedvanlig pojkmatch före oss i hallen.
Truppen justerades något efter vinsten mot 415 Östra. Ut gick Bäck samt Leijon vilka vi ersatte med Varberg, Johannes och Sander. Den beryktade comebacken i Kelt, första matchen på 7 år av Jimmie Svensson gick i stöpet. Feber löd rapporten och kvällen tillbringades istället framför MFF i Champions League.
OLDRIK ställde upp med 7 gubbar och 4 pojkar. Wislander saknades i truppen från start men elitrutin fanns i form av bla Magnus Berndtsson. Skulle demoncoacherna för kvällen, Mattelin och Gunner lyckas styra oss till 2 poäng?
Slayer skötte slanten fenomenalt och har nu 2 av 2 i detta moment denna säsong som kräver kyla, list och kompetens. Var han extra taggad av att ha petat ut Sander till bänken i inledningen av denna kamp?
Kelt inledde i försvarsposition och det med bravur. Första kvarten var väldigt fin och ett aggressivt defence tvingade OLDRIK till svåra avslut som Lindberg i kassen enkelt demonterade. I anfallsspelet dominerade Jansson med höga hopp, hårda skott och många mål.
I avslutningen av den första halvleken tappade vi dock det riviga bakåt och lät hemmalirarna kliva runt lite som de ville. De lyckades få dit några extramål samtidigt som Kelt hade problem i anfallsspelet när OLDRIK gick ut på 3-2-1 med unga, snabba killar i fronten. Ställningen i halvtid 11 - 13.
I halvtid var vi ändå tillfreds, några småsaker att justera så skulle vi kunna ta hem detta. Nacken klev in mellan stolparna och med stöd av vår klubbmassör, sportfotograf och största supporter Lisa såg vi med tillförsikt fram emot den andra halvleken.
Återigen startade Kelt mycket fint. Vi var tillbaka i ett aggressivt försvar och började riva stora sår i OLDRIK:s utgrupperade försvar. Små, enkla avtal två-och-två och raka satsningar mot mål gjorde att vi ramlade upp i en ledning med 4-5 bollar. Måste här berömma Nisse, eller Nils Nisse Nilsson som det myntades på bänken, för resolut, enkel och stabil handboll.
Med 20 minuter kvar gick ett sus i hallen. In klev Magnus Wislander och han adderades snabbt till matchprotokollet. OLDRIK gick ner på 6-0 och Slangen lade sig på M9 framåt. Säga vad man vill om ålder och nivå, men nog gjorde han skillnad den gode Wislander.
Kelts ledning med 7 bollar kröp sakta men säkert nedåt. När Kelt gjorde 1 mål gjorde OLDRIK 2 mål. Ambitionerna hos de röda var höga när man försökte gå på skott rakt över världens bästa försvarsspelare, kanske borde vi värdera annorlunda.
Med minuten kvar skiljde bara ett mål i Kelts favör och OLDRIK hade anfall. Stor dramatik men Linnskog tänkte inte bjuda på mer utan var ute och nöp bollen till stor glädje hos de röda. Upp i anfall och Jansson fick sätta spiken i kistan mot moderklubben, 27 - 29. Tredje raka vinsten och redan uppe i 6 poäng, att jämföra med de 7 poäng som HK Kelt tog hela förra säsongen.
Vad är då skillnaden? Det roligaste i år är att vi har en trupp där alla gubbar tränar kontinuerligt. Vi får bra sparring på träning när vi två gånger i veckan ställs mot gubbar som lirar i topplag i Div 3. Vi har också tidigare haft stor omsättning på lirare i Kelt, men nu börjar vi lära känna varandra bättre.
Nästa match för HK Kelt är söndagen den 9 november, hemma i Kultan mot Wassarna.
Notiser:
*Vi gratulerar Slayer till mål nummer 100 i Kelt, alltid kul med tresiffrigt!
*Shout till David Sundquist som ligger i Topp 10 Målgörare i både Celtic och Kelt, starkt gjort och ungen är bara 25 år. Så minst 25 år till i rött.
Dags att damma av gåspennan och delge alla handbollsälskare vad som sker i Div 4 Västra, aka bakgården. Söndagsfrukosten bestående av en grillad med två klickar mos intogs denna gång i Kultan och mötet mellan HK Kelt och 415 Östra Göteborg.
HK Kelt hade ju tagit en fin premiärseger mot Chalmers och stod nu inför en utmaning i form av 415 Östra (fd BK Banér och Kortedala IF). Gästerna hade också slagit Chalmers, så en tuff match var att förvänta.
Truppen hade naggats i kanterna sedan Ladan ramlat ur sängen och Mattelin blivit upplyft till Celtic. Som tur var hade vi två storcomebacker: Daniel Jansson och Martin Bäck har fått ordning på sina knän och satsar i Kelt igen, underbart att se. Kvalitetslirare på den här nivån.
Slayer vann slanten och är 100%-ig i år medan läktarna fylldes av profiler som Ladan, Frisk + WAG samt en av de bästa Finnkamparna genom historien: Hultgren. Med KP i sekretariatet blåste Hasse och Johan igång matchen.
Kelt gjorde en fin inledning på matchen, ja hela första halvlek var bra. Konstruktiva anfall med bra skottprocent, pigga kontringar och en Salle i kassen som stängde fint. Det var inspring från Linnskog, knorrinspel från Nisse till Slayer och dönare från Jansson. 14 - 9 i halvtid och Coach Mattelin var nöjd.
I den andra halvleken såg det ut som den svenska försvarsmakten smugit sig in i Kelts försvar och 415 liknade en sovjetisk ubåt. Gästerna, i sina Div 4-mässiga bortavästar, kränkte gång på gång Kelts försvarsrum och trots att Nacken stred likt en ensam soldat vid västfronten gick de snabbt ikapp.
Det utvecklades sig till ett drama och Kelts anfallsspel blev vimsigare än morsan med en iPhone i handen. Till slut stod det lika i matchen med 5 minuter kvar. Precis där och då behövs rutin, kyla och vinnarskalle för att dra det längsta strået. Och precis som under vinnarsäsongen i Div 5 så klev Kelt fram och visade rutin, kyla och vinnarskalle.
Nisse, Jansson och Jesper tryckte dit de sista bollarna, Kelt vann med 25 - 23 och tog andra raka segern. På onsdag väntar fin match i Rosendal mot OLDRIK och enligt våra beräkningar bör Slangen vara med, men inte Bagarn. Kelt siktar iallafall på att fortsätta den vinnande trenden och jaga på Baltic i serietoppen!
Då skribenten lyckats plita ner fler än 100 referat är det snart dags för avveckling. Tiden är knapp (inte till för knapptryck) och ett första steg i avvecklandet av själva spelandet är väl att lägga ner runtom åtaganden. Fast med det fantasilösa och enkelspåriga anfallsspel Celtic visat upp den sista tiden gör sig sexmetersspecialiser icke besvär. Vi vågar inte trycka i kontringsspelet då vi är för rädda för tekniska fel och vi har alldeles för målkåta skyttar så skulle ev utspel finnas kommer det alltid sekunden för sent. Man tycker det är bättra att gå på eget läge och bli upplåst än spela ut. Frikast och ny chans till skott i dubbelblock. Vi försöker spela någon form av skyttebaserat bundesligaspel. Skillnaden på ligorna är hårfin, ett bra läge i bundesliga är skott mot enkelblock från 10m ett bra läge i div 3 är friläge. Verkar som Celtic tror att man har en fin avslutningsprocent från 10m mot enkelblock men via kalenderbitaren på bänken har undertecknad fått höra att detta inte ett faktum utan mer en utopisk självbild av den egna förmågan. I en så pass trång hall som Skälltorp är det om möjligt ännu viktigare att hålla bredden på spelet.
Men nu är matchen iaf över och torsken är ett faktum.
Om vi tar det hela från början så möttes vi av segervissa ungdomar i Backa HK vid ankomsten till hallen. En hall vi lirat i vid flertaget tillfällen med både vinst och förlust som resultat. En anekdot är att i skribentens representationslagsdebut på sydligare breddgrader vaktade en kille kassen som skribeten senare i ”karriären” skulle möta i just Backa HK. Den som tar namnet på målvakten kommer erhålla ett ”På Spåret” värdigt omnämnande här på hemsidan.
Backa startade upp kampen i ett gott tempo och Celtic bet sig fast i detta. Det kändes under hela första halvlek att varje anfall och försvar var viktigt för båda gängen. Backa är ett lag som är något mer vältränat än Celtic och magkänslan var att de även är mer samspelta än oss. De har även bra storlek på gubbarna framförallt i mittblocket. Hittades skottläget bredvid blocket gällde det att lägga avslutet uppe. Deras keeper hade väl 60% på skott nere och 5% på skott uppe under matchen. Detta tänkte vi inte på då kampen skulle avgöras tyvärr. Men som alltid är det fruktansvärt enkelt att vara efterklok.
Nåväl matchen avgörs lite i inledningen av andra halvlek då Backa gör 5-6 raka kassar och Celtic får under resterade match jobba i uppförsbacke. Detta är något som vi gör riktigt bra stundtals förutom i numerära överlägen. För en gångs skull får även motståndarlaget en del utvisningar men vi lyckas inte ta vara på detta. En del av utvisningarna kommer pga lite dåligt snack av Backakidsen. Kanske inte direkt för snacket men de samlade på sig en del under kampens gång. Det var mycket tjöt på domaren från hemmalagets sida, de verka inte vara vana vid thrillermatcher i Skälltorp. Även den rutinerade kaptenen hade lite attityd då han blev punktat men mjuknade under tidens gång och det visade sig att det var en fin pojk innanför matchstället. Ett så pass bra lag som Backa behöver inte extrahjälp av domaren och ju mer det gnälls ju avlägsnare är hjälpen.
Celtic hade med 5 min kvar jobbat sig ikapp till 20-20. Troligen hade det kostat alldeles för mycket energi för när matchen vägde som mest, när tom hemmapubliken började darra tar Celtic några sämre beslut i anfallsspelet (läs skjuta nere eller över). Vi blir direkt straffade av Backas fina omställningsspel och matchen rinner oss ur händerna. Som helhet en go match att beskåda från sidan, den var iaf trevlig att spela. Tyvärr blev det inte den riktiga hetsen i slutminuten men det tar i returmötet.
Bäst på planen var målvakterna.
Egentligen var Rynning bäst men han lös med sin frånvaro i andra halvlek.
Roligt med engagerad publik!
Vem lägger nästa straff?
Från vilket land härstammar Gustafs shorts?
Nu ska det bytas till vinterdäck till tonerna av Winnerbäck.
Över och ut!
Nu har det gått några matcher och månader sen skribenten tappade formen. Troligen kommer undertecknad aldrig mer vara i riktigt bra skrivform, hoppas på att någon av de yngre påläggskalvarna kan ta över sysslan. Men som de flesta som är yngre än 25 tror bara att nätet är ett konsumentsverktyg, men man har även ett producentansvar av just konsumenterna. Detta kommer bli alldeles för filosofiskt så vi gör en tillbakablick på senaste Celticmatch.
En match som egentligen startade kvällen innan då Celtics förra storstjärna tillika Elixahingsten och huvudstadsbon Victor J var på besök på bästkusten. Ett besök som hashtaggades bortamatch på de sociala medierna kvällen och natten före så vi förstår alla att tändningen var det inget fel på. Frågan är bara om Celtics nya stjärnmålvakt Larsson har en så gedigen försäsong innanför västen att han löser två bortamatcher inom loppet av 20h?
Det visade sig att han klarar det han sätter sina tänder i. Det tog 10 minuter innan Kärras unga ”talanger” hittade nätet bakom grande Larsson. Kärra skulle spela ihop ett gott gäng till kommande lovturnering på Västgötaslätten så vi hade räknat med ett slagkraftigt motstånd. Vi hade fel i våra beräkningar.
Då vi lyckades strax före match skrapa ihop 8 utespelare visste vi att temposänkning skulle bli vår melodi. Att sedan Rynning får direktrött efter 5 min gör ju inte att det bjuds på tornadohandholl i Lillekärr denna söndagseftermiddag. Kärras väloljade maskineri ville inte heller springa sönder de slitna småbarnsföräldrarna alt bortamatchtrötta Celticgubbarna som återstod gör att matchen får ses som ett sömnpiller ur det objektiva ögat. Oj vilken lång mening.
Kärra var riktigt valpiga och saknade hunger att störa Celtic gör att matchen är död efter 15 min i första. Och som vanligt när man har med osäkra ungdomar att göra blir det ofta det lite sämre ordförrådet som tar överhand när resterande vapen inte biter. Att Celtics ansvarstagande v9a Victor Mattelin ligger och tar sig för ansiktet är ju bara för att få till så mycket vila man kan, det måste vara sönderläst men tydligen inte.
Matchen i stort finns det inte mycket att rapportera om, Celtic håller nollan första 10 min i båda halvlekarna sen tryter orken. Kärra försöker störa med offensivt försvar men detta är inget som stör Oskar Mattelin eller Fabian som firar stora triumfer med små rörelser med fin hjälp av Araman (eller hur det nu stavas). Matchen slutar med det föga thrillerliknande resultatet 23-15.
• Roligt att vi sprider målskyttet ordentligt
• Tråkigt att vi saknar hela förastsexan: Rosero, Djuret, Jansson, Vögler, Davidsson och Sander. Noterbart är även att Gustav är på väg tillbaka från RIK.
• Synd att vi både otränade och några man kort för att trycka sönder i andrafas.
• Celtic har nu fått 15 utvisningar de två senaste matcherna (av samma domarpar), är vi så brutala?
• När är det lagfest? Back på Rynning
• Vem lämnade sin tröja till Mattelin för tvätt?
• Varför vill Juniorer inte tacka ordentligt utan bara göra high five?
• Sjuk att Blomberg som vann J-sm 96 blockar ner killar som inte var födda då.
Nu kanske det är hög tid för Celtic att titta uppåt i tabellen. Vi har manskap för det, gäller bara att vi ställer upp för varnadra. Tvättid, kattens födelsedag eller tentaplugg håller inte som bortförklaring till uteblivet deltagande. Ang bortförklaring så borde man vilja delta när man är med i ett lagspel. Det är ju det lilla tävlingsmomenten man har i ett annars ganska uddlöst svenssonliv.
Nu är det spelledigt en helg sen är det Onsala hemma söndagen efter och redan på tisdagen ska vi ut på Hisingen igen för match mot stjärngänget Backa HK. Vinster där och vi är riktigt med i toppen eller iaf med i twittersnacket..
Skribentens form verkar vara som Celtics i de inledande omgångarna. Vi torskar mot ett hyfsat Baltichov i första efter ett orutinerat spel. Noterar att IKB har en kille som aspirerar på att vara bäst i serien. Har inte sett snabbare sidledsförflyttningar sen The Mask gick upp på biografen.
Till match två krävde vi revansch av oss själva men blev istället förnedrade å det grövsta av Heidjunisar. Vi spelar med ett självförtroende som en nydumpad 15åring och blir givetvis hånade via sociala medier.
Till Stenungsundsmatchen i omgång 3 hade vi fått tillbaka någon kille och vi börja lära känna varandras spel efter sommaruppehållet. I skrivande stund har vi använt 17 spelare men vi har aldrig mer än 2 avbytare av olika anledningar. Denna match kan vi beteckna som handbollsmässigt ok dock finns mycket att ta av gällande tempo och skottprocent. Som väl var hade SHK glömt sin kreativitet i Stora Höga och lät Celtic vinna matchen relativt enkelt.
Efter tre matcher på en radie av 500m var det dags för riktig bortamatch (redan kvällen innan för David Larsson) i Ale. Finns det något som luktar mer div 3 än Ale mot Celtic?
Ale hade uppgraderat sina bollar och på den fronten ligger de i seriens absoluta toppskikt, tempomässigt har de lite att jobba på! Även i denna kamp lyckas Celtic bränna en del riktigt fina lägen vilket gör att de är match i halvtid (7-13). Som de flesta nog klara utläsa var vi bra bakåt vilket räcker långt, men det är ju så roligt att lägga mål. Fråga bara Sunken, Victor J eller Göran (mål-göran). Kanske dags att nöta lite lägen i veckan?
Andra halvlek blir mest en transportsträcka där ett Celtic på 80 procent aldrig riktigt blir hotade av Ale. Dock finns en del incidenter på näthinnan från sista 30.
Djuret skjuter en straff stenhårt rakt på, bra tänkt.
Svensson flippar i dövinkel burväktaren rakt i händerna, go känsla.
Mattelin tar i vanlig ordning några offensiva.
Sunken skjuter säsongens hårdaste skott från 12 m, hur kan inte målvakten hinna dit?
Sander har ont i ett knä, kastar sig alltid på detsamma.
Ska Fabians form förbättras?
Om vi tränat in ett spel i 6-5 varför kör vi det inte ordentligt?
Vad gjorde Gustav Hultgren på läktaren och har han andra byxor än de gråmelerade östtyska?
Hur mkt div 3 är det att ta time out för vila när tempot är obefintligt?
Kul att vara tillbaka på segertåget iaf!
Denna vasaloppsöndag sneglade senvintersolen in genom fönstergluggen. Tv-apparaten visade hurtiga skidlöpare och farmors äppelmos som sötade till grötfrukosten smakade godare än under arbetaveckan. Celtics glade gossar skulle få långväga besök av ett kvaljagande HK Hök vilka är bördiga från Laholm. Hur svår skulle den nöten bli att knäcka? Celtic har tidige haft svårt för rovdjur då vi torskat mot Torslanda Snakes (ja de kallar sig själva för detta) och mot Tyranusarierna i Mölndal.
Efter diverse ringande/mailande/sms kunde Celtic ställa upp med 9 speldugliga lirare vilket borde räcka till gott och väl i serietempot denna liga bjuder på. Men med facit i hand hade vi behövt ytterligare spelare framförallt någon som vill spela försvar. Att vara bättre tränade ät troligen inget alternativ så fler spelare är att föredra.
Som tidigare nämnts hade hökarna betydligt mer att spela för än Celtic men vid ett gott tugg strax innan avkast med deras huvudtränare ville denne prata ner deras ambitioner. På samma sätt pratade kvalkollegan från Lerum senare under dagen även de ner sina möjligheter till avancemang. Båda gängen var nöjda att känna på kvalmatcher. Det man sett av de negativt kvalande gängen från högre division är promotion ingen omöjlighet för varken Hök, Baltic eller Halmstad. Nåväl, till själva matchen.
Efter att hemmalaget hittat en skön och på alla sett lämplig machboll blev denna totaldissad av gästernas kapten. Han tyckte bollen var alldeles för paff. Så fort man hör dessa termer vet man att det kommer bli många hårda fega skott under matchen och på så vis minde delikatesser från blöta handleder. Så blev det också. Hök gjorde inte överdrivet många mål från kanten varken i uppställt eller på kontring. Däremot sköts det skarpt från nio meter, det spelades även in till pivot vid fler tillfällen än vi är vana att se. Hökarna spelade inte direkt snabb och överdrivet finurligt anfallsspel utan gick konsekvent över med H9 till vår H2. Och med två stora starka killar på linjen förstår inte Celtic vad vi skall göra. Vi bjuder ut oss som överförfriskade tonåringar på Sunny Beach och lät hökarna härja vilt. Vi var oförmögna att kommunicera vem som går ut och vem som säkrar, tur att det inte är bergsklättring vi sysslar med.
Vi var dock inte helt oävna framåt. Trots att hökarna visade fint blockande i mittförsvaret lyckades vi hitta kassen allt som oftast i våra angreppsförsök. Framförallt packade de fruktansvärt på deras högersida vilket öppnade för Roseros trollande (som givit bättre utdelning med sömn i hemmahamn under natten) och Sunkens distinkta avslut. Matchen således jämn i halvlek och det kändes fint med gemenskapen i omklädningsrum 7.
Omgående i andra kom rycket från gästerna som tog för sig av just Celtics gästfrihet. Utan varningar och tvåor är det svårt att vinna matcher även på denna nivå. Celtic som under första halvan av säsongen smällt på friskt, allt hårdare och kanske rent av vårdslös vid enstaka tillfällen ju tröttare vi blivit hade nu svårt att ens hålla uppe armarna. Vi kändes oinspirerade och tom okunniga stundtals då vi tröttnade rejält ju längre matchen gick. Vi är marginellt sämre tränade än för 8-9 år sedan vilket tar ut sin rätt då vi kör med 4 niometersspelare. Hökarna glider ifrån och vinner tillslut ganska komfortabelt.
Undertecknad hoppas verkligen att hökarna tar chansen till kval då de är ett gott gäng med fint go. Något oskolade kanske men vältränade och tillsynes vetgiriga att utvecklas under ledning av engagerad tränare. De gnäller inte på domare eller motspelare tillskillnad från sina länskollegor. Kort och gott fina pojkar.
Bra prestationer i rött under dagen:
Fabians spel framåt och vid några få tillfällen även bakåt.
Nacken gör framträdande 100 i Kelt (plus otaliga även i Celtic)
Davidsson håller inte sitt målsnitt men gör balja 500 för Celtic vilket är lite milstolpe.
Oscar som efter två träningar får hoppa in som headcoach och gör det bra trots att han knappt kan namnen på spelarna.
Palmqvist gör det bra i kassen även denna gång (MVP för säsongen?)
En relativt go arbetsvecka skulle kulminera i en fin bortamatch mot Halmstad. Detta går lite stick i stäv med miljömedvetna Celtics paroll: Tänk globalt, lira lokalt. Men att vi skall ut i lastbilens kabyss beror främst på bristen på lag nere i Halmstadsregionen.
Då undertecknad läst diverse referat från diverse idrotter i diverse divisioner har jag skådat en röd tråd i dessa. Alla landsortslag har tydligen seriens bästa spelare på samtliga positioner och skulle man mot förmodan tappa poäng så är det ofta yttre omständligheter som ställt till besvär (läs domare, skador, otur, bollfabrikat eller planunderlag). Så även detta referat skall börja med ursäkter om poängtapp. Celtic har lagom till slutspurten av serien tappat sina två bästa niometare (den ene uppåt den andre till nattklubbssvängen), sina två bästa kantspelare (Anders alltid sjuk, Casper aldrig frisk), sina två bästa målvakter (Båda håller sig på sydligare breddgrader på helger), sin bäste försvarare (Gisli aj min axel Reynisson) och att firma Hagesjö/Grimstam inte valt att satsa fullt ut denna säsong var mardrömsbesked för sportchefen.
När Celtic väl kom ner till arenan i Halmstad blev vi förstummade av förutsättningarna, det fanns inte längre något att skylla på. Matchen bjud på seriens bästa hall, skönaste golvet och en boll med perfekt grepp. Celtic hade även med sig en röststark klack bestående av Bulten, pratglade Mattelin och en alltid lika proper Gunnarsson. Med hejaramsor som ”Hårigt bröst och rakad pung, Fredrik Blomberg är våran kung” satte de verkligen prägel på matchen. Så gott med engagemang.
Kampen startade upp med starkt försvarsspel från de båda kombattanterna. Ju längre halvleken gick kröp Halmstad sakta men säkert ifrån Celtic med ett par bollar. De lurade oss med finurliga varianter som ”komma in från bänken på avkast” och ”gnälla till sig utvisning för vi är så unga och är vana vid hemmafavör”. Skulle Celtic än en gång lägga matchen alldeles för tidigt? Svar: Icke sa Nicke.
Nicke som vi känner som Nichlas Sander såg efter halvannan spelad halvlek till att bli inbytt och het som ett strykjärn producerade en handfull mål på 10 min. Matchen således målmässigt jämn i halvtid då vi alla längtade efter de fina bänkarna i omklädningsrummet. Tyvärr var nyckeln till just detta omklädningsrum bortslarvad och drickapausen lös med sin frånvaro. I sista sekund fick vi snällt gå in till HHPs filialer för flaskpåfyllning.
Vi visste att matchen skulle vara jämn hela vägen in i kaklet (och vilket fint rött kakel det var i duschrummet) där det hetaste laget skulle få med sig poängen hem. Halmstad skärpte till sitt försvarsspel och Davidsson som med tidigare nämnde Sander varit Celtics största hot inledningsvis kom inte alls till på samma sätt i andra halvlek. Den gode Fidde kom till hela 7 gånger i första men lyckades bara näta 2 i andra. Då resterande skyttar inte hade tort krut i bössan denna kväll blev matchen mycket svår. Fabian som gjorde matchens bombarmål i svartsvart under första halvlek kom inte heller han till med skyttet. Celtic gjorde som så ofta under den senaste tiden det väldig svårt för sig. Vi valsar runt i just valstakten lång, kort, kort och går sällan rakt på mål. Att vi även förlorar samtliga nummerära överlägen gör att kampen blev ovinstbar. Halmstad rinner ifrån på slutet och resultatet är odiskutabelt.
I denna match visar vi mer spelglädje och det tar vi med oss till näskommande utmaningar. Roseros avslut bör också nämnas i sammanhanget, han gör fem kassar på ett utspel. Resten avslutar han på egen hand då han liksom kollegorna i kantfacket tröttnat på utspelsbristen i Celtic efter nyår. Ska man vinna matcher måste man kunna vara hot från mer än två positioner annars blir man söderläst. Vi är lite för glada i att ständigt bryta av rullespelet.
I det väl tilltagna omklädningsrummet fanns dock ingen tid för sammanbrott då det vankas party. Dock är denna hemsida ett familjevänligt forum så det referatet får ni hitta på annat ställe på det världsomspännande datornätet internet.
Matchen stjärnor:
1. Davidsson som ensam skjuter med kraft denna kväll.
2. Sander som på ålderns höst lärt sig fånga boll.
3. Rosero som har hela verktygslådan med sig, lobben, släppet på insida, studs mellan benen mm.
Det forna vårlaget IK Celtic har inte visat några tecken på vinnarkultur den senaste tiden. Vi har kammat noll och sjunker som en gråsten i tabellen. Snön faller och vi med den som Uffe hade uttryckt det hela. Är det samme Uffe som myntat ”jag trivs bäst på öppen anstalt” också? Ett uttryck som även det visar lite vad som hänt ett för tillfället mycket trögt Celtic. Är det inte relaterat för tillnyktring så har vi även problem att hänga med på planen, nu har vi sett rött de tre senaste matcherna och det beror enbart på dåligt fotarbete.
IK Celtic är inte tillräckligt bra för att bara sätta ut skorna och hämta poäng utan vi måste ge varandra bästa förutsättningar för match. Vi har för mycket proffsspelare nu som kör bortamatch även dag innan match, med så hårt spelschema är det svårt att prestera på topp varje gång. Men tyvärr finns i denna liga inget slutspel där vi kan tända till utan när serien är slut är den slut.
Matchen i Bergsjön mot 415 var inget undantag utan Celtic mönstrar en hyfsat tunn trupp med bara en pivot. Denne pivot åker dessvärre på just rött efter 5 min av första och efter detta hittar Celtic egentligen inte något anfallsspel denna match. Bolltempot är högt och de tekniska felen haglar men vi går inte riktigt på mål. Vi har tusen möjligheter att vinna denna match men lyckas på något sätt torska med ett mål. Varken spelare el ledare i 415 tror sina ögon men när resultatet går upp för dem utbryter vilt jubel och tv-puckshög.
Som tidigare nämnts har Celtic inget vidare anfallsspel men vi borde ändå kontra sönder motståndet då de jobbade en del med ärtbössor från nio. Första halvan av kampen lyckades vi bra i omställningarna men i andra står vi som de senaste matcherna helt handlingsförlamade. Vi får dock två kontringar på slutet (som vid mål hade avgjort matchen till vår fördel) där en annars ganska blek filur i kassen gör århundradets räddningar. Vid första chansen hoppar Celticspelaren skolat i sidled och målvakten är borta. När Celticspelaren skall lägga in bollen i öppen krylla kommer målvakten flygande likt en fotbollsmålakt och tippar bollen över ribban. Helt otroligt dåligt av Celticgubben men ack så fint av målisen. I läget 1 min senare bombar Celticspelare 2 en riktig dönare i stolproten som keepern också på något sätt lyckas nå genom en otrolig utsträckning av högerbenet.
Men ser vi resultatet i det stora hela så behövde 415 poängen mer än Celtic.
Målvakterna i Celtic visar denna match klass å släpper bara 23 mål trots dålig hjälp från försvaret. Bas ligger denna match även högst i assistligan. Resten av spelarna får rannsaka sig själva ordentligt, gäller även ledarstaben som ska elda på och sköta byten.
Nu tar vi ett gott matchuppehåll i två veckor och sen ska serien avslutas mot idel ädel adel som huserar i toppen av tabellen. Ska bli riktigt roligt att avgöra vilket lag som ska kvala. Det gäller att vi nu hittar glädjen att umgås och prestera tillsammans annars är risken överhängande vi tappar tron på att handboll att roligt. Palmqvist som trogen Liverpoolsupporter får väl hålla ett brandtal om hur roligt det är med midtable madness där man på sin höjd kan nå en topp 5 placering.
//skribenten som skäms.
Lång söndag i handbollsmeckat Kultan där Celtic - Torslanda stod först på menyn, följt av Frölunda - Ale och eftermiddagen avslutades i ett crescendo med Kelt - Ale 2. Bättre blir det f-n inte!
HK Kelt presenterade två nyförvärv detta veckoslut. Nils och Niclas har anslutit till klubben och de båda kommer närmast från BK Heid efter lite olika uppehåll. De tilldelades tröja nr 2 och 10 då sportchefen såg två framtida nyckelspelare och kände sig hemtama i de röda dresserna.
Vi såg även en efterlängtad comeback av vår favorit-grizzly-björn. Efter problem med axel under hösten är nu Gísli tillbaka på allvar och har tränat med moderklubben Heimsliðið från Garðabær under juluppehållet. Go gubbe och seriens tyngsta skäggväxt.
Slayer var tillbaka i dominans vid slantsinglingen och gästande Ale 2 fick börja med boll. Vi kan väl lika gärna från början säga att detta skulle bli en märklig match där båda lagen visade stor oförmåga att göra mål. Tror att det stod 5-1 till Kelt efter en kvart och i halvtid ynka 8-7 till de röda.
Det var stabilt försvarsspel med lagom aggressivitet och Nacken bra i kassen första 30. Läktarstödet från firma Rosero/Rynning värmde också, hörde dock inte mycket glåpord? Hur som helst så lyckades vi inte rycka trots de fåtaliga baklängesmålen. Slarv, oförmåga och det där läget med att man har 80% lucka och blir sugen på att ta den fast det kan bli ännu bättre läge några passningar senare gjorde att matchen på pappret var ganska jämn.
I andra halvlek kom Valli in och var minst lika stabil som Nack-attack mellan stolparna, syns att han tränat hårt med isländska mästarna HK hemma på Island. På planen kämpade vi på i samma stil som i den första halvleken. Det kom väl ett litet ryck men någon utvisning senare så var gästerna tillbaka i matchen.
I slutskedet blev det väl ändå en aning spännande. Davidsson höll huvudet kallt och satte 15-13 på straff med drygt minuten kvar. Snabb reducering till 15-14 gjorde att vi hade boll med ungefär 40 sekunder kvar. In och ta frikast? Ajjemänn, Nils visade rutin från spel i Allsvenskan och roffade åt sig bollen, gjorde en halvtam kullager och fick frikast samt begärde avstånd osv, lektion 1 i time-wasting.
15-14 stod sig matchtiden ut och var alltså slutresultatet, inte halvtid eller liknande. Målsnålt men det känns som vi har stor potential att göra 10 bollar till bara vi inte kastar bort så mycket. Nästa match är redan på onsdag mot Chalmers, dags att stänga den butiken och göra det med tre segrar denna säsong.
Omstart för HK Kelt efter uppehåll för jul & nyår. De röda hjältarna (inte att förväxlas med tomtenissar) styrde upp mot Kungälv och den gamla lådan Idrottshallen. En go plats att spendera sin söndagskväll, med fina soffor i caféet, dåligt tryck i duscharna och toaletter utanför omklädningsrumsdörren.
Vi hade skrapat ihop en mantaligt ganska tunn trupp men med fina kvaliteter. Skulle vi kunna rubba topplaget? Det var förhoppningarna.
I division 4 är man inte bortskämd med halltid, men den här kvällen lyxade vi ordentligt. Lek med basketkorgarna och att skruva in snyggast med högerfoten stod på menyn medan det unga hemmalaget troget värmde upp i god tid. När GP väl kommit på plats sprang vi också igång och värmen steg snabbt för vissa.
Slayer förlorade slantsinglingen så de röda fick ta avkast i första halvlek. Det gjorde inte så mycket, 0-1 direkt! Kelt fick en kanonstart på matchen och spelade ett härligt fartfyllt anfallsspel där alla spelare var farliga. Till det kryddades ett aggressivt försvarsspel som lade grund till att ställningen var 4-9 en bit in i matchen.
Avslutningen blev inte lika bra. Orken tröt medan Kungälv hade full bänk samtidigt som hemmalagets skytte fick bättre utdelning, det bombades ganska bra från både höger- och vänsternio. Ställningen i halvtid var 14-14 och vi minns framför allt Olofs motsvarande sorkdödare till lobbförsök.
Starten på andra halvlek blev en mardröm. Kongelf gjorde 4 eller 5 raka mål och fick ett stort övertag. Det svängde lite fram och tillbaka men Kelt hade svårt att få flyt i matchen igen. Framför allt gick anfallsspelet i stå där vi tappade lite djup och bredd. Vi krigade dock på för att hålla försprånget intakt.
Drygt tio minuter in i spelet fick Henke A just det, spelet. Lite NHL-fight och det röda kortet förpassade honom upp på läktarplats samtidigt som Sander ska uppdatera backligan. Skattad och klar ska den vara Henke!
I matchen visade Kelt fin moral och gav aldrig upp. Det skulle också bli en rysare. Med bara fem minuter kvar skilde inte mer än två-tre bollar och snart var det nere på en-två. Vi hade flera lägen att göra mål och sätta ytterligare press på det unga hemmalaget men lite stolpe ut stoppade oss denna gång. Det slutade 29 - 28 och bitter förlust, men en fin insats och något att bygga på inför våren.
Såhär en arbetsvecka efter matchen har minnena flagnat rejält. Vi visste dock att om vi gör det vi kan på plan vinner vi komfortabelt.
Vi följde spelplanen ordentlig under de inledande 20 minuterna där vi gång efter annan straffade Wassarna med omställningsspel. Matchen var död efter 30 min då ställningen hade sprungit iväg till 17-5. Finns såldes inget att rapportera från halvlek två. Då det inte var riktig kamp.
Dock kan det rapporteras om ett riktigt La-liga arrangemang som helhet i Kulturhuset denna kväll. Vår träff efter drygt två veckor utan träning börjar med att Rosero inte dyker upp ( var på Bahamas!?) och straffas obenhörligen med en back. Hoppas semestern var roligt iaf, dock kan man ju tänkas meddela någon i föreningen innan.
Då vi bytt om, laddat och står i korridoren för att vänta ut motionärsgympan i hallen upptäcker båda lagen att de har färgenliga kostymer. Visst är rött snyggt men men.... Efter diverse löpandes runt bland föreningar i huset hittas neonvästar till bortalaget. Notera att samma väst som absolut inte fick användas av extraspelare nere i Laholm då nyansskillnaden från målvaktens var något skarp gick bra för ett helt lag att spela i här....
Redan nu kändes det ordentligt att elitspel är många nivåer bort. Att matchen startar med att nr 27 inte heller finns med i protokollet så sekreteriatet får en del huvudbry som efter viss möda reds ut spär på känslan av gärdsgårdsserie.
I slutet av första halvlek går luften ur matchklockan som vägra fungera efter detta. Celtics kapten gör ett halvhjärtat försök att låna en poängräknare av pingisföreningen som lirade seriematch i B-hallen. Pingisklubben visade ingen empati och inte ens en sida-under serve fick Celticveteranen möjlighet att visa upp.
Således en död match (varav det ena laget kör i västar) utan matchur där ingen har koll på ställning med folktomma läktare trots gratis inträde vittnar om att vägen är lång och brant till handbollens finrum.
Celtic vinner helt odramatiskt med 32-19. Finns en ytterligare back att rapportera då storstjärnan Victor Johansson (som alltid spelar 60min) går rakt in på plan för att dra sitt patenterade avstämda. Vad han inte tänkte på var att just han för en gångs skull var beordrad vila ett par minuter och Celtic redan hade 6 utespelare på plan. Orutinerat och osportsligt men han ska ha cred då han är het å vill in på plan och tillföra.
Över och ut.
Match förlagd på tredje advent gjorde det svårt för Celtic att hitta tillgängligt folk. Efter diverse dragande i skåp, ringda samtal samt puffande på de sociala medierna lyckades vi skrapa ihop nio utespelare. Det får anses vara en bra truppmängd och vi skall därför inte fördjupa oss i varför våra fina handbollshjältar har annat att pyssla med under matchdagar.
Nåväl. Förlorad kluns om boll medför direktangrepp för Celtic. En snabb övergång och omgående ledning för de röda. Kärra som skall räknas som en storklubb bra på att förädla talang hade betydligt svårare att hitta målen inledningsvis. Då Celtic orka koncentrera och centrera försvarsspelet är vi troligen det lag i denna serie som släpper minst bollar. Klarar vi även trycka på i omställningarna som vi gjorde inledningsvis är vi faktiskt ganska fina att beskåda. Lednin 8-1 efter tio spelade och Kärra hängde med huvudena. Alla vet att Kärra är ett betydligt yngre och mer orutinerade än de flesta andra lag i serien men vill man upp i någon form av representationslag får det iaf se ut som om man vill vinna. Lirar man utan hjärta, hjärna och glöd spelar den individuella talangen ingen roll.
Denna match känns död efter Celtics fina inledning. Båda lagen går ner i någon form kommunalt arbetstempo och undertecknad hoppas verkligen att folket på läktaren inte behövde böta entré.
Kärra kryper ett tag upp till tvåmålsunderläge men så fort de har kontakt visar någon av Celtic tre skyttar hur man gör mål på ett defensivt försvar.
Julvilan känns väldigt välkommen då slutsignalen ljuder i hallen. Dagens motstånd skall köras över med lite spring i benen. Vi skyller detta på försäsongsbrist istället för dålig inställning.
Kärra har ett par killar med potential men de behöver nog koncentrera sig på spelet istället för domarens alt motspelares insatser.
Komfortabel vinst med 24-31.
Dagens stjärnor:
1.Försvarsspelet när vi orkar.
Här är vi vassa och med Plamqvist som sista utpost (bäst av de målisar vi sett hittills) blir det svår för oengagera kids att scora.
2. Våra skyttar. Vi sprider skotten bra mellan de tre storstjärnorna på nio. Lär de sig bara att en assist kan vara värd som ett mål kan vårsäsongen bli riktigt trevlig.
3. Blomberg. Han har en del järn i elden men kommer alltid till träning och match med rätt energi. Före denna match var det brandutryckning innan vi fått ihop lag men även detta löste sig fint.
Nu ser vi fram emot lite ledighet över helgerna och startar upp verksamheten med match mot wassarna den 7 jan. Försök nu vara tillgängliga den kvällen så vi kan mönstra full otränad trupp. Känns som byten är aktuella då vi inte tränat på ett tag.
Backa - Kelt
Mitt i Tipsextra lade Backa HK in en svettig match i Skälltorp denna 1 december. Kelt skulle försöka rubba serieledarna på bortaplan. Truppen var barskrapad då Celtic spelade samtidigt uppe i Angered men med KVK:s hjälp taggade vi upp ordentligt.
Slayer förlorade slantsinglingen och Kelt gick till första attack. De för dagen vita (snyggt bortaställ) Keltarna fick en fin start på matchen och gjorde mål i öppningsanfallet. Första 10-15 hängde man med bra och var länge i ledningen. Nacken spelade bra i mål i första halvlek och framåt hade vi gott tålamod.
Noterbart från första 30 är att Håkansson och Olof gjorde comebacker efter lång tid borta från spel, att GP ådrog sig ännu en ansiktsskada och att det var gott att ha tillbaka Mattelin som snurrgubbe och skytt på 9-meter.
Hemmalaget kunde dock äta in sig i matchen med några kontringsmål och i halvtid hade Backa en ledning med fem bollar. Vi pratade om att kämpa och slita för att se till att ändå ha en rolig kväll tillsammans och kanske kanske lyckas få lite nerv i matchen igen.
I den andra halvleken gör Kelt sitt bästa men kan för dagen inte matcha Backa riktigt. Vi viker dock aldrig ner oss utan spelar för varandra och det är gott att se. Valli kommer direkt från Angered och gör även han en fin match. Undertecknad tycker alla får godkänt, trots förlusten.
Att Backa rinner iväg lite är inte mycket att säga om. Men det var en trevlig handbollsmatch rakt igenom, synd bara om hemmalirare som skadade knät i slutskedet. Såg illa ut.
Nästa match för HK Kelt är mot krokodilerna på fredag kväll uppe i Lillekärr. Kan bli en klassisk tillställning!
Dubbelarrangemang i Kultan denna regniga novembersöndag. Finns knappast bättre sätt att spendera en sådan skitdag än bland vänner och bekanta, motståndare och domare, Dörra och Julle. Kelt tog emot high-flying Bjurslätt i en röd kamp som fick tankarna att gå till Bengt Frithiofsson i TV4:s morgonsoffa. Vilket lag skulle få flest solar idag?
Truppen samlades i kylboxen på läktarplats och bytte sedan om i lejonkulan (rum 7). Härlig taggning när frågor som "Var är alla? Är det bara vi?" flyger runt när dagens laguppställning är samlad. Vi fick göra det bästa av situationen. Uppvärmningen fick dock bästa förutsättningar då lilla hallen var öppen, saknades bara diskodunk.
Till avkast gick det inte ta miste på vilket lag som var hemmalag. HK Kelt har ju blivit årets pop-lag i Division 4 och stoltserar med en egen hejarklack, kallad KVK. Skön skara tjejer och killar, svenskar och islänningar, dalmasar och östgötar som gör sitt bästa för att sätta lite färg på tillställningen. Undertecknad känner även till att det i gruppen finns specialistkunskaper på både bullbak, bandylyror och Badoo.
Den första kvarten i matchen håller faktiskt rätt skaplig klass. Båda lagen bjuder upp till kamp och skottbössorna är skarpladdade. Det är fysiskt utan att bli fult och rent allmänt en kul match att spela. Och det är ju ändå därför vi är på plats, för att ha kul (förutom de som bara flyr disken, frugan, ungjävlarna och svärmor).
Bjurslätt lyckas knapra åt sig ett överläge men matchen känns ganska öppen och Kelt känner tillförsikt inför den andra halvleken. Får vi bara lite enkla mål och några fler stolpe in än stolpe ut så ska vi kunna matcha Hisingspojkarna. Tyvärr blir inte alltid dikt, saga och önsketänkande till realitet.
Gästerna rinner ifrån och i mitten av andra halvlek är differensen runt 10 kassar. Ungefär lika många som inpackade finns i bagaget efter en runda på Ullared. Hur som helst så spelas matchen utan större nerv sista kvarten och det är ganska vida vidder i båda försvaren.
Bjurslätt är för dagen ett nummer större än HK Kelt och smiter ut i regnrusket och över broarna med två poäng. Vi noterar att domarna gör en utmärkt insats, men ryktet sade också att de dömt VM, så det vore dumt att klaga.
Flest nybakta muffins med centerchoklad går idag till vår vänsterhänte bombkastare som visar varför klubbar i högsta serien visar intresse. Gabbe och GP sliter också ont på 9-meter och får klart godkänt. Men allra bäst idag var såklart KVK! Det hade utöktat skaran röster och höll igång trots kräftgången på planen. Vi ser redan fram emot nya ramsor och trumbeats i Skälltorp nästa helg.
Så kallad toppmatch i Torslanda mot just Torslanda. THK är på alla sett en storklubb som ska med bara sin uppenbarelse demolera motståndet i denna division. Med föreningen i ryggen ska de få upp seniorverksamheten ett och möjligen två snäpp i seriepyramiden på kort tid. Anförda av demontränaren Martin ”Preben” Carlsson ska inte lilla Celtic vara något större problem att demontera denna fredagkväll.
Med bra tryck i högtalarna spelades det ut diverse ungdomsmusiks hits under uppvärmningen i hallen. Läktarna fylldes så sakteliga upp av diverse handbollskonsumerande Torslandabor. Även en och annan mer centralt mantalsskriven individ kunde skådas på centercourtens västra sittplatssektion. Slantsinglingen vanns av Celtics gamle rutinerade kapten vilket medförde att kidsen i THK skulle börja matchen i anfallsriktning. Vi visste att de blåe (på alla sätt) hade en handfull kvalitetsspelare som samtliga hade gått in i seriens resterande lags startsexor utan problem. Dessa herrar presenterade sig direkt genom stabilt skytte och bra genombrott inledningsvis. Celtic som är ett gäng som vinner sin match bakåt behövde denna match även prestera bra framåt för att ha chansen att ta poäng mot Goliat från Hisingen. Vi i rött producerade faktisk riktigt bra anfallsspel första halvan av matchen men vi hade lite problem att få grepp om Torslandas skytteglada niometare som även behärskade genombrottsspelet. Hade inte Martin i målet skött sina kort hade nog kampen runnit oss ur händerna redan efter 30 min. Nu var det hyfsat jämt i halvtid med liten fördel till storklubben. Då matchen spelades i div3 mått mätt i ett högt tempo tvingades Celtic till hyfsat många byten så vi han aldrig riktigt få flyt i vårt spel men i andra skulle vi visa publiken och oss själva vad vi egentligen går för.
Andra halvlek började precis som vi inte önskade eller ville i rött. Istället för att som vi gjort i samtliga matcher denna säsong riktigt kommer igång efter vilan gick vi istället på pumpen. Vi hetsar i anfallsspelet som Torslandamammorna hetsar på NK:s mellandagsrea och blir direkt straffade av THK:s omställningsspel. Vi visste att de är hemska i just sitt kollektiva kontrande men vi fick inte till vårt angreppsspel. Första 15 min av andra tror jag inte vi vinner en enda 50-50 duell och vårt hopp ställs till att Martin ska ta alla skott som träffar innanför ramen. Just innanför ramen lyckas Torslanda träffa allt som oftast medans ett tröttnade Celtic har svårare med siktet. Vi spelar upp oss ett par nivåer under slutskedet av matchen med segern för hemmalaget är aldrig riktigt hotad tyvärr.
Dock är det en bra match och kanske den roligaste denna säsong. Vi behöver koncentrera oss i varje beslut vilken inte alltid behövs på handbollens bakgård. Det som varit vårt grundfundament denna säsong dvs. vårt aggressiva försvar kunde vi tyvärr inte visa upp denna kväll heller. Nog om denna kamp, vi följer dr Dengerots tips och ser aldrig bakåt, känn aldrig inåt och va alltid uppåt.
Matchens stjärna är givetvis Martin i målet som överglänser kollegan i hemmakassen och gör fler kvalitetsingripanden än Zlatans mål mot England är omtalat i hallen denna vecka. På näthinnan finns i skrivande stund limningen på kantskottet. Han börja jobba upp en riktig toppform såhär på gamla dar.
Matchens semistjärnor är Fabian Synneby som sliter bakåt och är hårdbevakad i anfallen. Så fort han får lite utrymme gör han balja.
Även Sander bör nämnas här. Får inte mycket att jobba med framåt men tar i och jobba hårt i det tysta bakåt. Killen förtjänar mer kredd än han får.
Matchens fjärdedelsstars går till våra niometers eleganter Victor J, Fredrik Davidsson och Emil A. mycket grötande denna match men de får inte ut sin fulla potential, håller dock hög lägstanivå. Hoppas Victor och Emil fick ut mer av sina rörelser på Park Line senare under helgen.
Matchens mål görs av Torslandas pivot som hårt bevakad kastar sig, lurar ner Martin och skickar iväg en mycket bra avvägd lobb i bortre burgavel. Ett hookshot som fått Fabians idol Larry Bird att applådera.
Torsdagskvällen bjöd på en härlig tillställning i gamla båtvarvet i Lundbystrand. Det var dramatik och publiktryck utan dess like när blått och rött skulle göra upp igen.
Matcherna mot Chalmers är såklart lite extra speciella då flera i Kelt trampat omkring på högskolan i några år, vissa har även spelat i blått och det finns kompisband över klubbgränserna. Särskilt intressant blev det nu också med två matcher på fem dagar, där ju Kelt tog hem första ronden i söndags med två bollar.
Till denna match hade båda lagen adderat några spelare i trupperna. Kelt fick in Casper och Hagesjö, två goa lirare. Chalmers hade en ny burväktare som hade bra räddningsprocent i inledningen och såklart förre Celtic-profilen Paul som snurrgubbe på ytternio.
Traditionsenlig läktaruppvärmning följdes av en knepig målvaktsuppvärmning, alltid svårt att få flow med bara 3 bollar. Slayer förlorade slantsinglingen för första gången i år. Gjorde han det med flit för att säkra klockan på rätt sida i andra?
Matchen kastades igång och som sagts tidigare, Chalmers keeper hade en fin start. Hemmalaget kunde därför rinna ifrån till 6-2 innan Kelt hittade lite flyt och kunde jobba sig tillbaka till likaläge. Mycket tack vare det fantastiska publikstödet på Lundbystrands södra läktarsektion. KVK (Kelts Vackra Klack) kallar sig denna sköna skara människor som höll igång med både trumma, banderoll och röststarka strupar. Underbart!
Den första halvleken är sedan jämn där Kelt ägnar sig lite för mycket åt tekniska fel och slarv. Ibland tror man inte sina ögon när vi kastar bort bollen, det sker saker vi inte är i närheten av på träning ens. Kan vi trimma bort det så blir detta en fortsatt spännande säsong. Ställningen i halvtid var 13 - 11 i Chalmers favör och Coach Jansson peppade på bra i paus.
I andra halvlek kom Valli in mellan stolparna och Valli frændi presenterade sig direkt med några fina saves. Kelt höjde tempot och slet ifrån till ledning med fyra bollar, 16 - 20. Det såg väldigt fint ut där vi hittade lite grunder i handboll: starkt försvarsspel följt av snabba kontringar.
Tyvärr lyckas vi inte bibehålla flytet utan Chalmers jobbar sig ikapp och hipp-som-happ så är det 23 - 23 med minuten kvar. Kelt har boll i anfall och lyckas med stor vilja panga in 23 - 24 och de blåa får anfall med runt 30 sekunder kvar. Vi lyckas dock freda vår kasse där Chalmers sista avslut blir från högerhänt högersex, perfekt för vår del och Valli räddar.
Skön segerring, vi tackar av domare och motståndare och inte minst KVK. Det blir vågen och härlig stämning i Division 4 en torsdagkväll i november. Livskvalitet!
Spelarmässigt så har vi redan plussat för Valli som gör en fin match medan vi såg i söndags att Nacken kan ännu lite bättre. Hultgrens bössa är mycket värdefull när det behövs skottkraft. Mattelin, Gabbe och GP har bra snurr på 9-meter där alla hjälps åt att strukturera spelet, med mer träning och samspel kommer det bli ännu bättre.
Slayer är denna afton i fint slag och ställer till stora problem inne på linjen. Efter en höst fylld av sjukdom i september/oktober har det nu varit hårdträning i tre veckor och det ger resultat. Casper gör några klassmål på kontring och Anders G har ett rungande skott från 9-meter, nära skjuta sönder nätet där.
Gunnarsson jobbar hårt bakåt med ond rygg och snurrar även in ett mål från M6. Pete Pistol är en underbar lagspelare som sliter hårt i det tysta där han jobbar hårt bakåt och alltid trycker på framåt i kontring. Gjorde även ett kanoninhopp i första halvlek när han var inne på planen i ca 5 sekunder under ett straffkast. Men matchens stora profil är såklart Mattin Hagesjö som trollar in ett mål från H6, stänger igen bakåt på sin kant och är en allmänt go gubbe.
Kvällen avslutas på bästa vis där KVK bjuder på hembakt i omklädningsrummet, en riktig stämningshöjare. KP fick sig också en bit muffins, välförtjänt efter en fin insats i sekretariatet. Här näst väntar match mot (just nu) serieledande Bjurslätt nästa söndag. Revansch att utkräva efter vår svaga insats senast!
En toppmatch om man tittar i tabellen men har man sett idrott på tv tror man nog inte sina ögon. Men det är inte exceptionellt för just denna match måste nog tilläggas.
Matchens inledning börja med en mycket givande diskussion om matchbollen. Ryas kapten tyckte bollen var paff medans Celtics dito hävdade pedagogiska egenskaper i just detta. Ju mjukare boll desstå mer passningar och således mindre studsande. Detta föll inte i god jord hos de annars duktiga rättsskipningsmännen så bollen byttes till en mer niometersvänlig hård variant.
Nåväl, avkast där Celtic startar upp i försvar av offensivare variant. Vi vet att Rya gör sina baljor från niometer och denna kamp var inget undantag. De har två riktiga kvalitetsskyttar som broderligt turas om att skjuta mål. Dessa två herrar hade de bästa skotten vi sett denna säsong varaden ene hystade iväg några riktiga häxpipor. Hatten av för denna spetskompetens!
Dock var Ryas inställning inte på Celtics nivå vilket vi märkte redan på uppvärmningen el ska jag säga brist på uppvärmning.... Detta resulterar i pingislungor och tvinga Rya att göra hockeybyten och får problem att ta sig igenom Celtics aggressiva försvar.
Framåt har vi i Celtic allt bättre tålamod och värderingen blir bättre för varje match som går. Detta är klassiskt Celtic, vi är ett notoriskt vårlag som pga bristande halvtid innan seriestart sällan får ihop spelet innan nyår. Varningsfinger härmed i luften till seriekollegorna.
Rya kör med ett oerhört lågt försvar vilket öppnar för riktig julafton för våra skyttar. (måste vara så att Rya ser vad Celtic har på sex meter och darrar som asplöv, eller?). Fabian är den förste som tackar Ryas försvar och smäller in bollar i bortre hörnet som aldrig förr.
Den gode Fabian gör 11 kassar i bortre denna match å en knorr. Kollen är hetare än det strykjärn han iofs sällan använder till sina grova flanellstjortor, raggsockar eller ankarförsedda huvudbonader. Nu när Bas verka kasta in handduken får Fabian axla rollen som silikon i klubben.
I övrigt händer inte mycket i första halvlek. Celtic orkar hålla spelet upp lite bättre än Rya och leder således med ett par kassar. Noternas att Victor J erhåller en back då han två gånger lyckas dra avstämt skott rakt i ansiktet på Ryas mittblock. Vid andra tillfället får han helt korrekt och odiskutabelt utvisning för farligt/osportsligt/icke reko spel.
Andra halvlek ser ut som första. Lagen gör sina mål från nio och Rya tröttnar snabbare än Celtic vilket gör att de röda sakta men säkert drar ifrån i protokollet. Denna halvlek måste vi nämna att Palmqvist tar tre straffar och minst fem rena lägen. Detta medför att Ryas gubbar knappt vågar ta avslut i matchens slutskede.
Celtic vinner mycket komfortabelt med 11 mål och klamrar sig alltjämt kvar i toppen av serien.
Matchens kanoner:
1 Fabian Synneby, för sitt uppoffrande försvar och sin spetskompetens framåt. Har verkligen tagit sin roll i laget. Behöver träna touchen i fotboll.
2 Fredrik Palmqvist, tar det mest som kommer i vägen. Har gett laddning och adrenalin ett ansikte. Behöver lära att stå upp när han lirar fotboll.
3 Fredrik Davidsson, jobbar numer mycket i det tysta med hänger sin 5-6 varje match. 100% från sju meter i föreningen, det är han ensam om. Har även utvecklat sitt spel med fötterna, härligt.
Veckoslut och prestigefyllt derby mot Chalmers väntade denna söndagseftermiddag i Kultan. Säsongens viktigaste match enligt många och det var en laddad trupp som värmde upp i caféet där clementinerna i kassan vittnade om att vi med stormsteg närmar oss den kalla vintern.
Kelt kunde dagen till ära presentera ett nyförvärv i truppen. Det var GP som dammade av handbollsskorna igen efter drygt 5 års frånvaro. Den gode sjukgymnasten spelade senast i Mantorp för drygt fem säsonger sedan men återstartar nu glädjande karriären i Celtic/Kelt.
Stimmigt omklädningsrum väntade där CC Rynning fyllde på reserverna med fries och dippsås, Gabbe pressade bort tankarna på bakfylla och Pistol Pete gratulerades på första Fars Dag. En läktaruppvärmning senare stod Slayer öga mot öga med Chalmers captain och vann enkelt lottningen (igen). Gästerna börjar med boll.
Det skulle bli en målsnål historia detta. Efter 8 minuter stod det fortfarande bara 1-0 till Kelt och undertecknad vill hävda att det snarare var gott försvars- och målvaktsspel som låg bakom detta än dåligt anfallsspel. Nacken stängde igen ordentligt och efter en vändning på matchen så ledde Kelt med 11-8 i halvtid.
De röda hjältarna hade bra tempo på bollen och kastade inte bort överdrivet många bollar. Avsluten får slipas upp en aning så kommer fler bollar dödas i nät.
I den andra halvleken följdes lagen åt ganska jämnt i målprotokollet. Kelt ryckte åt sig en fem-målsledning och såg ut att slå spiken i kistan men Chalmers är ett gott gäng med moral som inte ger upp. Slutminuterna blev hyfsat spännande för den tillresta publiken men Kelt redde ut stormen.
20 - 18 totalt och plus till Nacken och Gustaf H för fina insatser. GP måste också omnämnas efter 4 mål och bra fart utan mycket matchrutin senaste halv-decenniet. Vi får inte heller glömma Vallis direktröda, ska bli spännande att smaka av isländskt öl på lagfesten i december.
Matchen i Särö kommer inte gå till historien som den roligaste att titta på. Tempot var under all kritik och skotten hittade mest in i blocken. Särö hade två vapen framåt och när vi tog i och tänkte till var matchen körd för kometerna. Resterande gubbar i Särö håll knappast div 3-klass och deras försök till avslut stängdes allt som oftast av vår riktigt duktige burväktare Palmqvist. Just Palmqvists agerande var matchens behållning, vilken kille..
Celtics försvar utanför just Palmqvist var även det värt entrepengen, mer än så tar vi inte med oss från matchen.
Särös taktik var att försöka få ett centralt frikast. De callade avstånd och gick upp å drog. Detta kan knappast hålla i 60 min och vi släpper 18 baljor vilket är mkt bra.
Framåt finns lite mer att önska då vi har noll utspel. Några inspel har vi och alldeles för mycket skott i block. Får tillägga att Särös mittförsvar är det bästa blocket vi mött denna säsong. Kanske kände vi oss inte riktigt taggade att spela både framåt och bakåt denna sena söndag? Kanske visste vi att vi skulle mala sönder Särö i vilket fall? Kanske är vi inte bättre.
Vad vi vet är att den kollektiva kontringen ska förbättras och med den kommer Celtic bli ännu vassare.
Nu har vi en spelfri vecka där vi kan njuta av den senaste tidens poängintag. Sen väntar två riktiga rysare mot Rya resp Torslanda.
Matchens engagemang:
1. Sunkens familj som åkt hela vägen till Särö för att traktera handboll. Kul med söndagsutflykt.
2. Blomberg, har familj i släptåg men orkar/klarar hålla dem i schakt samtidigt som han underhåller både på plan och utanför. Multi tasking.
3. Domarna. De håll en hög go nivå, skönt att korten och utvisningarna inte haglade som nederbörden utanför hallen.
Efter en förvånansvärt död tid från skribenten gör undertecknad ett försök att återfå det lilla förtroende man hade innan. Celtic har under denna downperiod tagit segrar mot Baltichov och de egenuttalade seriefavoriterna Halmstad HP. Celtic hade vid tidpunkt för matchen bara en torsk och kan om man vinner mot 415 och möjligen även nästkommande match mandat att kalla sig topplag i serien.
Samling skedde som vanligt i fiket på Kulturhusets gatuplan. Fiket som ligger till höger innanför entrén var för dagen ovanligt fullsatt med ett helt finkulturorienterat sällskap som samtliga skulle traktera sitt förmiddagskaffe med tillhörande sugdegssmörgås just som skribenten ville ha sitt svarta arbetarkaffe. Kulturkrocken mellan rödvinsvänstern och den riktiga gruvarbetaren var ett faktum och givetvis fick koftmaffian företräde vilket medförde byxljummet Gevalia för Celticspelaren.
Tyckte att doften i 7an (inte ölkaffet vid Kungsportsplatsen) vittnade om taggat (inte #celticmatch på valfritt social medium) handbollsmaskineri och inget annat än 2 nya poäng var acceptabelt. Vi ville inte bara vinna denna match utan även se till att motståndet inte skulle ha något att spela för sista kvarten. Vi ville även genom ett offensivare försvarsspel tvinga fram ogenomtänkta beslut från de inte allt för bollskickliga gentlemännen från de nordöstra statsdelarna.
Det förstnämnda såg vi till att infria då 415 inte riktigt hade kompetensen att utmana Celtic denna söndag. Laget söker alltjämt efter en pinne i vinstkolumnen men visade god vilja denna match.
Celtic bjud dock gästerna på några mål för mycket bakåt och vi hade inte heller 100% skärpa i angreppsförsöken. Vi gör ändå en helt ok match där vi för första gången i mannaminne kör 3-2-1 alt 5-1 under matchens samtliga 60 minuter. Vi är inte riktigt komfortabla i detta men fick således en ordentlig genomkörare. Att 415 hade en linjespringare som både kunde fånga bollen och placera sig rätt gjorde utmaningen större. Denne unge man var det hotet de hade framåt. Om han förmått hålla sig på rätt sida lagen samt haft en rejälare försäsong innanför västen kunde han varit sylvass.
Gott att vi efter en komfortabel victoria inte är riktigt nöjda med vår insatts, detta tyder på både engagemang och vetgirighet att lära sig mer om den ädla sporten handboll.
Av kontringsspelet finns fortfarande en del att önska men hade vi behärskat allt hade vi troligen haft idrotten som förvärvsarbete.
I anfallsspelet styr Victor J upp spel på spel och när vi samtliga visar vilja kommer skottillfällen av frilägeskaraktär. Samtliga utespelare får göra mål och det är precis så man vill ha det i lagspel på denna nivå.
Vi vinner helt planenligt med 28-20.
Spelarbetyg: vi kör idag på en helt ok femgradig skala (1 är lägst och 5 högst), inte som skolväsendets helt oproportionerliga med inte mindre än sju alternativ
Valli: Har en fin period mellan minut 7-15 i andra där han stänger ordentligt. Betyg 3, hade kunna nå 4 om han inte släppt både flipp och knorr…
Martin: släpper för tredje matchen i rad tio bollar bakom sig den halvleken han står, med några snabbare utkast till hade han nått 4 nu stannar vi på 3.
Grizzly: Gör det han ska bakåt men får utgå efter en otäck (efter täck) skada. Hoppas den ständigt i media smutskastade sjukvården kan hjälpa vår Isländske vän.
Gustav: Har på något vis trollat bort den toppform han hade inledningsvis denna säsong, har lite problem om matchlädret limmats in med överkonsumtion. Kommer upp till 2 på betygsskalan (noll utspel).
Sander: Jobbar denna match liksom alla andra solidariskt på alla håll men inte på kanten. Erhåller betyg 3. För utveckling mer mål på mindre inspel!?
Blomberg: får det tyngre att hänga med i fotarbetet men hänger in en riktigt fin flipp. Handbollsgodis från gamle som även han får en 3a. Har för mycket att tänka på under matcherna för att kunna prestera mer på själva planen. Snacket utifrån är dock gott och kärnfullt
Rosero: får en 2a bara för att han bränner två garanterade mål i första halvlek. Frågan är om någon målvakt har tagit Roseros patenterade låg arm högt avslut två gånger i rad? Denna gång var 415 keepern uppe med både fot och arm och stängde rejält (ena gången insida andra utsida). Dock står Daniel för matchens macka då han på quaterbackmaner frispelar en i passningsskuggan löpande Svensson. Kirurgisk precision hördes från läktarexpertisen. Sekvens får närmast Stefan Catenacci att se slarvig ut då han trancherar tjälknöl. Vi höjer betyget till 3.
Sunken: Får in några bollar i matchinledningen men har under andra halvan av matchen inga skäl att springa ihjäl sig. Rutinerat enligt undertecknad då matchen var död, detta påverkar ändå matchbetyget negativt 2a. Till Sunkens försvar kan vi åter igen rapportera om alldeles för få utspel.
Svensson: Tar det han ska bakåt och får in ett par kassar framåt. Bränner dock så fort han skjuter det hårda avslutet (denna gång i ribban). Erhåller 3a då han trots hög ålder kan lira 60 min, får liksom de fackanslutna på västerflanken alldeles för lite läder att jobba med.
Davidsson: kan inte få mer än 3 då han bara gör 5 mål. Hans kapacitet säger minst 7 varje match. Han gnäller dock inte på den högerorienterade utgångspositionen han numer ofta få finna sig i att lira på. Som plåster för detta får han lägga straffar med den äran dessutom. Att alla kids ska behandlas med silkesvantar….
Fabian: Bra för att var hipster. Starkt att han kan lira med en matchboll som inte är av senaste och hippaste märke (Hummel i denna sport). Bollen är inte kreddigt vintage (Adidas i denna sport) men ändå hanterar Fabian situation en finess och bravur. Han är alltid topp tre av våra spelare både framåt och bakåt och passar i Celtickostymen som en Brooklyn lager i näven och ankartatuering på underarmen som håller just den ölen. 3,5 i betyg.
Victor J: Har utvecklat sitt lagspel å det grövsta denna säsong. Står för inspel, utspel, avspel framåt och vågar denna säsong även stoppa motståndet bakåt. Hade fått 4a om han inte bränt straffar som han delar ut visitkorten på gymmet. Moget att inte gnälla på att Davidsson fick ta över uppdraget från 7 meter. Passar fint i dem nya matchshortsen, de smiter alldeles lagom åt runt gluterna.
Kelt - Crocodiles
Redaktionen har kommit över ett riktigt scoop och fått fatt i Hagesjös dagbok. Vi har rivit ut anteckningarna från den 14 oktober och här följer hemligheterna:
"Hejsvejs kära dagbok
Idag vaknade jag sent efter att på lördagsnatten blivit krossad av min flatmate Varberg och hans kompisar på frågesportspelet Bezzerwizzer. Klev ändå upp och satte mig på Buss 50 mot Frölunda som kunde bli sen så jag fick ringa Slayer och förvarna för att inte åka på back. Den gode Slayer lugnade mig och förklarade också hur ironi på Internet fungerar.
Som den kock jag är fick jag köpa frukost på 7-Eleven som inmundigades i gott sällskap med den starka Kelt-truppen som idag kryddats med Martin Davidsson som debuterade i vår fina förening. Jag tjötade som vanligt om all möjlig och omöjlig skit ända fram till uppvärmningen. Med gott om halltid blev det en rejäl pulshöjare och vi följde upp med tidernas sämsta luftpassningar. Borde filmas och skickas till "American Funniest Home Videos".
Jag fick ta plats på bänken till start medan Slayer gick ut och tog hem seger 3 av 3 i slantsinglingen. Sedan blåste säsongens bästa domare såhär långt igång matchen. Kul med rättskipare som har för vana att blåsa på högre nivå än vår gärdsgård.
Den här gången lyckades Kelt bita sig fast, trots att krokodilerna gled upp i en liten ledning. Avståndet i målprotokollet blev aldrig hopplöst långt utan de röda smög med, trots passivt försvarsspel och mycket tekniska fel. Beast med gott sällskap satt och hoppades på förbättring i andra halvlek.
Sista 30 blev en märklig tillställning. Kelt gnetade på och var nära att komma ikapp men då bränner man sina lägen och istället sätter Crocs några enkla och glider ifrån igen. Själv gick jag mållös idag, får ha bättre lycka med långpannan imorgon.
Crocodiles leder med 24 - 28 och det ser rätt tungt ut, om man säger så. Men med en härlig slutforcering lyckas vi komma ikapp och vända på steken. Vi tar ledningen för första gången i matchen med 2 minuter kvar och vinner till slut med 32 - 30. Säsongens första tvåpoängare och nu hoppas vi det släpper.
En 3-rätters delas ut till Martin D som gör en strålande debut, 2-rätters till Mattelin och 1 räkcocktail till Valli som räddar några viktiga på slutet.
Efter matchen försökte jag övertala Henke A till att samåka hem till Anderstorps-trakterna redan på torsdag. Funderade också på om vi är starkare på hemmaplan då gubbarna inte börjar fokusera på att kolla utbudet på Badoo i typ Ale och Lerum. Hem till grottan i Kallebäck iallafall och njuta av en go söndag.
Vi hörs imorgon dagboken. Då ska jag raka bort min moppemustach!
Puss och kram. Xoxo"
Det var dags för fredagsmatch och vi hade den äran att få åka till friidrottshallen i Lerum. Förbohallen är en skön hall med rymlig läktare, trevligt café och en imponerande verksamhet runtomkring med Baltichovs resursgrupp bestående av äldre eldsjälar i samhället som träffas och umgås samtidigt som de hjälper klubben. Gott initiativ som fler föreningar borde försöka ta efter.
Vi seglade ut genom regnet till hallen med en trupp som bestod av två avbytare, en coach i form av Jansson och så KP som bistod sekretariatet med sällskap. Damkamp före i hallen, Hagesjö posade fint i nya matchtröjan i omklädningsrummet och uppvärmning på löparbanorna bakom ena målet. Slayer tog hand om slantsinglingen och har nu 2 vinster på 2 försök i år.
Efter den svaga insatsen senast så ville Kelt visa upp sig från en bättre sida. Det var också lite mer taggat från start denna gång och första anfallen hade vi hyggligt tryck, men otur med avsluten. Återigen hamnade vi i underläge och med några tidiga utvisningar hamnade vi i trubbel. Vi fick då heller inte nyp på Baltics snurriga lirare på 9-meter samtidigt som vänsterkanten hade god utdelning. Ännu värre blev det när Rynning tidigt fick utgå med en knäskada och truppen bantades, bokstavligt talat.
Kelt vek dock inte ner sig så lätt den här gången. Vi gnetade på och lyckades på något gubbavis hålla oss kvar i målprotokollet och ställningen var 18-17 till Baltic i halvtid. Försvarsspelet var som alla läsare förstår under all kritik där framför allt Slayer nådde nya bottennivåer, bedrövligt.
I paus pratade vi om att försöka höja försvarsspelet, värdera våra tempohöjningar så vi skulle orka hela kampen och att ge oss chansen att ta två poäng denna afton. Tyvärr fick vi en olycklig start på den andra halvleken där hemmalaget kunde kontra in några jobbiga kassar vilket gav dem vingar under fötterna medan Kelt gick på syrgas.
Minnesvärda ögonblick:
-Hagesjös fotbollsräddning där han låg som ett streck längs golvet och fångade in bollen i skopan.
-Hagesjös okänsliga tumskruv från högerkanten.
-Bultens avstämda skott i skallen på sin kantförsvarare. Beware alla högerettor i Div 4.
Spelarinsatserna är väl godkända anfallsmässigt där Slayer hade lekstuga på linjen och gjorde 7 mål på 7 skott och ordnade 3 straffar, högsta poängplocket på många år från M6 i Celtic/Kelt enligt hemsidans statistik. Gunner dunkade ditt 1,5 staket och alla andra målade ordentligt också. Bakåt kan vi dock jobba på väldigt mycket och målvakterna fick inte mycket hjälp.
Kvällen avslutades hemma hos Mattelin där hela kvällens trupp (plus Varberg) slöt upp för en skön tacobuffé. Härligt lag där man offrar WAGS en fredagkväll för tjöt med gubbarna. Stort tack till värdparet Mattelin/Gunnarsson och liknande initiativ under säsongen är alltid välkommet!
Söndag och hemmapremiär i Kultan där Kelt hoppas kunna ta revansch, både för sitt egna nederlag förra helgen och för Celtics mot Hök på lördagen. Några återbud för sjukdom och golftävling gav en trupp med två avbytare där Henrik A och Christopher debuterade. Den sistnämnda som utespelare, annars är det ju målvakt som gäller.
Kongelf hade missat avkasttiden och matchen blev något försenad. Vi hade dock kommit överens om att smälla på bakåt, använda vårat grundspel framåt och framför allt ha roligt. Det blev dock inte mycket av det roliga denna eftermiddag.
Det blir inte alltid som man tänkt sig och idag fungerade inte anfallsspelet över huvud taget i den första halvleken. 3 mål första 20 minutrarna håller inte ens i Division 4. Bakåt var det inte helt värdelöst men med bristen på mål framåt sänker sig modet hos de röda.
I den andra halvleken höjer vi oss något, vilket ändå inte säger så mycket. Kelt lyckas dock inte bita sig ikapp och göra match av matchen. 20 - 26 och nya tag på träning i veckan.
Målvakterna får godkänt, övriga har en hel del att jobba med. Pluspoäng till Håkansson, Emil och Blomberg som kommer förbi och sköter bänken. KP stabil i sekretariatet som vanligt och Gustaf hängde på rad 3.
Celtic hade en långresa framför sig innan dagen motståndare skulle ge oss en ordentlig match. Det är inte jätteroligt att åka till Laholm för att lira på den nivån vi ligger på, vi ska vara glada att serien fortfarande lever då vi får resan. Tror en del gäng kommer få svårt att få ihop gubbar till den trippen i mitten av februari. Det var iaf fall inget problem att hitta och i hallen blev vi väl bemötta.
Dagen till ära blev det nya matchtröjor som vi själva jobbat av på hotellet men det är alltid trevlig med nytt material. Hallen var förvånansvärt folktom då de blåstes till match å Hök gick till direktangrepp mot Celtics försvar. Första tio var som tyskarnas blixtkrig och Celtic blev tagna på sängen. Det small friskt bakom den debuterande Valli i kassen och även domarna gjorde sitt för att stödja Höks offensiv. Celtic som ofta jobbar bra i uppförsbacke hade nu ett berg att bestiga. Det som annars varit vår melodi med gott snack och fint go hade hökarna tagit ifrån oss. De var laddade som svärfars eldstudsare vid älgjakten och Celtic hade egentligen inget vapen mot Hökarnas inspirerande offensiv. När halvtidsvilan lägligt kommer har vi 4 bollar upp och vi snackar om koncentration. Hade vi smällt på som mot VF hade denna match varit jämn. Undertecknad har fortfarande inte svar på hut ett helt kollektiv kan agera så annorlunda från vecka till vecka. Vi kände oss inte alls nöjda med insatsen och visste mycket väl vad som skulle förbättras.
Vi startar upp med att punkta bort hökarnas skyttehot i hopp om förvirring hos hökstaben. Det gav resultat omgående och hökarna fick de avslut vi ville och Celtic kom även vi till bättre avslut framåt. Dock hade hökarna en ung talang som gjorde sin bästa match denna vecka och hängde in 11 kassar. Pojken var het som en bakpotatis och sågs välförtjänt hånglande med någon lokal tonårsdonna efter slutsignal. Det finns inga vapen mot en glödhet kille i denna serie och det är bara att gratulera pojken till matchens spelare.
Som tidigare nämnts kom Celtic till bra lägen i andra aktern men vi förmådde inte att smälla dit skinnbiten denna gång. Ibland kommer kollektiva kollapser framförallt på handbollens bakgård, men det är trist att åka land och rike runt för att få lite spö.
Kanske kan vi inte säga att vi är sämre än mot VF utan det är Hökarna som är bra alt gör oss dåliga. Vad vet jag??
Hökarna är en ny bekantskap och de ska ha cred för sitt engagemang och de trevliga genom hela matchen.
Ris till samtliga denna match med extra ris till kantspelarna. Celtic ska inte torska matchen i matchen på kanterna framförallt inte om våra skyttevapen är indisponibla som denna dag.
Fabian kommer undan med betyget 2,5 av 5 för sitt slit och Valli erhåller samma för sin insats i kassen sista 15 min.
Om matchen var en svettig historia var vägkrogen på hemvägen (bara stjärnbilen stannade) om möjligt ännu svettigare. Undertecknad har annars en fäbless för örtsmör till en grillbit med tillhörande lokalproducerad malt men denna gång var det ingen hit. Kan ge dem G för den gräddiga potatisgratängen som iofs behövde en saltflinga eller två innan vickningen kunde äga rum.
När krutröken lagt sig efter Celtics fina seger mot Västra Frölunda var det dags för HK Kelt att samlas i cafeterian i Kultan. Med en del skadeproblem och sjukfrånvaro i Celtic så sprider sig dessa problem ner i Kelt men det var ändå en stark trupp som tog en kopp tillsammans.
Snabba depåstopp på diverse snabbmatskedjor i närområdet innan bilarna styrde upp mot Älvängen, som citat ligger "sjukt långt bort". Pete Pistol, som gjorde efterlängtad comeback efter bocking och ammning, drog anekdoter om resor i kärlekens tecken från hembygden i Tostareds-hoodsen. På tal om det skogspartiet så var även Anders G med och gjorde matchdebut idag efter den brutala fotskadan han ådrog sig i somras.
Truppen innehöll även välbekanta profiler som Gunner, Håkansson, Nacken, Mattelin, Hagesjö och Olof Westman. Två nya spelare fick också chansen att visa upp sig. Gabbe Hasselgren, spelskicklig V6/M9 från Kalmar och Valgeir Tómasson, keeper från Island. Att vi sedan har tre coacher i form av Rynning, Jansson och Slayer samt massör/physio i form av Christopher visar vilken go uppslutning vi har i det här gänget just nu. KP tog även hand om sekretariatet och utsåg sig själv mycket rättvist till matchens lirare.
Det vita bortastället dammades av igen och läktarna fylldes av publik, rekord för en match med Kelt? Den första halvleken bjöd på en skaplig match där lagen följde varandra åt i målprotkollet. Det var inte alltid så samspelt bakåt men härlig inställning där gubbarna klev dit och Valli fick även göra ett par räddningar. Framåt visade Anders storskytte och Mattelin smashade in ett par mål han med. Ale hängde inte alltid med i fötterna och hade nog 6 av sina 9 utvisningar i den första halvan av matchen. Det var ändå ledning för hemmalaget med 13 - 11 i paus.
Inledningsvis hänger Kelt med i den andra halvleken och Gabbe styr fint från M9. Mattelin drar ett tungt lass som trollgubbe och bjuder på både tunga skott och utspel bakom ryggen. Matchens delikatess signeras självklart kocken, Hagesjö, som vänder ut-och-in på sin försvarare och langar upp bollen i nättaket.
Sista 20 minutrarna är väl ingen rolig historia resultatmässigt för Kelt. Det rinner iväg, kanske lite väl mycket. Men det är ändå gott att se att man krigar och inte slutar spela för varandra. Det viktiga är ju att vi är ett gott gäng som sliter ihop och både vinner och förlorar tillsammans, men att grunden är att ha kul när vi umgås. Det tar vi med oss till nästa helgs kamp mot Kongelf i Kultan.
Hagesjö delade ut betyg efter matchen:
3 korv med bröd: Anders G
2 korv med bröd: Mattelin
1 korv med bröd: Ej färdigförhandlat vid pressläggning
Celtic tog sig på söndagen an VF. VF som startat serien med en victoria hade i tanken att fixa ännu en denna dag. Då vi spelar på samma hemmaplan är derby en tanke som vi samtliga hade. Redan på uppvärmningen märkte vi av derbyintrigerna då VF hade tagit samtliga bollar i speldugligt skick. Undertecknad har inte varit med om så dåliga bollar sen skolidrotten på mellanstadiet. Att vår Isländske vän Grizzy drog med axelskada och var således indisponibel samt att väggen från Östergötland drogs med kråka i näsan under veckan gjorde inte saken bättre. Dock var inte allt i förberedelserna skit. Läktarna fylldes upp av diverse löst folk blandat med en och annan Celticprofil. Bas gjorde entré med little J och sambo i släptåg. Han såg spelsugen ut men ska som bekant under kniven senare i höst. CC Rynning var även på plats liksom Julle och Calle Lang, dock får de gubbarna närmast räknas som inventarier på Celtickamper numera. På läktaren satt också en hel laguppställning Keltare som senare under eftermiddagen skulle ha seriepremiär mot Ale.
Matchen drar igång med VF i anfallsläge, och så såg det ut i 2 min kändes det som. Frölunda praktiserade väldig långa anfall matchen igenom och detta skulle bli ett eldprov för Celtics tålamod i defensiven. Vi visste att VF har tunga pjäser på ytternio och en slankt graciös historia mellan dessa bestar. Vi kom överens om att spela riktigt aggressivt mot just bestarna och låta eleganten leka fritt i mitten. Detta var hyfsat lyckat då skyttet inte alls kom till under hela matchen, däremot gjorde eleganten 9 baljor och det kan vi nog komma överens om att det var några för mycket. Vi ska dock ha klart för oss att vi under första halvlek har ett solitt försvar och bra spridning på målskyttet framåt. Det som låg oss lit i fatet var att Sander efter 20 min lyckats få dubbla 2or och fick bara användas sporadiskt bakåt. Lurigas i första var VF felhänte kantgubbe samt Roseros La Ligaklassade avslut i bortre kryllan. Rosero drar isär men istället för standardtillbakaspel till V9 tar han läget, hänger länge, drar ner armen för skott nere. Målvaken börja då givetvis droppa armar och Rosero drar upp en projektil i krysset. Det gick ett mysigt sus genom publiken. Tycke mig tom höra bravo, excellente, splendido från Hagesjö och resten av expertläktaren. För er som varit i Kultan under matchdag vet hur kräsen publik är här. Nåväl ledning för det röda kollektivet med 13-11 i paus.
Snacket i vilan går mest ut på att fortsätta noggrannheten bakåt och rörelse framåt. Detta gav till hälften utdelning i andra akten, vi ser verkligen till att hjälpa Palmqvist som kommit in i kassen efter Martin. VF gör fem mål under de femton inledande minuterna av andra. I detta skede ska ju givetvis Celtic ha dödat matchen men orken att lira offensivt verkar vara borta då vi kämpar som (valfri liknelse stoppas in här). VF börja inte producera förrän Svensson åker på en mycket diskutabelt tvåa. De två mycket kompetenta rättskiparna pallade inte riktigt trycket från läktaren och var tvungna att jämn ut matchen. Den gode Svensson som i alla lägen vill se rättvisa och fair play skulle i en frikastsituation sjangtilt ge VF bollen så kastet skedde på rätt plats. Celtics övriga gubbar trodde frikastet var rött och sprang målkåta på kontring och ville absolut inte hjälpa en ensam kantspelare i försvaret. Domarna tycke då att den av laget helt övergivne Svensson osportslig länge höll i bollen och visade ut denna matyr. Dolkar i ryggen från alla håll sa de få objektiva ögonen på läktaren.
Utvisningen vinner VF med 3-0 och det är match igen. När Celtic blir fulltaliga efter denna fars lägger vi i en högre växel och gör mål i fem raka anfall. Matchen är nu död och Celtic borde om vi haft koncentration vunnit med tio. Nu springer mest lagen och byter mål sista 7-8 minuterna och matchen slutar helt odramatiskt med seger för de röda med 27-23. Full poäng efter två matcher, gott de.
Att ta med oss: försvarsspel
Att träna på: spel 6-5 samt fantasi i standardanfallen.
Börjar dagens reflektioner med en ursäkt: Skribenten lider i skrivande stund av lågt blodsocker och kan således inte tänka riktigt klart.
Nåväl, vi åkte upp mot Ale men inte till standardhallen utan vi fick ytterligare ett par mil extra innan vi nådde Älvängens Kulturhus. Detta var en riktig skolhall med många linjer för diverse inomhussporter och likt skolhallar hade vaktmästaren även här slarvat med rengöringen av golvet. Det var riktigt halt men det är ju lika för alla inblandade.
Celtic tar full pott redan i slantsinglingen och har således både klockan och bollen i andra. Ale till anfall men mycket mer än så blir det inte första tio i första. Det tar över nio minuter för Ale att överlista Martin i kassen. Celtic är inte mycket vassare och har under perioden bara producerat två kassar. Inte behöver man över 300 högskolepoäng för att inse att det är premiär och liret är således därefter. Gott för vaktmästaren som slapp sy ihop näten efter matchen då det saknades projektiler från alla håll utom möjligen Davidsson som hängde ett par snabba i slutet av första.
Finns egentligen ingenting att rapportera från första 30 utan krampaktig handboll från två lag där Celtic hade ett något bättre och aggressive försvar vilket gör att vi leder matchen med ett par tre mål i halvtid.
Andra halvlek är ganska lik den första där båda lagen har lite svårt att producera mål. Ale har en något finare period än Celtic inledningsvis och är sånär ikapp i protokollet. Då spänner framförallt Victor J sina muskler, sätter ett par raka och de för dagen vitaklädda hjältarna från centrala Göteborg behåller matchen ut en knapp med ändå ointaglig ledning.
Matchen var ingen champagnetillställning på något sätt men vem trodde Celtic skulle lira sig till poängen denna säsong. Vi har tio målskyttar denna match vilket är fler än det antal spelare vi hade förra året på matcherna. Vi kämpar för varandra bakåt och ingen gnäller för att de inte får spela exakt samma tid som kompisen bredvid. Ledord som kollektiv, styrka, organisation, solidaritet får oss att känna östliga vindar men passar även för Celtics trupp som till största del består av ungdomar från övre medelklass födda med silversked i mun.
Roligt att rapportera att Ales liksom Celtics bästa målskytt hänger kassar med vänstertassen, kommer det någonsin hända igen?
Plus till alla med en extra fjäder i hatten till Jimmy J och Christopher P som hänger med upp till Älvängen för att agera ledarstab. Ska påläggskalvarna ta steget och blomma ut till riktiga klubbprofiler denna säsong?
I hopp om förbättrad form för skribenten. Over and out.
En hård och rättvis helg kulminerade i långresa till Varberg på söndagen. Redan tidigt på morgonen blev vi varse om Blombergs vab men han ska vara fit for fight redan till nästa säsong.
Att Palmqvist låg hemma i pojkrummet och slickade såren av en avancemangsfest visste vi redan. Noterbart att Palmqvist avancerat med tre föreningar denna säsong, det är stort. Celtic, Kelt och en tredje kontinent som den riskinbitne hade uttryckt det hela.
Hur som helst var vi ändock ett slagkraftigt gäng som intog bowlingens kafeteria. Av stämningen gick att utläsa en oerhörd taggning (om var segerbanketten skulle äga rum och vem som skulle dra nit å få sitta mitten bak). Den gode Varberg tog här ansvar som den ungdom han är, satte sig i vasaloppspositionen och började omgående snacka ner gubbarna i motståndarlaget. Skribenten fick vända sig om för att kolla om det var Mattelin som kryddade men som sagt så var det Varberg som snackade ner Varberg sas.
Första pitstop skedde på det gamla beprövade raststället vid avfart Varberg norra, men till skribentens förtret hade Clock gått i graven och de två större amerikanska snabbmatskedjorna hade tagit över rulliansen av högkolesterolhaltig helfabrikatsföda . Skribenten och KP gled in för ett toabesök och lite gott samkväm över snabbfika. Då barnlåset i bilen tydligen inte varit urkopplat kom kidsen i baksätet inte ut ur herrgårdsvagnen och in på raststället. De underhåll istället varandra med skräckhistorier och Draw Something matcher eller vad gör dagens ungdomar för att döda lite tid? (fika och samkväm IRL faller tydligen dem inte i god jord).
Framme i arenan blev vi som vanligt trevligt bemötta av en öppen kiosk och motståndets lagledare kom omgående med en välkommande hälsning. Så fort artighetsfraserna var avklarade kom de sedvanliga harangerna om gårdagens bravader som gardering om matchutfallet inte skulle vara till belåtenhet. (Tror samtliga gäng i denna serie kan ha lite problem med manskapet på just söndagsmatcher). Likartade garderingskort spelades ut även vid första mötet lagen emellan men vid det tillfället siktade lagledaren på en betydligt mer framskjuten placering i tabellen.
Slayer som för dagen antagit utmaningen att tämja Celtics stjärnspelare var coachriktigt klädd i blåjeans, träningsoverallsjacka och ljusa tennisskor av tyskt fabrikat meddelade startsexan och föreställningen kunde börja. Matchen såg inledningsvis ut som man kunde tänka sig när serien redan är avgjord. Lagen kände lite på varandra och vi släppte några billiga mål. I Celtic ville Victor visa framfötterna och låg bakom det mesta de röde producerade framåt. Även Sunken bör nämnas för sin insats första 20 min. Då det är sista matchen på bra länge är det viktigt att ens namn står högt på listan över målskyttar på hemsidan över hela långa sommarlovet.
Enda incidenten värd att skriva hem om första 30 var när Sander bröstade ner ett kontringsförsök från Varbergs största offensiva hot mr pivot. När mr pivot smakat klart på målgårdsgolvet flög han upp lika rasande som matadoren när Ferdinand inte reagerat på taffliga provokationer. Mr pivot belönas när han gapat färdigt (svordomar på en söndag!?) med en tvåa av rättsskiparna. Det är för undertecknad något märkligt att unga killar som siktar uppåt i sina idrottskarriärer oftast är de som gnäller mest över smällar och hårt spel. Känns som det bör vara hårdare tryck på en allsvensk träning (Grattis HKV till avancemanget) än serielunken på handbollens bakgård.
Halvtidsvilans snack innehöll ett ord: Koncentration.
Detta lyckades vi snappa upp och skärpningen visade sig omgående i de defensiva delarna av spelet. Som vi gjort vid några tillfällen tidigare denna säsong stängde vi butiken i 10 min. Tror Varberg fick passivitetsvarning 4 ggr under denna period. De få chanser de lyckades skapa inledningsvis tog Martin väl hand om. Det något yngre motståndet blev allt mer frustrerade och hade Celtic bara kunnat koncentrera sig även i det offensiva spelet hade matchen dödats effektivare än folk tappar respekten för en Chalmerist i kåroverall. Det brändes kontringslägen, det gjordes stegfel, vi genade i målgården, det gjordes felaktiga spärrar och kastades bort passningar som aldrig förr. Ingen nämnd och ingen glömd i denna felbesultskavalkad, sällan har uttrycket High Chaparall varit mer pricksäkert. Till och med den i förste halvlek så säkre Sunken lyckades ta stegfel i en kontring och istället för ett hemspring följde han tangentens riktning rakt ut i boxen. Där ute i kylan fortsatte Sunken med sin heta inställning elda på lagkamrater med uppmuntrande pepptalk. Han visar verkligen att han förtjänar bindeln på plan och utanför under matchtid, lite ansvar även utöver de 60 min föreställningen pågår är det Lövetklass!
Dock är pojken ung och i slutskedet rinner det över för den annars så väluppfostrade Sunken som i pubertalt adrenalinutbrott lyckas (till lagkamraternas glädje) dra på sig en dubbelback. Dubbelback har inte utdömts i div 4 tidigare så kalenderbitaren får meddela senast möjliga tillfälle det kunde inträffa i en Celticmatch. All denna uppståndelse för en incident som man kunnat räkna ut även om man inte varit studieskuldstyngd. Att en kille född på 90-talet inte skall hinna ifatt en gubbe närmre 30 är väl standard i dagens samhälle, så lite rycksäck får man allt räkna med. Hade det varit ett överfall hade domaren blåst straff och två minuter, nu friades situationen. Skribenten tycker nästan Anders kunde bli avblås för offensiv foul i situationen, eller inte!!!
Men som alltid vill domare på mindre ort göra matcher jämnare än de igentligen är och denna gång skulle vi även avgjort kampen tidigare. Nacken som hoppat i kassen sista 20 får istället göra några fina parader och vi vinner matchen med 22-21.
Champagnekorkarna avfyras och stämningen är på topp som sig bör en söndag i mars när man vunnit serien.
I hopp om ett fint uppehåll
-Skribenten
På onsdagskvällen var det dags för säsongens näst sista kamp och en chans för Kelt att även på pappret säkra uppflyttningsplatsen till Division 4. En fantastisk säsong ska snart summeras, men först skulle vi alltså tampas med de mycket svårspelade lirarna i Guldheden på parketten i Valhalla A.
Truppen som samlades i 11:an (även om de flesta hellre hade uppehållit sig i 12:an) såg stark ut även om det saknades tre kanteleganter i form av Rosero, Bäck och Grimstam. Vi kickade igång med innefotboll mot Celtic som inte hade en chans när Slayer och Pete Pistol avgjorde med två fina mål. Skulle det bli dubbelseger?
När damerna spelat klart i A-hallen och publiken hunnit lämna hallen var det dags för avkast. Som tidigare nämnts är Guldheden seriens kanske mest svårspelade lag. Det bjuds upp till en okonventionell handboll där fokus till 99 % ligger på att söka inspel till M6 som troligtvis är starkare än Pippis pappa. Får han tag i bollen är han också svårare att hålla emot än en katt som ska badas. Så här gällde det för Keltarna att hålla fokus.
Försvarsspelet var heller inte mycket att klaga på i den första halvleken. Vi spelade grunt för att undvika inspel och lät istället de röda hemmalirarna försöka prickskjuta bollen i mål. Vilket de inte lyckades med så många gånger eftersom Nacken (eller Big Brother-Nacken som han numera också kallas) toppat formen och stod för den ena svettiga räddningen efter den andra. 7 insläppta mål i den första halvan av matchen är bra.
Däremot fanns det mycket att önska av kontrings- och anfallsspel. Här har Kelt fortfarande mycket att jobba på vad gäller grundspel och kontinuitet. Även om motståndarna lirar en form av specialhandboll så behöver inte Kelt också göra det. Hur som helst så kastades mängder av bollar bort och avslut brändes friskt. Att bara göra 7 mål framåt är inte bra...
Det fanns egentligen inte mycket att säga i halvtid. Alla var rörande överens om att höja sin egen nivå och tillsammans ordna upp det här. Palmqvist ersatte Nacken i kassen och stod även han för en fin insats och belönas nu med en lagfest i Linköping i helgen. Ska fira en uppflyttning från Division 4. Bra säsong för dig Fredrik? Tre lag, tre uppflyttningar.
I upptakten av den andra halvleken gjorde Kelt ett ryck och kontrade in några enkla mål, precis som vi önskade även i den första. Det var lite bättre fokus och inte lika mycket chanspassningar. Fina insatser belönades också med applåder och jubel från rad 1 på sittplatsläktaren.
Guldheden bjöd på lite handbollsgodis där vi bland annat sent kommer glömma flippen från H9 och en och annan tittfint. De lyckades dock aldrig knapra ikapp försprånget Kelt skaffat sig och till slut ljöd det nya alarmet i Valhalla A så att hela Västra Götaland kunde höra att matchen var över. Går det dra ner volymen? 24 - 18 och två poäng in på kontot som innebar dubbelseger denna afton samt att uppflyttningsplatsen nu är säkrad.
Vi firade vilt i omklädningsrummet. Big Brother-Nacken kastade i sig både O'Boy och kexchoklad och skulle skämma bort sig själv ytterligare med kvällens avsnitt av Big Brother. Pete snörade på sig finskorna (ingen koppling till grannlandet i öster), Slayer tog en långdusch och Gunner laddade om bössan inför söndagens kamp mot Varberg.
Kelt kommer nu gå för seger även i avslutningen mot Wasa Trim. Förbundet har varit schyssta och gett ett 2,5 veckas långt uppehåll inför sista matchen så att alla lirare kan vara i storform tills dess. Ta chansen gubbar! Dessförinnan har vi två träningspass kvar på säsongen, de kommande onsdagarna. Ta er tid att komma ner, sen dröjer det ett halvår till nästa chans att limma in en boll, tunnla någon i unga och smacka dit en underjamare i krysset.
Onsdag och dubbelarrangemang i Lisebergshallen. Fick GHF hybris och bokade in framgångsrika föreningen i stora elithallen? Hur som helst underbart med dessa dubbelarr, att samla gubbarna tillsammans och glo på lite go handboll.
Kelts trupp såg stark ut, hela 10 utespelare + 2 keepers svidade om till matchuniform. Lite läktarjogg, lagfotografering och en kort duvning av Nacken senare så var vi redo för throw-off. Vi noterade att motståndet såg junisaktigt ut, men att minst 4 av deras gubbar var med i Division 3 så sent som i söndags och lirade för Frölunda i segermatchen mot Särökometerna.
Läktarna var i matchinledningen fyllda av profiler. Bas, Svensson, Svenssons sister och Svenssons sisters sällskap försvann förvisso snabbt men the Beast uthärdade en halvlek, Särö-profilen Flame Iphonade sig igenom andra halvlek och Celtic-profilerna med Henke A i spetsen njöt av hela kampen med stora jubel när Kelt bjöd på lill-lördagsgodis.
Den första halvleken inleddes jämnt. Kelt fick inte riktigt grepp på Ve-effarna bakåt och de lyckades få in några enkla kassar. Framåt var ambitionerna höga och kanske gick det ibland lite för lätt då 70-80%-iga lägen uppstod så fort man närmade sig det grönvita försvaret. Målsugna Kelter hade inte riktigt kylan alla gånger och ställningen var 7-7.
Nu var det dags för skärpning. Försvarsspelet höjde sig en nivå, lite mer aggresivitet och värdering av Ve-effs skyttar (som var obefintliga) gav Palmqvist mängder av räddningar som renderade utkast som skar som heta knivar genom smör på Ve-effs planhalva. Grimstam var pigg på kanten, Olof dominerade ett tag i andrafas och Rosero trollade in någon boll.
12-2 slutade den avslutande delen av den första halvleken. Lite mer som vi är vana att se Kelt i år. 19-9 i paus men inte så mycket muntra miner i halvtidstjötet utan det krävdes skärpning bakåt även i andra halvlek. Undertecknad stod och njöt av vinnarskallarna som finns i truppen i år.
Den andra halvleken blev väl ingen sevärd historia. Kelt tappade aggresivitet bakåt och fart framåt, mycket tack vare den stora ledningen. Roligaste minnet är väl att domarna blåste mål för ett stolpskott från Frölundas sida. Eller förresten, det roligaste var så klart att Nacken efter 114 matcher i den rödvita föreningen fick göra sitt första mål. På Zlatan/Grimstam-vis klev han fram och snodde bollen av Mattelin. Lite övertänd dundrade han in bollen i målvaktens högra hörn före domarsignal. Omskott och Nacken är iskall och byter hörn. 29 - 22!
I övrigt: Håkansson gjorde några fina ingripanden framåt med bombskott och inspel, Slayer 100%-ig i avsluten som vanligt, Bäck ska fila bort 100 övertramp till onsdag, Pete Pistol får ladda om, Gunner tappar lite svärmorsdrömspoäng då han är farligt nära rött kort och Mattelin är förhoppningsvis inte bakfull eftersom det är onsdagsmatch!
Guldheden står näst på tur, nästa onsdag med avkast 20.15 i Valhalla A. Dock har vi viktigare saker för oss på måndag. Då är det Årsmöte för IK Celtic och alla medlemmar förväntas delta. 18.30 i Valhalla D (konferensrummet mitt emot bowlingentrén) och klubben bjuder på fika.
Därefter tränar vi sista måndagsträningen för säsongen. Bara två pass kvar sedan så se till att ställa upp!
Celtic hade två fina träningar i veckan och en trupp som innehöll hela elva taggade och handbollskunniga spelare. Vi hade efter fått rapporter om MIKs seger i svängdörrsmatchen mot Crocodiles bestämt oss att satsa ordentligt på serieseger. Några sena återbud på matchdagen gjorde att vi spelade med en avbytare i den svåra matchen mot Tostared. Vi har dock spelar flertalet kamper med en eller noll avbytare så några större oroskänslor infann sig inte.
Resan till Skene blev en väldigt kulturberikande stund i bilen med Anders Gustavsson som är bördig från markerna. Han pekade ut flertalet hus och gårdar och hade anekdoter till samtliga. Det som fastnade på skribentens näthinna var den gamle verkstaden som tillhört pistol Petes pappa (engelsk uttal på pistol) en pappa som numera är känd som pappa pistol (svenskt uttal på pistol).
Väl framme i hallen blev vi fint bemötta och uppvärmningen kändes fokuserad. Sunken såg dock något darrig och orutinerad ut i slantsinglingen. Denna förloras och Celtic startar matchen med anfall. Vi har hela veckan pratat om att inte reagera på domarna i denna kamp, vi visste redan innan att Tostared har fem mål bonus på hemmaplan (vilken bitter mening). Men redan från start visade den matglade mannen i svart med skånskt påbrå vad skåpet skulle stå. Nu har undertecknad inte riktigt objektiva ögon men inte många 50-50 dueller gick i Celtics favör. När halvleken summeras har Celtics båda treor 2 utvisningar var, Tostared har fått tre straffar samt att ostskivorna flödade mot de röda. Tostared hade noll gula, noll utvisningar och noll straffar emot sig första 30. det kändes som vi lirade 5-7 första 30 och spelet var väldigt upphackat. Underläge 10-14
Vi snackade i vilan om att skita i domaren och att vi skulle våga trycka på ordentligt när vi erövrat boll. Bakåt skulle vi ta bort Tostareds storstjärna som låg bakom det mesta (läs allt) i anfallsväg.
Båda ingreppen gav resultat direkt och vi snodde bollar och fick lite räddningar och vips var det 16-15 i Celticfavör. Lagen byter nu mest mål med varandra men känslan är att Celtics mål kommer av något mer kvalitativt anfallsspel. I Tostared är det den unge vilt satsande killen på h9 som försöker mycket men får inte ut så mycket av sitt spel. Däremot har vi lite problem men den rutinerade linjespringaren som stänker dit bollen om han får inspelet.
Tostared kör ett något utgrupperat försvar som tvingar Celtic till lite ändrat taktik. Victor går ut på h9 medans Rynning vänder boll i mitten. Detta ger mycket fin utdelning, Victor bombar, spelar in, spelar ut och går på genombrott. Då Sander får så fin rörlighet på linjen hittar domaren till slut även en utvisning för Tostared och det är nu vi avgör matchen. Och som matcher skall avgöras är det med ett kantläge där Anders trollar in bollen i närmsta och sänker sin moderklubb.
Bra saker att ta med oss:
Vi gör lika många mål från samtliga positioner vilket gör det svårt för motståndet att punkta bort våra storskyttar.
Vi lirar ganska rutinerat och tar inte överdrivet mycket skitavslut.
Vi hjälper Martin bättre i andra vilket resulterar i räddningar och kontringar.
Mindre bra listan blir inte så lång denna gång utan vi nämner bara kyla i frilägen. Denna match skulle vi kunnat avgöra tidigare…
Efter en fullspäckad helg med aktivister dag liksom kväll var det efter en Hawaiifrulle dags att ta bussen mot Kultan för en dag på jobbet match mot Onsala.
Celtic ställde denna dag precis som många gånger förr upp med sju utespelare och att välja vem som skall sitta i boxen av de vänsterhänta är som att välja mellan pest och kolera. Onsala mönstrade fullt manskap och undertecknad trodde för en sekund att: ”nu kommer den årliga plattmatchen”. Så blev nu inte fallet men vi lirade långt ifrån den nivån vi gjort mot MIK eller Crocks denna säsong.
Onsala gör sina mål från kanten och hör och häpna på några kontringar. De annars så duktiga lirarna på v.9 och m.9 gjorde inte väsen av sig. Det gjorde däremot Celtics mittnia. Mr värmetröja spelade riktigt värmetröjalir denna eftermiddag. Han hittar kryss, utspel och inspel och skidar snyggt tillbaka till försvarslinjen. Och som sig bör i värmetröja har killen fint rörelseschema och lirar etta i försvar, allt för att inte få fula ärr eller rivmärken i solbrännan. Löser inte denna stjärna målen framåt kontras dem in, då främst genom Sunkmaster. Grunden till detta är ju ett solitt försvarsspel och Celtic mittlås levererar match efter match numera. Nichlas ”skruvstädet” Sander och Fredrik ”Fort Knox” Davidsson har verkligen hittat sina roller bakåt. Då har vi riktigt sparkapital i boxen i form av Pingislungan Rynning samt försvarsministern Blomberg. Martin i kassen har verkligen tagit ansvar sen Bas tog pappaledigt och han är kanske den enskilt största faktorn till att vi släppt med marginal färst (kan man uttrycka det så) mål i serien.
Som sagt en dag i Kultan med seger 35-25 utan att vi riktigt tänder till och vi är inte nöjda efter.
Söndagen bjöd på ett dubbelarrangemang där Celtic först sprang ifrån Onsala i Frölundas motsvarighet till Wembley Stadium; Kultan. Rött och vitt stod som segrare i den kampen, precis som i den angliska varianten, och därefter var det alltså dags för Kelt att göra upp med OLDRIK om vilket lag som skulle ta greppet om andraplatsen i tabellen.
Som vanligt hade det pusslats en hel del för att få ihop en balanserad trupp. Återbuden haglade på söndagsförmiddagen men till slut stod vi där med sju starka utespelare och en målvakt i form av nytillskottet Palmqvist. Emil fick chansen att känna på hetluften i Kelt och Sander coachade förnämligt.
Läktaren fylldes av Celtic-profiler, wags och utbytesstudenter från Frankrike och Tyskland. Dock inga handbollstalanger i det senare gänget. Däremot en före detta proffscyklist med franska guldmedaljer och tävlingar mot Tor Hushovd, Jens Voigt och Tom Bonen med flera. Killen kanske kan hålla i spinningpassen under försäsongen.
Slayer tog hem slanten och Kelt fick en fin start med några måls ledning i inledningen. Det kändes bra. Det kändes ovisst före avkast vilken klass OLDRIK hade denna söndag, och efter några matcher för Kelt i lågtempo var det oroligt om vi skulle ha lite svårt i början. Så var dock inte fallet. Magnus Wislander lös med sin frånvaro och konditionen likaså för det rutinerade eleganterna.
Kelt kontrade förtjänstfullt där vår keeper stod för några riktigt fina utkast och detta enkla spel brukar allt som oftast leda till övertag på resultattavlan, vilket det även gjorde. 12-9 i paus om inte minnet sviker. De röda hade rätt bra koll på motståndet och behövde egentligen mest fokusera på att hålla uppe tempot. Något förvånande fokuserade gästerna väldigt mycket på herrarna i svart och ostskivor delades ut för att stilla tjötet lite.
Den andra halvleken blev ganska lik den första. Kelt spelade stabilt bakåt och kontrade en hel del framåt. 3-4-målsledningen höll sig och OLDRIK hade svårt att få fart på anfallsspelet. Det unga spänstiga tillskottet hade möjligtvis lite rörelser över zonerna, i övrigt var det tung skytte och inspel som gällde.
Det blev aldrig någon riktig nerv i slutskedet. Några fina anfall från Kelts sida. Mattelin fick lite utdelning på skyttet i andra, Gustaf rör sig fint och är ständigt spelbar och Gunnarsson kliver dit i luckorna, precis som Emil. Idag har vi fina kantspringare i Pete Pistol och Olof som sliter hårt i förstafasen. På linjen jobbar Slayer med mycket nedhåll och sidspärrar för att skapa luckor i ett ganska orörligt försvar.
Slutresultatet skrivs till 22 - 17 och härliga känslor vid slutsignalen. De två poängen innebär att Kelt tagit ett rejält grepp om den sista uppflyttningsplatsen. En plats de röda inte tänker släppa.
Vinsten innebär också att Kelt nu har 22 segrar på de 27 senaste kamperna. Ett fantastiskt facit i dessa serier där det är svårt att finna statistiska mönster för laguttagningar, status på trupper och liknande. Bland de ynka 4 förlusterna finns 2 mot fegtoppade Backa samt OLDRIK inklusive Slangen. Bra jobbat allihopa.
Nästa match är mot Ve-eff i ett skönt dubbelarrangemang i Lisebergshallen onsdagen den 7 mars. Celtic möter samma kväll Kullavik. Väl mött!
Onsdagsmatch på bästa bolibompatid och möjligtvis hade Kelt lekstuga denna afton där de röda hjältarna inte delade ut något lill-lördagsgodis till Nordhems lirare. Premiär för nya klockan i Valhalla A som förvisso är fin men förtvivlat svår att överblicka från bänken. Men man räknar väl med att läkarna fylls av fler personer än avbytarbänkarna (close game).
Tidigare i veckan såg truppen ut att bli rekordstor men tre sjukdomsfall på Slayer, Bäck och Håkansson ändrade det. Trots detta fanns dock två avbytare på plats och däribland Mattelin som gjorde comeback igen. Snart lika många comebacker som Peter Forsberg. Övriga liknelser undanbedes. Goa lirare dock.
Fotbollsuppvärmningen i C-hallen bjöd på profiltätt både på och utanför banan. Marta (inte Tyresö-förvärvet), Skribenten, Sander, Ronja och kvällens domarpar var bara några av de glada ansiktena som dök upp. José bjöd på en filmning värdig Serie A och Mattelin en känslig bredsida i bortre burgavel värdig en EM-trupp i sommar.
Slayer som för dagen agerade reservernas reserv förlorade slanten till Nordhem. Att det skiljde över 40 år mellan lagens lagkaptener kanske spelade roll i detta moment som kräver en hel del erfarenhet. Coachandet stod för dagen Sander och Emil för, även om den sistnämnde mest intog waterboy-platsen längst ner på bänken iförd trendig mössa.
Kelt inledde ganska trevande. Lite för mycket ärtbössor avlossades mitt på en hygglig målvaktsräv och det gav en målfattig inledning eftersom Palmqvist också bestämt sig för att spika igen. När så kontringsspelet fick utdelning och ärtbössorna förvandlades till snipergevär gjorde de röda ett rejält ryck.
Ställningen var 4 - 12 i paus. Skönt med korta bortamatcher. Palmqvist ska såklart ha ett stort plus för många räddningar, få insläppta och ett gäng utkast i näven på snabba springare i José, Pete Pistol och Grimstam. Undertecknad tycker också att Bubka gör en mycket fin första halvlek med starka genombrott, bra rörelse och få tekniska fel.
Den andra halvleken blir som den blir. Matchen är avgjord och Kelt tappar lite fokus och krånglar kanske till det lite för mycket. Nordhems starka mittsexa får några bollar för mycket att jobba med men det är bra träning inför söndagens match då motståndarna har en ännu starkare pivot.
När hesa Fredrik ljuder över centercourten har KP och Tommy i sekretariatet tryckt fram till 14 - 23 på resultattavlan och Kelt inkasserar ytterligare 2 poäng i årets Division 5. En dag på jobbet, inte mycket mer att säga om onsdagens tillställning. Stora delar av laget gick sedan, i sann Rosendalsanda, in i nästa hall och genomförde ett gott träningspass tillsammans med Majorna.
Nästa match spelas på söndag då det är dubbelarrangemang i Kultan. Celtic tar emot Onsala med avkast 15.30 och därefter följer toppmötet i Division 5 mellan Kelt och OLDRIK. Avkast 16.45 och det kan bli profiltätt. Är Wislander med igen?
Årets sista derby mellan två goa Göteborgsklubbar som både är bittra rivaler i både Division 4 och 5 men som också är goda broderföreningar och fina exempel på socialt umgänge, god föreningsanda och sköna lirare. Spelplats var Kultan en fredagkväll och laddningen gick nästan att ta på när profiler som Dörra och Division 4/5s bästa domare, Jugo Swed-profilen, klev in i hallen.
Kelt mönstrade ett stabilt gäng lirare där vi nu börjat få kontinuitet och där med också både trygghet och någon form av samspel. Kvällens höjdpunkt var dock att få se Fredrik Palmqvist, målvakt från Linköping, göra debut i föreningen. Han och Nacken tog hand om var sin halvlek då Nack-attack ska dra till Eminems gamla hemtrakter, men inte för bilmässa utan för ett annat rött/vitt lag som tar emot Canucks i Joe Louis Arena. Så läge för Palmqvist att bli lite varm i kläderna. Saknades gjorde bland andra Gustaf som var i Örebro på Inne-SM och till slut kammade hem ett silver i stavhoppet, grattis!
I omklädningsrummet planerades det Taco-kvällar och snackades finalpepp i På Spåret innan vi fick lite halltid då kidsen i VF lämnade hallen tidigt. Ledarna skulle förmodligen hem tidigt för att slänga in varma mackorna i ugnen. Vi noterade att MIK Gummi vässat truppen från senast mot Baltic och framför allt fanns en alert keeper i line up.
Slayer tog hem slantsinglingen och har ett fantastiskt facit i år och snart lika många vinster som Mattelin har antibiotikakurer. Den sistnämnda coachade i sedvanlig ordning tillsammans med Eksjös hårdaste tandtekniker och på läktarplats satt solbränd Celtic-profil och njöt av tillställningen. Så till matchen.
Resultattavlan skrek 1-6 efter en inledning där vi kanske vill lite för mycket framåt och inte fick tag på Gummi-lirarna bakåt. Det var dags att ta tag i saker och ting och samtidigt som försvaret höjde sig med Gunner som stark bultsax i mitten så började Nacken plocka några bollar. Trygghet bakåt ger alltid självförtroende i anfallsspelet och några fina rullar senare var Kelt ikapp till 6-6.
Handboll, i synnerhet på denna nivå, handlar också om att spelet går upp och ner i perioder och för gott resultat krävs det att man tidigt identifierar en down-period och motarbetar den. I slutet av första halvlek tappade vi några, som man då alltid tycker, enkla bollar och MIK Gummi gick till halvtidsledning med 7-10.
Det polska parlamentet i halvtid kom fram till att vi gjort det bra bakåt. 10 bollar, varav 3-4 på kontring är inte mycket att säga om. Men bara 7 i offensiv kasse var bedrövligt dåligt och för att vinna matchen krävdes ordentlig förbättring. Hårdare satsningar, mer beslutsamhet, bättre tålamod och fokuserade avslut var recepten till seger. Att Coach Mattelin också yttrade följande tände nog lite extra:
"Om vi vänder och vinner med 5 mål så bjuder jag på en back till nästa lagfest"
Den andra halvleken blev en kämpainsats där Kelt stod för en fin vändning. Underläget togs snabbt igen och vi var inte nöjda där utan fortsatte mala på med framför allt ett bra försvarsspel. Gummi såg ut att tröttna rejält och tappade både fart och samarbete framåt. Lägg där till att Palmqvist gjorde en strålande debut och släppte 3 mål på ungefär 20 minuter så stod sig de svart/vita slätt i slutskedet.
Kelt spelade också mer rörligt och med attack framåt och petade in 15 bollar, mer än dubbelt än i första! Bland höjdpunkterna finns Gunners ärtbössa, Rynnings dolda skott, Josés kantinspel till Slayer och Håkanssons mål som slog fast att alla spelare hamnade i målprotokollet igen. Alltid lika trevligt!
Det blev till slut 22-17 till Kelt, exakt samma resultat som i höstens möte. Vi visar återigen vinnarskalle där vi vägrar vika ner oss och hela tiden har en tro eller till och med vetskap om att vi kan vinna. Att aldrig heller vara nöjda visar också på ambitioner där vi till exempel allt som oftast är besvikna på vårt försvarsspel trots att vi är ett av de starkaste på den fronten i serien.
Kvällens fajita får gå till Palmqvist för den fina debuten, välkommen till rött och vitt! I övrigt var det fina insatser på de andra gubbarna också, och härligt engagemang där mycket handboll diskuteras både före, under och efter match. Skön fredagkväll med andra ord.
Next up är Nordhem på centercourten i Valhalla A på onsdag kväll. Avkast är kl 18 och det är två poäng som gäller. Det blir en riktig höjdarkväll i A-hallen för de som gillar Division 5-handboll. 19.00 möts Guldheden - Wasa Trim som sedan följs av MIK Gummi - Kortedala. Köp med buffalo wings, dillchips, julöl och saccosäck för en go onsdagsafton.
Sol, plusgrader och en söndagseftermiddag i nordöstra Göteborg, bättre kunde det inte bli. Mangocurryn tog över linimentdoften i det gigantiska omklädningsrummet som ekade tomt när Kelt med målvakt + 6 utespelare skulle dressa om till det underbara, röda matchstället. Tumvantar, långkalsonger och bandyportfölj hade inte heller skadat då temperaturen i hallen inte direkt var Majorna-derby-het.
Kelt hade skrapat ihop diger handbollskunskap där höjdpunkten var Jacob E som comebackade efter 2-3 månaders frånvaro. I övrigt ska Folkbladet-läsaren ha en eloge som ställer upp trots krånglande skottarm. 9 baljor ändå. Smakade nog FISK. Inga avbytare denna dag men bänken fylldes ändå upp av Mattelin, Emil, KP och Tommy. Rött hjärta även på sittplatsläktaren, kul att se Ida!
En halvdassig uppvärmning men när det var dags för avkast märktes att gubbarna var taggade. Kelt åker inte och lallar bort en match i förorten numera utan oavsett förutsättningar smälls det på bakåt och liras boll framåt. Storpubliken bjöds på några riktigt fina anfall i första halvlek där Bäck fick goa lägen för både kryssjagare och knorrar. Rynning dominerade från mitten och gjorde några fina mål, syns att killen är skolad i rullespelet. Bakåt stängdes det som vanligt fint i mitten-fyran. Stabil ledning utan att glänsa i halvtid, 12 - 15.
I halvtid hämtade vi andan och pratade om att fortsätta värdera tempo och spela klokt. Det hade inte varit dumt att döda matchen där i början på andra, men istället åkte vi på en mycket tveksam utvisning och snart var KIF ifatt i målprotokollet.
Med kvarten kvar gick Kelt upp i en tvåmålsledning. Det var också starten på gubbahandboll som inte siktats sedan säkert 70-talet någon gång. Slayer kommenterade efter matchen:
"Har inte sett ett sånt gnetspel sedan Ståla, Matsa Landin och Krull härjade runt i Östgöta-trean på den gamla goda tiden. Som vanligt var det också Bäck som bjöd på många av de räviga aktionerna. Inspel mellan ben och metodiskt frikasttagande. Skönt att se."
Tvåmålsövertaget stod sig i princip hela sista fasen av matchen som mest handlade om halvkass stämning på planen. Återigen läggs fokus alldeles för mycket på domarnas insatser. Vi kan väl alla inblandade, spelare, ledare, domare, publik, cafeteriapersonal, vaktmästare, diverse hangarounds, komma överens om att det handlar om Division 5. En nivå som inte ens existerar på de flesta håll i landet. Både spelare och domare är således på en nivå långt från Champions League och det borde kunna finnas någon slags symbios och förståelse.
Klart färgad vill undertecknad iallafall påstå att Kelts lirare allt som oftast lyckas hålla sina huvuden kalla som Staropramen och föredra att såga sig själva istället för att gapa på domarna. Det gulsvarta hemmalaget var stundtals som bålgetingar och ostskivorna haglade ett tag i andra halvlek för att motverka ytterligare tjöt. Nog om detta.
Kelt lyckades iallafall mästra hem två poäng i kampen. Nacken gör en fin andra halvlek med många räddningar, Grimstam stängde på sin kant för snurrig kant och Jacob E plockade ner storskytt efter storskytt på vänsternio. Slayer och Gunner jobbar över stora ytor i mitten under men löser det förtjänstfullt.
Det blev tyvärr en tråkig avslutning på evenemanget. Känslorna svallade över på vissa håll och det obligatoriska Fair Play-tackandet kom av sig. Hoppas få slippa se liknande i framtiden.
Nästa match är inte mindre än mot MIK Gummi på bästa sändningstid nu på fredag kl 19.00. Kultan är spelplatsen och det kan ni inte missa!
Fredag och hela helgen framför fötterna. Match mot MIK vilket gör det svårt att inte tagga till ordentligt. Snacket i omklädningsrummet handlade om allt annat än just matchen.
Nåväl, uppvärmningen gick bra men slantsinglingen förlorades. Läktaren började för en gångs skull fyllas upp något och arrangemanget hade alla variabler till att utvecklas till en thriller.
Planens kombattanter känner varandra bra och vet mycket väl varandras styrkor. Mik har liksom vi bra målvakter, ett fint mittlås och rappt kontringsspel i förstafas. Framåt har de kantspelare med hög procent, en pivot som kan fånga boll. En vänsternia med skott av yttersta div. 4 klass, till höger återfinns även där en skytt av högt internationellt snitt. Mittniopostionen trakterades mest av en rutinerad spelare som är gubbafintens nya ansikte i gärdsgårdshandbollen.
Båda gängen startar upp med mycket bra försvarsspel och de flesta målen som görs kommer genom lite ortodoxt angreppsspel. Det var diagonalpassningar kant till kant och en del returmål.
Majorna överraskade oss något med sitt fem-ett spel och tyvärr tar det en akademiker fem anfall att fundera ut hur vi skall lösa detta. De gånger vi satsar in bakom spetsen från ytternio eller genom en kantväxel traska in så får trean i en valmöjlighet vilket resulterar det i fina luckor. På denna nivån har gubbarna sällan kunnande att göra rätt val om det finns två val att ta ställning till. Med denna vetskap borde lagidrott i allmänhet och handboll i synnerhet vara enkelt att utföra. Men för oss som harvat runt i sportens värld vet att det är betydligt mer komplext än så. Det finns alltid en realdel och en imaginär i handboll. Den imaginära delen skiljer ju sig från spelare till spelare vilket påverkar den reala, och om man tänker i kvadrat blir den imaginära delen av spelet upphöjt till 2 vilket blir –1. Man vill inte gå minus från en match, då torskar man..
Matchen är jämn i halvtid men känslan är att Celtic något enklare gjort sina mål. Denna känslan var efter 4 min i andra bortblåst. Celtic kör fast i Majornas stabila fem-ett (ändå att vi precis pratat om hur vi skall lösa den knuten) och bakåt får vi inte träff på det mycket stabila skyttet MIK visar upp. MIK gör 4-5 raka mål och de röda känns något frustrerande.
Första åtgärden är att plocka bort skyttehotet från v.9 bakåt, andra åtgärd är att sätta in de rörligaste spelarna vi har framåt. Bakåt spelar vi nu upp oss markant men vi har fortfarande svårt att producera framåt. Celtic har också ett riktigt skyttehot från v.9 och när MIK har en kille på 170cm som h.2 måste detta utnyttjas. Det är otrolig enkelt med facit i hand framför tangenterna på en gammal laptop att se vad vi skulle gjort i matcherna. Blomberg som är en gammal klok man som sågs vad som skulle göras och tog nu mkt ansvar i anfallsspelet. Han lägger Sander på trean växlar upp födelsedagsbarnet tillika skyttehotet the beast och håller själv ner tvåan. Nu är det bara för Fidde att smälla in skinnbiten (som var väldigt svårhanterlig pga. överkonsumtion av klister) vilket han gör utan pardon. Får inte Fidde läget i växeln har Sander stora luckor på linjen och även han får sätta några viktiga strutar när matchen skulle avgöras. Sunken sätter även han en essentiell balja på en frikastvariant efter att ha missat några avslut i andra halvlek, fin vinnarskalle där. Men den största fjädern i hatten skall Blomberg ha, han ligger bakom det mesta framåt sista 7 minuterna. Viktigt att nämna är Martins räddningar i slutskedet, han gör inte sin bästa match i livet men plockar några viktiga avslut från linjen och höger 9 på slutet vilket hjälper till i segerjakten.
Celtic vinner med 26-24 i en av de bästa och mest intensiva div4 matcher i riket denna säsong kan undertecknad nästan lova. Tom expertispanelen på läktaren tycke det var en go match, nästan lika god som den flytande födan som trakterades av panelhönorna.
Bra saker att ta med sig:
Att vi inte får panik (förutom första 6 i andra) då motståndet kör utgrupperat. När det även går på helpunkt löser vi (Blomberg) detta bra.
Vinnarkulturen vi skapat denna säsong.
Kontinuiteten, gubbarna är sällan sjuka, bortresta eller bakfulla. Gör mkt att lira med samma lag vecka in och vecka ut.
Saker att tänka på:
Att få bättre träff på motståndets största hot.
Att utnyttja motståndets svagheter både framåt och bakåt.
Dubbelarrangemang i Kultan denna söndagseftermiddag och för Kelt väntade rutinerat motstånd i form (inte nödvändigtvis bokstavligt) av TAIK-75.
Truppen var en aning tunn då sjukdomar och skidresor på vissa håll prioriterades före. Kelt anno 2011/12 innehåller dock tillräckligt med kvalitet för att inte tappa alldeles för mycket i nivå ändå. Ett skönt tecken är till exempel att alla utespelare är med i målprotokollet.
Har man tidigare rapporterat om Slayers slantsinglingsvinster så får man väl även rapportera förlusterna. Om det är en förlust när motståndaren får välja hand, vinner och väljer själv? Den egna påverkan är då extremt liten.
Hur som helst så var det ett genidrag att börja med boll för HK Kelt gör omedelbart 1-0 och går upp till 5-0 innan gästerna hittar nätmaskorna bakom Nacken. Vi spelar med fina rullestarter och Gunner får dynglägen redan på M9. Rynning, iförd fin blåtira, är också duktig på att kliva i luckorna och få isär försvaret och släppa bollen vidare.
På klassiskt Kelt-manér tappar vi lite fokus och slarvar lite både bakåt och framåt. TAIK-75 har den bästa M6 i Division 5 (Magnus Wanne OLDRIK inräknad) och han skapar lite oreda för Kelt som får använda alla obefintliga muskler (Gunner inte inräknad) för att hålla honom i schack. Halvtidsresultatet är 15 - 13 och känslan är som vanligt att det är onödigt jämnt.
I andra halvlek start Kelt med ett ryck i målprotokollet. Tror det står typ 23 - 16 och det bjuds på en hel del handbollsgodis. Utspel bakom ryggen, knorrar, lobbar och fina kontringar finns i repertoaren och här ska Kelt ha beröm som lirar riktigt 80 fast vissa av gubbarna knappt var födda på den tiden.
Det är god anda på planen genom alla 50 minuter och domarparet som består av den mest solbrända Göteborgaren vi kan hitta norr om Milano samt Pringles-gubbens tvillingbror har en lugn dag på jobbet. Nästan lite väl lugnt. Kelts degradering i koncentrationsnivå leder till att Volvojobbarna börjar knappra sig ifatt.
Sista fem minutrarna blir trots allt en aning dramatiska. Kelt är förvisso i ledning men där kunde ha kommit ett kvitteringsmål om inte TAIK-lirarna också kastat bort lite bollar. Ruskigt onödigt från de rödas sida och något som ska slipas på.
Fina insatser överlag idag. Bäck springer fint på kanten och tar hem dubbla staket i protokollet. Peter Eriksson jobbar även han fint i djupledsspelet och öppnar ytor i kontringsspelet. Gustaf kämpar trots smärtor i axeln och är skotthot utan att kunna skjuta. Rynning visar inställning och spelar skolat framåt. Olof är 100%-ig i avsluten och har som vanligt vassa armbågar bakåt.
Mattelin river stora hål i motståndarförsvaret med sin sköna attack i rullestarten och gör ett bra jobb trots sjukdomsproblemen. Gunner tung bakåt och värderar bra framåt. Nacken har några fina reflexräddningar och ett kanonutkast till Bäck som hade fått Bas att jubla. Slayer gör sin svagaste insats för säsongen och får bli dagens minuspost.
Nu väntar träning på måndag, ingen träning på onsdag på grund av något evenemang i Valhalla. Nästa match spelas på söndag borta mot Kortedala IF.
Matchen flyttad till vår träningstid i Valhalla. Detta är tredje matchen för säsongen som blir flyttat till just vår träningstid och då är två av dessa bortamatcher. Noterbart är att det är de tre stora och satsande föreningar som har oerhört svårt att få ihop gubbar till kamp. Undertecknad är inte heller den människan i Västsverige med bäst framförhållning men för snabb koll av ev. dubbelarrangemang i ett spelschema (hint: söndagar läggs en del matcher) krävs icke universitetsexamina.
Celtic samlades i god tid för bolltvätt och go handbollskonsumtion i Valhalla A. Resultatet av bolltvätten var magnifik i avseende av just bollarna och ett snäpp bättre med avseende av att materiallirarna kompetensutvecklades att hantera rengöringsredskapet. Aldrig mer skall det klagas på att bollarnas kvalitet är som en kinesiskt maträtt, fruktansvärt risigt.
Majorna delade broderligt med sig av sin träningstid för vår uppvärmning och Heid hade schangtilt tagit svart dress och på så vis sparat skribenten en tvätt av Celtics bortaställ. Allt kändes som en fin symbios av broderskap, kamp och konkurrens på lika villkor. Kan inte bli mkt bättre.
Den intima hallen fylldes upp bra. Publiken som räknades till dryga tjoget bestod av en del kända ansikten som en välsvirad och förvånansvärt nykter Mattelin timmen till trots. Finnkamps Gustav gled in i moderiktig skinnpaj och halvsliskig vuxenfilmsfrisyr och satte sig till rätta i ledarstaben på bänken. Den välkammade och i allmänt hele och rene reslige pojken mittemot Gustav på Celticbänken var ingen talangscout utan en förhoppningsvis kommande lagkamrat som nyligen flyttat till västkusten. Välkommen när träningskläderna är uppackade säger redaktionen. Övrig publik bestod av flickvänner, Calle Lang med entourage (stavning) samt föräldrar/chaufförer till hemmalaget som hade bortamatch!?
När det blåstes till spel höll sig Celtic till den överenskomna spelplanen inledningsvis. Vi skulle jobba med otrolig intensitet bakåt och smälla på de betydligt yngre motspelarna, framåt skulle vi ha tålamod och på så vis får kidsen att gå bort sig. Vi lyckades inledningsvis bra både framåt och bakåt. Och vid de få tillfällen vi fuskade i försvaret stod Martin för en ena kvalificerade räddningen efter den andra. Lika jobbigt som saknaden efter försvarsgeneralen Blomberg var kändes Martin spel för motståndet, till och med ännu jobbigare.
Det unga Heidgänget började bli något frustrerat och med orutinen kommer gnäll på de mesta av förutsättningarna runt den givna uppgiften utom sin egna insats. Detta är ett klassiskt beteende som slipas bort lite för varje jordsnurr som passerar i ens liv.
Då man umgås med ungdomar vet man (förhoppningsvis) att processen att se sin egen inverkan på ett resultat kan ta lite på tålamodet gäller det att som någorlunda vuxen hålla sig kall. Detta gjorde inte riktigt Heidledaren utan även denne killen gnällde på det mesta som föregicks i hallen.
Nåväl, som så många gånger förr då vi håller motståndet några kassar bakom oss börjar vi direkt lira one man show. Det viktigaste är en pinne i protokollet och gärna då staket, att man däremellan ställer till besvär för lagkamrater genom skottmissar, stegfel, försvarsnerläggning mm rör inte folk i ryggen. En enkel satsning för att sätta kamraten (betoning på kamrat) i läge är inte aktuellt då vi har ledning. Kan det vara så att Celtic är så fint uppfostrade att de inte vill döda matcher utan hålla spänningen vid liv under hela 60 min? Valuta för pengar är aldrig fel.
Då Heid efter 40 min växlar mellan enpunkt och tvåpunkt lyckas Celtic hålla sig målfria under 5-6 min. Den i första halvlek så fina ledningen hade nu krympt till två. Då det öppnats stora fina ytor framåt lyckas vi centrera spelet och helt utan tålamod hysta iväg ärtbössan.
Skulle matchen tappas?
Spoiler alert!!
Inte denna gång.
David aka Sunken aka Varberg visade nu fin inställning och bra rörlighet. Han gjorde ett par förlösande mål och fick igång rörligheten på gubbarna. Tom Jimmie orkar tack vare virvelvinds Davids boost ta sig över till vänstersidan. Genom räknefel får han läget och via en patenterad skyhook lyckas han göra mål med fel hand sas. Sunk the hunk ger bra energi åt gruppen och bör i större delar av matcherna ta detta ansvar.
Emil började även han leverera ett rutinerat fint spel. Inte bara målmässigt, räknas annan insats???
Ja, han drar på sig folk och släpper vidare boll. Då han inte släpper vidare boll, drar han ändå på sig folk med frikast som följd vilket ofta medför varning eller utvisning. Detta är ett mycket tidskrävande spel vilket dödar motståndets chanser att komma ikapp i målprotokollet. Uppskattas å det grövsta av oss som fyllt XXX (betyder inte naket Victor J).
Matchens gigant är trots tidigare nämnda insatser målvakts Martin. Han åt upp det mesta som försvaret släppte igenom. 23 insläppta är kanske något mer än Celticsnitt men ändå bra mot ett så skjutglatt motstånd. De enskilt finaste paraderna som etsats sig fast på näthinnan är monster X et på ett friläge i första och straffräddningen i vänsterkrysset i andra. Kvalificerat värre.
Stabil seger 25-23. Kändes inte så hotet sista 5min trots knapp ledning. Celtic ångar på.
Toppmöte i Division 5 denna söndag där lag tre och fyra i tabellen skulle göra upp om två poäng. Kelt hade tagit ut monstertrupp i veckan med hela 4 avbytare men två återbud på grund av antibiotikakur och utlandsresa ställde till det, och med bara tre niometersspelare kändes truppen tunn.
Motståndarna Baltic hade bjudit på hårt motstånd i höstens möte, även om Kelt slarvade bort segern vid det tillfället. Gästerna kom med ungefär samma trupp, anförda av rutinerad bombkastare iförd klassisk Glenn-Killing-i-NileCity-frisyr.
Läktarplats fylldes av profiler som vänsterbombaren Tuchkin från IK Celtic och Westman Senior, KP tog plats i sekretariatet efter att snabbt kastat i sig en chokladboll och damernas förbundskapten Per Johansson lämnade över i tränarbåset till coach Sander som såg ruggigt taggad ut i helskägg och overallsjacka.
Slayer vann återigen slantsinglingen och Kelt laddade upp med en riktigt dålig ring. Till nästa match ropar vi Kelt på 4, alltså 1,2,3, Kelt. Inte 1,2, Kelt. OK?
Kelt spelar metodiskt och bra anfallsspel i den första halvleken. Slayer hade stor lekstuga inne på linjen och gör 3 mål, skapar 3 straffar och nån utvisning på Baltics försvarare. Samarbetet mellan niometer och mittsex blir allt vassare i Kelt. Fina insatser i övrigt också, så länge niorna orkade. Bakåt var det i princip bara vänsterkanten som var ett orosmoment, killen där ute var säker i läget och gavs lite för mycket utrymme. 12-11 i halvtid. Onödigt jämnt.
Halvtidssnacket var ganska kort och koncist. Mal på, håll huvudet kallt, smäll på bakåt och spela ut registret så kommer detta lösa sig. Vi taggade med en lika dålig ring igen, denna gång var det Gunner som var i otakt.
Boom, boom, boom, sa det i början på den andra halvleken. Kelt gick tidigt upp i en fyramålsledning och såg ut att gå mot en bekväm tvåpoängare. Lite trötta huvuden, lite mycket Vilda Västern och några otajmade försvarsingripanden senare var dock ledningen nere i uddamålet igen.
I detta skede stod också Slayer för en riktigt klassiker, en av tidernas mest orutinerade aktion: limbytet. Det får bara inte hända, men det hände. Och det som hände: Går mot bänken för att ta lim sådär lagom långt in i halvleken så att det skulle kunna vara läge för byte men inte alls är inställd på just byte, bara ta lim. Men det slutar såklart med byte eftersom coach tycker det är bra "läge". Slayer får gå hem till kammaren och skämmas över denna miss.
Kelt lyckades iallafall med skicklighet och rutin reda ut stormen och bärga två viktiga poäng i toppen.
Fanns mycket positivt att plocka från denna match. Stundtals spelar vi ett metodiskt och enkelt anfallsspel där vi kommer till bra lägen. Kelt hittade också fint samarbete bakåt där centrala trojkan Rynning - Gunner - Slayer - Bubka inte tog några fångar. Nacken gör en stormatch med många stabila ingripanden. Gunner tar hem dubbla staket. Rynning styr och ställer både framåt och bakåt.
Dagens minus går till KP som missade Olofs mål i protokollförandet och till Mattelin vars beteende lär diskuteras av disciplinkommitéen i veckan. Är det back eller inte?
Kelt tränar nu stenhårt på måndag, stöttar Celtic från läktarplats i Valhalla B på onsdag och ser fram mot dubbelarrangemang i Kultan nästa söndag. Om motståndarlagen ämnar att ställa upp och inte lämnar w.o. eller vilja flytta matchen. Vi håller tummarna.
Söndag, januari, blixthalka och en god match i kulturhuset. Har man hört den förut?
Celtic mönstrade full trupp och dagen till ära fanns halltid som fördrevs med fotboll som iofs inte gjorde någon lyckligare. Matchen som skulle utspelas var toppen mot botten och det hela kunde bara sluta på ett sätt, och det gjorde det. Celtic tog en behaglig seger utan att på något sätt imponera.
Mölndal kom till start utan bortaställ precis som förutspått och västarna känns inte La Liga. Det var ett ungt lag som mötte Celtics lagmaskin och tidigt kunde vi utröna deras vapen. Vapnen bestod av en något matglad, men känslig mittnia som var en riktig inspirationslirare samt en spänsig V9/V6 kille som börjat odla ansiktshår (läs tangorabatt). Dessa fick vi omgående bra koll på och efter att ha åkt på ett par låsningar och något block putsades det mest fönster och letades mycket billiga inspel. Detta tackade Celtic för och kontrade in några enkla bollar. Löste vi inte upp Mölndal i kontringsläget såg vi dock inte bakpotatisheta ut i det uppställda anfallsspelet. Ledningen var ändå komfortabel med 23 min spelade då ställningen var 11-6.
I vanlig ordning skall det börja slarvas och vi släpper upp Mölndal, halvtidsvila med ställning 12-11. Det skiljer ett mål i protokollet men minst en division i kunskap är skribenten känsla. Och som resultaten i serien denna dag utföll kan det snart skilja två divisioner på de kombaterande gängen.
I starten av andra trycke Celtic plattan i mattan och det tog 6 min innan Mölndal hittade nätet. Celtic hade under tiden tryckt in 5 bollar och efter detta kunde Mölndal inte svara. Nu var det inte länge match utan mest Victors personliga show.
På hemmasektion av Kultans för dagen ganska välfylla läktare var det profiltätt. Skribenten kunde skåda Gunner med en söndagsmiddag från gyllene bågen, Rynning med statistikblock via läsplatta och Slayer som med iver var hjälpsam med just denna statistik. Den gode Bas hade även hitta ut från paradvåningen i Eriksberg och kunde mellan blöjbytena även konsumera lite handboll. Från redaktionens sida gratulerar vi handbollssyndikatets senaste pappa och nyaste potentiella medlem till världen.
Bakom denna urstarka kvartett syntes ingen mindre än Mattelin och givetvis hade han damsällskap i plural. Detta sällskap hade troligen Victor J skådat i halvtid och just därför blev hans urladdning ett faktum. 11 kassar från den skrotlyftande, solariebrune Anderstorpsstekaren samt en handfull publikfriande assist gör att han tilldelas matchens gigant. Nog rosat, hjälper vi till med självförtroende kan det bli hybrismatcher framöver och det klarar vi oss utan i lagbollsspelet handboll.
Nu ser att Celtics matcher ut på liknande sätt. Stabilt bakåt och vi gör det som krävs framåt, stundtals bjuds på några trollerinummer men det finns mer kreativitet att kräma ur truppen.
Kelts röda bröder styrde på tisdagskvällen bilkaravanen till parketten i Aranäshallen för möte med Aranäs 09. I Valhallas bowlingcafé samlades en skön skara människor där vi från söndagens match mot Backa hade ersatt Bubka och Westman Sr med Pitabröd och stjärnglans i form av Bäck, inlånad från Celtic. KP inledde kvällens trippelfika med en chokladboll, Mattelin hade packat med matchtröjan och Slayer hade taktiskt skolkat sista skoltimmen för att hinna värma på lite gröt som uppladdning. Off we went.
Aranäshallen bjöd på stormatch redan före kvällens hetaste kamp. Det var Fjärås och Ale som bjöd på riktigt usel Division 3-handboll där de tekniska felen haglade lika tätt som vi numera kan se skäggstråna stå på Gunners haka. Snyggt, trendigt och svärmorsdrömspoängen haglar. Läser han King Magazine? Mattelins bil fick inväntas, stopp för inköp av Happy Meal i Kållered tydligen. KP följde upp chokladbollen med en brutal mjukglass medan vi spanade in motståndartruppen. Pelle Linders lyste med sin frånvaro denna gång. Däremot fanns det lirare med Allsvenska meriter från 70-talet, kul att gubbarna håller igång.
Slayer plockade återigen hem slantsinglingen, har nu seger i 12 av 13 denna säsong och KP har 13 av 13 i sekretariatet. Kelt börjar taggat med bra snack bakåt och följer spelplanen rätt så bra framåt. Senaste tiden har en spelidé och tanke om hur vi ska lira börjat förankras och konstruktiva diskussioner förs, det är kul att lira i Kelt numera. Vi smyger upp i en liten ledning men Aranäs biter sig fast med lite räviga inspel från kant och några bortkastade kontringsförsök från vår sida. Dock bra att vi försöker driva upp tempot, kvaliteten kommer förbättras ju fler försök som görs, hotet finns där och Aranäs såg trötta ut i slutet av första 25. 10-11 till gästerna i halvtid.
Härligt att se engagemanget i halvtidssnacket, alla vill vara med och bidra och bryr sig, viktigt på den här nivån att alla tycker det är kul. Vi kommer fram till att fortsätta mala och trycka på i kontringsspelet för att trötta våra motståndare. Också viktigt att bibehålla vår tanke framåt och att fortsätta kliva dit och hjälpa varandra bakåt. 1,2,3, KELT!
Den andra halvleken börjar jämnt och undertecknad springer och väntar på att rycket ska komma. Och visst kommer det, men åt fel håll! Vi går in i en svacka och några stirriga och stressiga minuter framåt gör att Aranäs istället glider ifrån och leder med 19-15 med 10 minuter kvar. Här kunde matchen definivt varit död, men gubbarna sliter och jobbar och coach Mattelin göra några genidrag. En punktmarkering och att byta in sig själv, trots nyopererad hals, är precis den förändring som behövs för att vända på steken.
Vi går snabbt ikapp till 20-20 och börjar få vittring. Det är också nu vi ser skillnaden på Kelt i år jämfört med tidigare säsonger. Vi håller huvudena någorlunda kalla, höjer oss lite extra och lyckas till slut, efter en dramatisk slutminut kamma hem segern med 22-23. Detta trots att Eskilstunas bidrag till gärdsgårdserien lyckas både ta stegfel och bli utvisad för bollspark när Kelt går till matchens, som det var tänkt, sista anfall i ledning med 1. Diskussioner förs om det är värt en back, rapport från disciplinkommitéen kommer senare i veckan.
Kelt repar sig iallafall från helgens kross och tar en riktig lagseger. Ingen faller ur ramen och vi nöter på spelidén. Det kommer vi fortsätta göra på kommande träningar och vi ser med tillförsikt fram mot kommande kamper i Division 5. Härligt eftersnack i omklädningsrummet följdes upp av Sportextra på bilradion och en tur till Valhalla för att släppa av blå väskan.
Nu tror ni kanske referatet är slut. Men någonting fattas. Just det, ett fikastopp! En grillad med bröd inhandlades på Statoil Munkebäcksmotet och trippeln var komplett. Att sitta i shotgun i den legendariska röda Volvon var som att följa Man Utd 1999, bara njuta av showen och trippelvinsten.
Nästa kamp spelas i Kultan söndagen den 29 januari mot Lerums påläggskalvar i Baltic. Räkna med tuff match, det slutade oavgjort i höstas.
Några rader om överkörningen i Kultan, undertecknads största nederlag sedan den där fredagkvällen i december 2004 i Örebro som vi hade glömt. Förvänta er inga knivskarpa analyser som i Celtic-referaten, men det är dags att hotta upp Div 5.
Profilrik trupp samlades på läktarplats; José gjorde comeback efter långtidsskada, Janne W dammade av matchtröjan, Gunner och Gurra såg inte ut att ha fuskat med träningen, Olof hade tappat all Ugandabränna, Chrille hade sedvanligt publikstöd med sig, JJ hade laddat med både frukost och lunch och Rynning hade tagit med sig statistikkulturen från USA, nu får man se till att sätta skotten.
Celtic monterade ner Bjurslätt ganska bekvämt i matchen före och skulle nu Kelt kunna bjuda motstånd till gästande serieledarna? Försnacket handlade som vanligt mest om vilka profiler motståndarna plockat med. Denna söndagseftermiddag sågs lirare som på lördagen tongivande i duktigt Division 3-gäng och tagit hem slaget om Hisingen. Samma pojkar lirar alltså i Div 3, 4, 5 och 6 samma vecka. Frågan är om det var så det var tänkt att regeln om att unga spelare får gå fritt var tänkt att användas?
14.25 är det dags för avkast, kaptenen vinner slantsinglingen som vanligt och gästerna går till anfall. Det ser länge ut att sluta 0-0 då det bränns friskt i dåliga halvlägen, men efter 4-5 minuter spräcker Backa sin målnolla. Precis som i förra mötet mellan lagen bjuder Kelt på 0-4 i handikapp i inledningen och får jobba i uppförsbacke. Stressiga anfall med för dålig passningskvalitet då vi driver upp för högt tempo själva och one-mans-shows håller inte ens på denna nivå.
Den första halvleken är ändå relativt jämn spelmässigt. Go kamp som det ska vara, domarna lägger en bra nivå och får klart godkänt för att inte säga väl, med tanke på vad vi kan vara vana vid. Tyvärr lyckas vi inte få med oss de där enkla målen som Backa får under första 25 och underläge 7-13 i paus.
Halvtidssnacket handlar om att spela med mer tålamod, spela varandra i läge och att höja kvaliteten. Bakåt måste vi få mer träff på spelarna och kliva in och hjälpa varandra bättre. Coacherna Mattelin och Varberg ser klar chans på att äta ikapp underläget och vi ser med tillförsikt fram mot andra halvan.
Som tur var tömdes läktarna rätt så bra i Kultan under pausen, för den andra halvleken var ingen vidare PR för fin handboll och kämpaanda. Backas målvakt spikade igen och hittade kontringslägen på snabbfotade V6:an som gjorde 20 liknande mål förra helgen i trean. Siffrorna rann iväg ordentligt på slutet, inte okej, men så blir det ibland.
Matchens stjärna går till José som visar klass i avsluten, när han väl får läge.
Kelt laddar nu om för resa söderut på tisdag kväll. Ryktas att Pistol Pete är spelklar och Kelts sportchef hoppas även kunna bjuda på en liten överraskning från Eskilstuna.
Då var det dags för nytt år och nya möjligheter. Celtic skulle starta 2012 med match mot Bjurslätt som vi även stötte på i förra matchen. Vid decembermötet spelade vi inte på något sätt en champagne handboll. Inte denna söndag heller skulle det visa sig.
Redan inledningsvis såg vi att båda lagen var illa förberedda och lite ringrostiga, om möjligt var Bjurslätt faktiskt ännu segare än Celtic.
Båda gängen startar i lugnt tempo och båda gängen överskattar sina förmågor med mängder av missade passningar och inspel som följd. Spelet var så dåligt i första halvlek att undertecknad vägra skriva mer om dessa 30 min. Lite cred till The Beast som gör några enkla mål framåt. Martin förtjänar dock att nämnas med 12 räddningar och bara 9 insläppta vilket resulterar i en räddningsprocent på 63%. Ska tilläggas att vi pratar om ärtbössor i Bjurslätt.
Halvtidsvilan spenderas med gott snack och en överenskommelse om att ha lite tålamod i angreppsfasen av spelet.
Andra halvan är snarlik den första. Celtic lirar hyfsat bakåt och riktigt risigt framåt. Tycker vi är så lättlästa och låsta i våra positioner. Vi är tempofattiga och saknar kreativitet. Sen att Bjurslätt inte riktigt har nycklar att vända på steken är kanske lite synd. Så länge vi vinner genom skitspel kommer vi troligen fortsätta med just detta. Vi är fruktansvärt bekväma i spelet och här lyser det igenom att vi härstammar från medelklass och inte arbetarklassen.
En match av denna kaliber skall vi döda i halvtid. Har Martin i räddningsprocent som tidigare nämnts på 63 måste vi kunna utnyttja detta genom kontringsspel i olika faser. Vet vi att motståndet är något bekvämt i sitt försvarsspel kan det vara tjeckt med lite rullespel som då tvingar dem att röra sig i sidled.
Nu är undertecknad lite väl gammal och bitter så vi avslutar här.
Vinst 28-21.
Matchens stjärnor:
Martin i målet med nästa 50% sett över matchen, bra!
Emil som debuterar och gör nästan bara rätt, kommer bli en tillgång.
Blombergs känsliga försvar där han tvingar Bjurslätt till Stümerfaul vid ett par tillfällen.
Rynning, Mattelin mfl som styr upp diverse statistik från matchen. Denna kommer dock inte publiceras på hemsidan då redaktionen är rädd för en suicidepidemi bland spelarna när de får sina misstag svart på vitt.
Bjurslätts mittnia som ser oerhört trött ut men får in sina avstämda skott med jämna mellanrum, trevligt med lite halvlurigt lir.
Efter diverse turer om speldag fick vi till bortamatchen mot Crocks. Vi behövde inte åka långt för denna match då den spelades på vår träningstid i Valhalla. Gott tänkte vi som är ett notoriskt bra hemmalag. Vi samlades fem kvart innan avspel för gott snack och rengörning av bollar i den av kommunen nyinförskaffade bolltvätten. Och vilket resultat sen, bollarna kändes som en dröm i näven.
På uppvärmningen fick vi indikationer om att Crocks gjort en Syracuse Bulldogs. För er som inte sett Slap shop kan det meddelas att just Bulldogs höll inne med laguppställningen in i det sista för att chocka med ett väldigt namnkunnigt gäng. Även i vårt fall blev siste gubben spelklar under dagen, en gubbe som kanske var den mest framträdande då matchen skulle avgöras men det kommer senare. Det var således profiltätt värre i hallen då det blåsten till match.
Celtic startade svagt med ett par tekniska fel och vi stod och sov lite bakåt. Får vi inte träff på den uppställningen vi mötte pricksköt de enkelt in bollarna bakom Martin. Vi tog oss kragen efter 5-6 min och höjde tempot avsevärt. Detta resulterade genast i kassar framåt och några räddningar bakåt. Vi trodde att Crocks inte skulle orka hålla uppe sitt spel om de var tvungna att springa som i fornstora dagar. Detta visade sig bara vara halva sanningen då de inte alls var så otränade som undertecknad räknat med. Vi fick vi lite mål framåt men vi hade oerhört svårt mot Kärras finurliga anfallsspel. De tog avslut smalt, brett, utifrån och hade inspel från nio och från kant. Vad vi än försökte hitta de vapen mot. Visst var detta en av de trevligare matcherna denna säsong då man var tvungen att hålla en hög koncentrationsnivå men stundtals lekte de med vår oförmåga. Vi går till vila med tre bollar upp eller ner beroende på hur man set det. Kärra hade ledningen målmässigt.
Andra aktern ser ut som första i stora drag. Vi har stora problem med Kärras anfall och dem fuskar i sitt defensiva arbete. Lagen byter mest mål med varandra. När vi summerar spelar någon 2-1 mot sin gubbe någon annan 9-10 men sammantaget är det målmässigt jämt. Efter 45 spelade börja Kärra mattas av och drar på sig ett par utvisningar och ger Celtic möjlighet att riktigt hetta till matchen men tyvärr förvaltar vi chansen riktigt. Rullespelet som funkade utmärkt stundtals ifjol är som bortblåst och vi har ingen plan hur vi ska förvalta tiden i numerärt överläge framåt. Bakåt går vi ut på punkt på deras kompetente h9. Detta medför att deras nytillskott på v9 behöver ta lite mer ansvar. Detta klarar killen och river stora hål i Celtic med sina satsningar. Resultat dubbelpunkt, ett par snabba mål och vi tror vi kan vända till seger. Dock är Kärra för bra och väntar ut matchen rutinerat.
Fruktansvärt tråkigt är det att förlora ibland, detta var ett av dessa tillfällen. Men Kärra skall ha en eloge för sin rutin och sitt kunnande. Av de lag vi mött hittills har de haft en möjligen två gubbar vi haft nytta i Celtic, av Kärras spelare denna afton hade vi haft nytta av samtliga.
Förlust 31-34.
Hade resultatet varit ett annat om vi hållit oss till matchplanen? Just det detta är div 4 och man har då ingen plan utan kör på och hoppas på det bästa. Bakåt köps det korv vid flertalet tillfällen så kvällsmat var det inte tal om när man kommit hem.
Det positiva från matchen är att vi pillar in 31 framåt utan att igentligen ha ett anfallsspel. Följdfrågan blir bara hur vi skall klara oss om motståndet någon gång till skillnad från oss har en matchplan. Hur sårbara är vi mot en punkt eller dubbelpunkt?
Nu ringer äggklockan och det är dags för föda. Over and out.
Adventsmatch i grannkommunen men vädret skvallarde mest om höst och ännu mera höst. Spelarbussen var fylld till bredden av Celtics 9 man starka trupp. Målvaktsfacket satt och mös medans de yngre förmågorna snackade om vem som skulle hänga flest baljor. Det var inte fråga om vinst utan hur stor denna skulle bli.
Celtic inledde lamt och tillät Mölndals v.9a att härja relativt ostört. Mölndal var dock broderliga och bjud friskt tillbaka i sitt försvarsspel, vi gick bara fram å hängde dit bollen. Skulle vi tända till innan söndagen var över och ta i lite bakåt? Detta gjorde vi efter 15 min. Mölndal hade som sagt en kille som var lurig med helt ok skott, hade vi punkat hade matchen varit död efter första halvlek. Vi brydde oss inte om detta utan körde nu ett mer konsekvent 6-0 där vi skulle ut å smälla på. Detta fysiska spel var inget männen i svart hade kalkylerat med och fick nu lite att tänka på. De blåste friskare än stormen på utsidan och samtliga spelare på plan fick riktigt koncentrera sig åt vilket håll felet skett sas. Det var ett lotteri värt namnet att se vem som gjort sig skyldig till avblåsningarna. Kommer igentligen inte ihåg mer av första halvlek där vi går till vila med 4 mål upp typ.
Andra halvleken var om möjligt mer tempofattig än den första. Domarna fortsatte blåsa hej vild på det mesta och det blev en psykisk påfrestning likt en Ullaredstripp på bakrus. Undertecknat märkte att tom Djuret började koka inombords vilket aldrig tidigare skådats i Celticdressen. I samband med detta blev det time out och en utredning om det verkliga resultatet. På tavlan stod ett, domare ett hade ett annat och domare två ett tredje alternativ. Efter diverse överläggningar blev det en förlikning som samtliga parter var nöjda med. Mölndal började nu producera mer frekvent framåt. Celtic var i förarsätet men kunde inte känna sig trygga på något sätt. Dock var kvalitén på de våra större än Mölndal och vi vinner matchen komfortabelt. När vi summerar hittade domaren 7 straffar till Mölndal och 1 till Celtic. 6 utvisningar för Celtic mot 1 för MHF. Offensiva fouls och annat smått och gott finns inte att hitta i statistiken men hade varit av intresse att kollas över.
Det roligaste från matchen var att läktaren var fylld av profiler. Julle den gamle trotjänaren bedömde högljutt domslut. Ett par ansikten vi mest känner igen från stadens uteliv sågs även på rad 4. Kanske är läktaren ett bra ställe att samla ihop fragmenten från gårdagen på? Ska se till att det installeras trådlöst nätverk i samtliga hallar så face book uppdateringarna går snabbare än Celtics kontringsspel.
Orkar inte skriva mer om detta spektakel. Vinst 30-26.
Håkansson är matchens gigant med sin insats bakåt, framåt och i boxen.
Av matchens sämre prestationer utmärkte sig Blombergs flipp och Jimmies bomb med handen uppe och mycket annat.
Blomberg haft en del tankar om motståndet i serien och då främst att flertalet av lagen varit handbollsmördare.
I sammband med att skribenten varit på vift får vi då ta del av hur just Blomman laddade inför toppmötet mot Heid. Detta unga Heid hade inte mkt att hämta mot den röda maskinen som blir bättre och bättre dag för dag.
Blomman spånar i sann Göteborgsanda:
Jag gav min fru en kyss för kanske allra sista gången. Jag sa "Jag måste lira, men det är för allas bästa". Den tunga väskan hängde i de tunna trötta armarna. Och genom fönstret såg jag våra barn som ännu sov.
Grabben låg och snusade i en grön flanellpyamas och kramade sin syster med en liten knubbig hand
Jag vände mig, och svalde hårt, och tog ett steg i gruset. Vid horisonten gnisslade det tåg som bar mitt namn.
Jag är på väg till Kultan igen. Fyra sega timmar, och jag kanske dör av leda.
På väg till med Celtic igen ett par timmars försmak utav döden bakom kröken väntar.
Barnen torkar tårarna, men ingen vet om pappa kommer hem.
Jag sätter mig i bilen och blickar genom fönstret och undrar om jag någonsin skall återse min kära
Kanske liemannen hälsar mig idag. Hoppas verkligen på lite tempo i handbollens bakgård.
Gott så.
Lite tempo blev om vi jämnfört med flertalet gäng i serien men ändå stabil seger 29-19.
Toppmatch i Kultan mot ett garanterat laddad MIK. Skulle det bli propagandaspel under 60 min? De lärde tvistade friskt.
Redan vid ankomst till arenan blev vi varse om att klister, tejp, ispåsar och diverse skadeförebyggande verktyg hade glömts i Valhalla. I samma veva ringde Majornas starke man Calle Lang och frågade efter just lim då även han glömt deras utrustning, ajaj. Skulle även detta bli en spektakelmatch utan dess like?
Så blev inte fallet då vi med gemensamma krafter lyckades trolla fram en burk klister av finare sortiment.
Uppvärmningen blev det dock inte mycket med då hallen var fylld av fotbollens framtid som till råga på allt var tvungna att avgöra sin kamp på straffar.
Vår match startade med Celticinnehav som resulterade i rädding från en duktig MIKkeeper som följdes av kontring mål. Nästkommande anfall fick samma resultat men tredje gången gillt fick de röda till de. Vid ställningen 2-1 bestämde sig lagen för att koncentrera sig bakåt och inga mål gjordes under en femminuters period. Efter detta tog MIK kommando och Calle Lang fick ostört gå upp och trycka in ett par enkla mål. MIK spelade en mycket effektivare handboll än Celtic framåt och bakåt var deras mittlås solitt. MIKs försvar visade öppningar smalare än dörren till finkultur, och som alla förstår är den typen av ytor alldeles för små för Celtic. Vid ställning 11-5 kändes det tungt men Agge visade gott mod på bänken, bytte runt lite och beordrade punkt på MIKs storskytt. Celtic knaprar in ett par mål och ställningen i halvtid är 10-13 i MIK favör.
Vi kommer överens om att skippa one man show spelet och ägna oss åt kollektiva lösningar framåt. Bakåt skulle vi fortsätta plocka bort storskytten. Viktigt även att hålla uppe tempot, då Celtic kändes springvänligare än MIK.
Så fort vi kör anfallsspel med lite tanke kommer vi till bra lägen och plockar sakta men säkert in MIKs försprång. Utan Calle har de inte mycket framåt förutom nytillskottet på h9. Det tog Bas förvånansvärt lång tid att läsa in sig på denne gubbe men efter 12 min i andra var det stängt. Sista 18 gör MIK bara mål när Celtic står och sover bakåt. Vilket man nog får räkna med på denna nivån och med de koncentrationssvårigheter vissa gubbar har blivit diagnostiserade med. Framåt börjar våra bombkastare producera efter att ha bommat en del i första halvlek. Även en enkel tjeckrörelse river stora hål i MIK vilket gör att våra kvalificerade skarprättare på kanten får visa lite register. Hur många tränare genom åren pratar om hålla försvaret kompakt och det gäller att blomma ut spelet över hela planens bredd i anfallen??
Celtic lyckade denna eftermiddag springa ner MIK med siffrorna 24-20. Vi släpper 7 i andra vilket är mkt bra mot det bästa laget vi mött hittills denna säsong. Matchen i sig höll god kvalitet där varje anfall och försvar kändes viktigt. Gott att MIK för första gången denna säsong kunde mönstra fullt lag. Celtic saknade någon lirare men är inte så sårbara om en el två gubbar saknas. Skribenten kan i skrivande stund garantera att båda lagen kommer på medaljplats i denna serie om man håller sig skadefria. Domarna skall även ha en fjäder i hatten för sitt agerande matchen igenom.
Matchens stjärnor:
Bas håller en mycket bra nivå matchen igenom med topp i andra halvlek. Detta är inte första gången han behöver värma upp i 30 min. Kanske ska han ta i redan på uppvärmningen så pulsen är över 55 vid matchstart.
Victor kliver fram i andra halvlek och levererar mål, inspel, utspel och avspel. Tänk om killen har lärt sig att reflektera lite över procentsatsen i sina avslut. Då kan han bli hur bra som helst.
Blomberg för sitt resoluta spel bakåt över 60 min. Hade lite problem med fotarbetet inledningsvis men liksom Bas tar det tid för 30+ gubbar att få igång maskineriet.
Ner till Kungsbacka en fredagskväll innebär en del problem för oss äldre. Vem tar ungarna, vem umgås med tillrest främmat och vem ser till att baren är fylld till lördagsmyset?
Ingen på någon av frågorna visade det sig och det mesta hela helgen gick snett.
När vi anlände Kungsbackas sportcentra var det igenbommat men efter lite möda lyckades vi byta om och höll oss varma utan bollar. Motståndet äntra arenan 20 sek innan slantsingling. Efter vinst i denna matchavgörande gren blåste domarna till spel, klocka och resultattavla lös med sin frånvaro vilket medförde att känslan av La Liga sällan varit så lång borta.
Inte mycket i spelet tydde heller på La Liga, Onsala med en medelålder yngre än Celtic spelade gåhandboll å det grövsta. Celtic halvslarvar och vill inte heller dom springa. Dock håller just Celtic en något lägre felprocent i sina beslut och går ifrån med ett par mål i protokollet (känns det som iaf då ingen riktigt visste någon ställning). När domaren blåste av för halvtid efter 25 min sågs inte en svettdroppe i det röda lägret. Domare 2 hade dock koll på läget och resterande 5 spelades av. Om första halvlek var dålig var den andra om möjligt ännu sämre ur åskådarsynpunkt. Matchen kändes död då Celtic hade 7-8 mål upp men männen i svart gjorde vad de kunde för att få liv i tillställningen. Djuret fick ett par offensiva foul emot sig. Anders G erhöll det röda med ett resultat av utvisningar på offensiv planhalva!? Det blåstes stegfel och övertramp på löpande band .Celtic la ner försvarsspel men Onsala kom aldrig närmre än 4 mål.
Matchen slutade 24-28 i Celticfavör.
Roliga saker att rapportera:
Rosero gör årsdebut och känner inte på bollen första 30, i andra gör an 6.
Djuret stegar bort sin gubbe när han vill.
Victor bjuder på en tittfint eller fem.
Tråkiga saker att rapportera:
Tempo, kunnande, arrangemang.
Kvällen före dagen efter infann sig aldrig så det var ett glatt å körklart gäng som samlades i Kultan på söndagen. Truppen var den same som matchen innan förutom Bäck som låg hemma å gnällde över kurslitteraturen. Tostared hade även de samma gamla gäng där alla vet att niometersuppsättningen skall man se upp för. Uppvärmningen såg och kändes fokuserad på båda sidorna förut någon kommentar om att löpning skall utföras längdledes, inte breddledes. Den diskussionen för väl tas upp på nästa spelarträff, en träff vi hoppas någon av de yngre kan dra igång inom kort då straffbackarna måste in.
I snackat var vi överens om att vi vinner matchen i de bakre regionerna, Tostared hade samma filosofi. Efter 10 min står det 2-1 vilket inte skvallrar om något målkalas. Det Tostared hade framåt var bra satsning från V9 som resulterade i inspel. De lyckades även med den gamla Varbergövergången ett par tre gånger. Celtics anfall var mest grötande och skott i halvlägen, eller tvingade Tostared oss till detta? Tål att reflekteras över. Dock kommer det tränas lite kollektiva lösningar nu i veckan annars finns risk att kantspelarna säger upp sig.
9-9 i halvtid där lagens målvakter varit bäst på plan.
Vi kände hela tiden att vi var ett något bättre lag på pappret men går vi inte för fullt tar Tostared ännu en gång samtliga poäng mot oss.
Andra halvlek var snarlik första, båda gängen tvingar varandra till ogenomtänkta avslut och satsningen i hemspring har skribenten inte skådat i fyran innan. Båda lagen är som stöpta ur den svenska modellen i valfri bollsport (laget framför jaget, organisation bakåt och operationer utan kirurgprecision framåt).
När matchen började väga över något i bortafördel snäpper Celtic upp försvaret ytterligare. Detta resulterar i ostskivor och v-tecken från männen i svart. Dock fortsätter Tostared med smalt spel och Celtics skruvstäd i mitten firar stora triumfer och vi reder ut perioderna i numerärt underläge och vänder matchen till vinst. Spiken i kistan kommer när Djurets utvisning tar slut samtidigt som Tostared tar avslut som Bas i princip limmar. Djuret går direkt på kontring, får utkastet av Bas och gör ingen besviken. 23-21
En lagseger likt den mot Holland i veckan (dock är inte Tostared rankade etta i världen, knappt i serien) kan man verkligen kalla matchen.
Matchens hiss:
Celtics försvar i allmänhet, och Celtics försvar sista 8 min i synnerhet. Hade vi haft orken att vara så aggressiva under 60 min hade vi kunnat hålla nollan mot vissa lag i denna serie.
Tostareds försvar gick inte heller av för hackor, tror deras mittblock hade 10 block i matchen. Målvakten bakom blocket var även han vass men hade lite problem med kantavslut, tål att tänkas på…
Bas i vår kasse visade även han god form även i handbollsspelet.
Anders Gustavsson tar ansvar när han får speltid och gör några riktigt vikta baljor på slutet.
Matchens diss:
Finns egentligen inte i denna kamp, skulle vara att vi inte får till några enkla mål. Möjligen får hålla oss till avtal när vi bränt fem raka anfall.
Efter en komfortabel seger nere i Bukärrshallen mot ett konstant dubbelpunktande Kullavik skulle Celtic ta sig an Varberg. Varberg som gått ut med till allmänheten att det är dags för avancemang i seriepyramiden kom till Valhalla segervissa. De skrattade runt på uppvärmningen och var inte det minsta imponerade av Celtics gymtimmar. Vad hade den röda maskinen egentligen att sätta emot ett snabbare, mer tränat och kontitionsstarkare lag? Vi hade åldern möjligen samt att vi laddat med profiltät gärdsgårdskamp i grannhallen.
Vi pratade innan om att det var bakåt vi skulle vinna matchen och inledningsvis hade vi tanken fastetsad i minnet. Varberg gavs inga möjligheter till skönlir och de gånger ärtbössan avlossades utifrån var Martin på plats med hand och fot. Tror resultattavlan visade 16-5 efter 20 min. Varbegarnas nacksenor var vid detta skede något hängiga. Så ska det kanske se ut i en innebandystad när man mottagit ett par riktiga brösvärmare?
Resten av halvleken byter lagen mest mål med varandra med lite fördel grön. Ledning med 8. Vi visste och blev påminda av Agge att konditionsmässigt skulle det bli svårare att hålla uppe fokus i andra. Men vi skulle allt ge det ett försök att även täppa till här och kontraslå med fröjdig fart och fläkt. Det höll i 7-8 min, sen började Varberg producera samtidigt som vi tog några luriga beslut i angreppsspelet. Alla som sprungit på mellandagsrea med bakrus vet hur fysiskt och psykiskt påfrestande kroppen kändes i detta läge, iaf på oss äldre. Varberg kröp allt närmre och några i den 20taliga publiken trodde nog det kunde sluta i thrillervarning. Men i samband med att Varbergs tränare gapade: skribenten citerar ”det räcker att vi leder matchen en sekund, den sista” satte vi ner foten. Här tänkte skribenten få matchen avblåst och ta en lång och förhoppningsvis givande diskussion om talangutvecklig med Varbergcoachen. Att höra dessa resultatinriktade ord skrikas till yngre talanger gör ont i själen. Har mer än dussinet fullt hört tränare på ungdomsnivå förutspråka tjongbollar och rensningar framför individutveckling. Vart är vi på väg???
Efter denna parentes sattes som tidigare nämnts foten ner och Celtic kunde defilera sista minuterna. Gott med ytterligare en vinst 31-22
Extra roligt att samtliga spelare fick bjuda på sina paradnummer:
Martins reptilsnabba armar nollade Varberg i en sjuminutersperiod i första.
Bas Kan snart söka patent på limmande av niometersskott.
Sunken aka Varberg trampade runt brett och lättade in i bortre, snyggt.
Bäck studskontrade ifrån 90-talister.
Gunner kom brett med bra fart och sköt i det patenterade närmsta.
Beast fick bomba brett och i andrafas.
Blomberg stängde med kropp vilket gav de gröna 3 stumerfoul.
Jimmie fick lägga ett showavslut eller två.
Anders stegade igenom vid första bollkontakt.
Victor tryckte in boll i den exakta kryssmaskan.
Sander kontrade in hela sig själv och bollen i mål.
Aggestam fick mysa åt fysiskt försvar som bara han kan.
Egentligen skall vi inte läcka våra absoluta styrkor till kommande motstånd, men i dagens informationssamhälle klarar de troligen ändå få tag i den kunskapen.
Gott så om matchen.
Den bästa prestationen ska ges till publiken som innehöll bla en flinande Mattelin, Slayer på anekdothumör, Carl som blivit frisk, Den moderiktigt klädde Jansson, en Celticprospect i Emil med damenturage. Mer mys än så kan det inte bli på lillelördag.
Seriepremiär för hjältarna i Kelt utspelade sig en söndag förmiddag. Wasa trim stod för motståndet och som namnet skvallrar om var det rutin vi hade att gör med.
Det fanns inte mkt att klaga på i förutsättningarna, bollarna var perfekt pumpade, klister fanns i mängder och läktaren håll på att fyllas upp. Victor J anförde de röde på uppvärmningen och det kändes taggat. Det var betydligt bättre taggning på kelt än motståndet som hade långresan från Angered i benen. När det blåstes till match var det bara ett lag på banan, ett solitt mittlås bildat av Gunner och Slayer satte stopp för allt inledningsvis och resultattavlan visade 9-2 innan wassarna kom in i matchen. Kelt gick nu ner sig något fruktansvärt och lät Wassarnas vänsternia härja fritt. Nacken fick ingen hjälp och framåt var det två pass skott metodik som praktiserades. Så vitt undertecknad vet är samtliga Keltspelare över 20, men aggerade som orutinerade 15 åringar. Det gjorde riktigt ont i hjärtat på den tillresta handbollskunninga publiken att se kelt uppföra sig på detta sätt.
Westman gjorde de ingripanden som stod i hans makt, men andra halvleken såg ut som första slutade. Wassarna var ikapp och förbi efter kvarten spelad, det var inte grannt någon stans.
Tur för oss att Victor blivit något mognare under sommaren och tog tag i spelet. Han drev upp tempot och satte (med Slayers hjälp) sina medspelare i betydligt bättre lägen framåt. Bakåt gjorde Gustav det bättre då han var mer aggressiv mot Wassarnas vassa vänsternia. Detta öppnade för enkla räddningar av Nacken och lite gott kontringsspel. Kelt visade att det finns klass att tillgå, men varför inte köra över denna typ av motstånd och vinna med 15?
Vinst 25-22.
Ros: Publiken var som Malmö FFs, håll högre klass än spelet. Ett axplock av skaran innehåller toppnamn som Dörra, dörras wife, Frank the tank med sambo, två öisare samt ett ungdomslag som skulle lira efteråt.
Victor när han drar upp tempot och styr upp anfallen.
Rosero snabbast i kultan.
Peter Ericson som fick till en del högkvalitativa avslut.
Ris: orutinen och att vi inte håller upp tempot hela matchen.
Oj oj oj, vilka resultat. Redaktionen har tagit sig friheten att göra det hela till en tävling mellan unga och gamla.
Guld ger 4p, Silver 2p och brons 1p i respektive gren vilket ger följande resultat. Allt under pallen ger noll poäng. Vid samma resultat erhåller samtliga deltagare placeringspoängen.
Unga: 36p
Gamla: 29p
Poängplockarna:
Jimmie: 19p
Davidsson: 17p
Gunnarsson: 9p
Hackl: 8p
Limpan: 5p + trolig seger i sista oräknade grenen
Sunken: 2p
Agge: 2p
Rynning 2p
Bas: 1p
Nedan följer även samtliga deltagares resultat. Sista grenen var det två variabler som skulle mätas (höjd och kontakttid). Här var det svårt att utse vinnare då den som hade högst höjd även hade sämst kontakttid. Den som hade högst differens kanske skulle utses som vinnare, hur som helst var båda dessa deltagare för gamla.
10m sprint
Christer Söderling 1,48 3a
Andreas Magnusson 1,69
Fredrik Davidsson 1,44 1a
Jimmie Svensson 1,52
Jimmy Johansson 1,52
Victor Johansson 1,53
Henrik Gunnarsson 1,47 2a
Peter Eriksson 1,59
Thomas Aggerstam 1,53
David Sundqvist 1,59
Andreas Hackl 1,5
Linus Jerbom 1,58
Martin Lindberg 1,49
Victor Mattelin 1,56
Calle Rynning 1,54
Snitt (Bästa) 1,535
20m sprint
Christer Söderling 2,89
Andreas Magnusson 2,98
Fredrik Davidsson 2,76 1a
Jimmie Svensson 2,76 1a
Jimmy Johansson 2,92
Victor Johansson 2,88
Henrik Gunnarsson 2,79
Peter Eriksson 2,85
Thomas Aggerstam 2,83
David Sundqvist 2,8
Andreas Hackl 2,76 1a
Linus Jerbom 2,81
Martin Lindberg 2,86
Victor Mattelin 2,95
Calle Rynning 2,81
Snitt (Bästa) 2,843
30m sprint
Christer Söderling 4,15
Andreas Magnusson 4,28
Fredrik Davidsson 3,98 3a
Jimmie Svensson 3,92 1a
Jimmy Johansson 4,18
Victor Johansson 4,15
Henrik Gunnarsson 3,98 3a
Peter Eriksson 4,03
Thomas Aggerstam 4,11
David Sundqvist 4,05
Andreas Hackl 3,96 2a
Linus Jerbom 4
Martin Lindberg 4,05
Victor Mattelin 4,23
Calle Rynning 4,05
Snitt (Bästa) 4,074
Flygande start 20m
Christer Söderling 2,59
Andreas Magnusson 2,58
Fredrik Davidsson 2,48
Jimmie Svensson 2,42 2a
Jimmy Johansson 2,54
Victor Johansson 2,5
Henrik Gunnarsson 2,41 1a
Peter Eriksson 2,44
David Sundqvist 2,43 3a
Andreas Hackl 2,43 3a
Linus Jerbom 2,43 3a
Martin Lindberg 2,5
Victor Mattelin 2,6
Calle Rynning 2,47
Snitt (Bästa) 2,487
10 hopp utan ansats
Christer Söderling 25,15
Andreas Magnusson 20,8
Fredrik Davidsson 26,9 1a
Jimmie Svensson 26,3 3a
Jimmy Johansson 24,65
Victor Johansson 22,95
Henrik Gunnarsson 26,6 2a
Peter Eriksson 24,6
Thomas Aggerstam 22,8
David Sundqvist 24,2
Andreas Hackl 24,3
Linus Jerbom 26,1
Martin Lindberg 25,9
Victor Mattelin 24,05
Calle Rynning 26,05
Snitt (Bästa) 24,75
5hopp med ansats
Christer Söderling 14,3
Andreas Magnusson 11,45
Fredrik Davidsson 14,8 3a
Jimmie Svensson 14,4
Jimmy Johansson 12,85
Victor Johansson 13,35
Henrik Gunnarsson 14,3
Peter Eriksson 13,6
David Sundqvist 14,55
Andreas Hackl 12,9
Linus Jerbom 15,45 1a
Martin Lindberg 14,1
Victor Mattelin 14,2
Calle Rynning 15,1 2a
Snitt (Bästa) 13,95
3 kråkhopp
Christer Söderling 7,3
Andreas Magnusson 7,1
Fredrik Davidsson 8,15 2a
Jimmie Svensson 8,25 1a
Jimmy Johansson 6,75
Victor Johansson 6,7
Henrik Gunnarsson 7,7
Peter Eriksson 7,7
Thomas Aggerstam 7,6
David Sundqvist 7,5
Andreas Hackl 7,8 3a
Linus Jerbom 7,25
Martin Lindberg 7,55
Victor Mattelin 7
Calle Rynning 7,1
Snitt (Bästa) 7,43
Jämnfotahopp vertikalt i meter
Agge 0,49 2a
David Sundqvist 0,47 3a
Andreas Hackl 0,44
Jimmie Svensson 0,54 1a
Linus Jerbom 0,41
Martin Lindberg 0,43
Victor Mattelin 0,42
Calle Rynning 0,42
Snitt (Bästa) 0,452
Spänst hopp höjd och kontaktid
Agge 0,31 0,2168
David Sundqvist 0,38 0,156
Andreas Hackl 0,41 0,303
Jimmie Svensson 0,47 0,313
Linus Jerbom 0,4 0,157
Martin Lindberg 0,39 0,293
Victor Mattelin 0,39 0,316
Calle Rynning 0,36 0,176
Snitt (Bästa) 0,388 0,2413
Sista matchen denna säsong, en obetydelsefull sådan. Redan i fiket pratades det mest om kvällens kommande bravader. Vi var en skara på åtta som kommit varav två målvakter. Kullavik skulle monteras ner utan större bekymmer om vi tittar på tabellen, men vi har ställt till det för oss själva mer än en gång förut. Anförda av en tränare som huserat på de stora arenorna kunde detta sluta hur som helst. Eller?
Bollarna i Kultan är inte heller vad de varit så det blev mest friidrottsuppvärmning med mycket kläder, jogg och stretch. Hur avslaget kan det egentligen vara en matchdag?
Efter vunnen lottning visade sig dock att Celtic var heltaggat, dock rullade Kullavik på bra första anfallet och kunde sätta dit 1-0 på ett kantläge. Celtic till anfall och duttar runt bollen innan Victor kommer runt Daniel K på tjeckväxel, lägger upp för jappe till kantspelare som fördelar vidare bollen i luften till bortre ytternia som med fint lyft i upphoppet hinner behandla boll och trycka in den i nätet bakom en målvakt som efter detta inte riktigt hittade in i matchen. Dubbeljappe, jo jag tackar hördes från läktarhåll. Ribban var satt och Kullavik skulle få en jobbig resa resterande 58 min.
Celtic gjorde mål de fem, sex första anfallen och Kullavik försökte med punktmarkering. Detta öppnade ännu större ytor för de vilt stegande hjältarna i rött. Iaf de gånger vi hade anfall och inte kontrade in bollen i mål. Kullaviks anfallsspel var ängsligare än en trettonåring under redovisningsdagen av sex och samlevnads området i biologin. Celtic sprang sönder de betydligt yngre valparna från det segregerade Särö. Är man född med silversked i mun kanske man inte heller behöver ta i? Å andra sidan har undertecknad sett svett i pannan på både Sunken och Bäck.
Skulle Celtic orka hålla tempo utan avbytare hela matchen? Då vi i princip aldrig hade anfallsspel fanns den risken.
Påhejade av expertis från läktaren visade Celtic inga tecken på trötthet. Vi gör 49 baljor denna match av avslutar säsongen lika fint som vi startade den.
Vi gör 2 riktigt usla insatser (Kullavik borta och Onsala borta) och tappar matchen mot Tostared hemma i slutminuten. Noterbart att dessa tre matcher kom i följd, märkligt. I övrigt kan vi inte snacka bort förlusterna mot Kärra och Tostared borta.
Vi ger oss själva G, inte mer sett över säsongen med det material vi kan ställa på banan.
Individuell kritik mot Kullavik.
Linus: gör dubbla staket och springer på allt, tillför energi, kunskap och vinnarmentalitet. 4.
Fidde: 10 baljor för dagen och över 130 gjorda under säsongen utan att lägga straffar, mycket bra. Expertis från läktaren tycke dock att pojken hade tvål i händerna och sköt bara hårt vid två tillfällen. 3
Victor: Rörlig och målkåt som få, men har bra utdelning och gör över 100 mål över året vilket är bra. Expertisen tycke dock han gapade ”mellan 3” och ”2-3” alldeles för mycket, drar ner helheten 4.
Rynning: ryssar bort Kullaviks mittlås typ 15 ggr och håller ihop försvaret med den äran. 4.
Daniel K: lagets Pep Guardiola, syns inte i målprotokollet men lägger mackor så smarta att gemene man inte förstår ens i ultrarapid. Tar bort Kullaviks storstjärna bakåt 4.
Jimmie: gör 11 mål utan att få ett kantläge förutom jappe. Fixar 3 straffar och håller sin gubbe nollad framåt. Glömmer dock mannen med kamera på läktaren och vaskar således lagfotot, drar ner helheten 3.
Bas: Kan ha högre räddingsprocent men har gudomliga utkast. Var nere på golvet vid noll tillfällen. 3.
Martin: Håller nollan i 10 min, bra. Fina utkast vilket resulterar i 15 ass. Tar dock inte ut sig till max utan lirar även matchen efter 4.
Långresan mot Tostared startade med sedvanlig grötfrukost. Den fiberberikade delikatessen hade dagen till ära förgyllts av hemmagjord äppelmos. Inget skulle lämnas åt slumpen så de obligatoriska grovsmörgåsarna med kalkonpålägg breddes under andakt till den ljuvliga doften av nybryggt kaffe. En något kvalmig banan trycktes ner och magen var nöjd.
Färden mot den mest avlägsna matchen startade i uppsluppen stämning i Valhalla. Det var huggsexa om platserna i starcar, de som trodde de satt i starcar trodde fel utan denna rattade Limpan med beröm. Som kartläsare gjorde Bas en stabil insats och lyckades få tre stjärnor på flera banor i angry bird. Baksätet utgjordes av de vänsterhänta bolltrollarna som under ordnade former namedroppade lag från vildmarken som gör det bra i högre divisioner, båda undrade var det forna div 1 södra gänget Myresjö tagit vägen. Allt kändes som vi hade något stort på gång denna söndag.
Väl framme vid Arenahallen tog sällskapet en rundtur i omgivningen och upptäckte förutsättningar inte många gymnastikdirektörer i Göteborgs kommun har att laborera med. Undrar verkligen om Tostaredsikonen Wikerud har 1000 servess på gruset och runt 150 baljor på den något vildvuxna gräsplätten bakom hallen?
Celtic var till match laddade ändå om Victor verkade något skärrad av situationens allvar, toabesöken avlöste varandra och skribenten tyckte sig skönja spår av fetthaltig kost i Gustavsbergs porslinet.
Efter första förlorade slantsinglingen för säsongen startade matchen med Tostaredsmål. Celtic var alldeles för passiva i försvarsspelet och lät TIK:s ytternio gång efter annan komma in över zon och riva större hål i mittförsvaret än Hulk Hogan gör i sina brottarlinnen. Anfallsspelet gav också det mer att önska inledningsvis. När vi lossade stora kanonen tog den i block eller virket. Tostared fick greppet om matchen precis som de ville. Dock kändes inte uppförsbacken alltför brant utan vi körde på och började så smått att knapra in mål för mål. Tostared kontrade direkt med att ställa om till offensivare försvar och vi behöver några nya anfall att acklimatisera oss till detta. Lagom till att vi kommit på vad som skall göras då kom halvtidsvilan.
Vi pratade om att vi hade matchen i egna händer och var egentligen ett något bättre lag om vi tar gubbe för gubbe, men som alltid avgörs matcher under speltid inte under vila.
I andra halvlek kommer vi till många lägen genom bra linjeröreslse. Men så fort vi kom nafsande på Tostareds ledning brände vi de fina lägen vi jobbat oss till, eller skall vi ge burväktaren lite cred??
Vi hade nog 25 unforced errors sista 30 min i denna kamp och bakåt hade vi fortsatt svårt med deras halvdistansskytte. Tidigare nämnde Wikerud måste vara den spelaren som betyder mest för sitt lag i denna division. Så fort det behövdes ett Tostaredsmål fixade han det på något sätt, starkt jobbat.
Aggerstam hade inget annat alternativ än att beordra dubbelpunkt. Ett lyckat val i skribentens ögon då utfyllnadsspelarna i Tostared hade svåra problem att smälla dit skinnbiten. Det sorgliga i sagan är att Celtic inte heller förmådde hitta nätet. Franska nerver kallas det har jag snappat upp. Matchen rinner Celtic ur händerna och tiden försvinner iväg snabbare än en 70is Skåne på midsommarafton.
Vi torskar mot ett vilt kämpande Tostared som är förtjänta av silverpengen i serien. De spelar perfekt utifrån det manskap de ställer på planen och tror inte de är bättre än de är.
Celtic gör den del bra saker (läs rullespelet när vi har tålamod) men behöver vara något kallare i avslutningslägerna. Slutresultat 29-21.
Individuell kritik!
Hade det varit Chalmers kunde hela Celtics gäng sett fram emot omtentaperiod trots lyckad dugga.
Tidig morgon men som vi säger, ny dag nya möjligheter. Vi visste på förhand att fiket var stängt så termos var uppstryrt av slitikonen. Muggar hade skribenten och Martin hade tilltugg. De gamla visade i ett tidigt stadie klass i uppladdningen.
Celtic hade investerat i ny matchboll från Select och vi kände att vinst inte på något sätt var otänkbart. Dock mönstrade Aggerstam endast 8 spelare varav 2 vaktade kassen, Guldheden ville inte vara sämre utan mönstrade 7 varav 1 målis vars bäst före datum hade passerat. Men som alltid i dessa serier kan allt hända. Celtic tog direkt kommando genom mål av Victor. Guldheden ville inte vara sämre utan satte en lurig underjamare till kvittering. Celtic har de senaste kamperna haft få deltagare och detta har bidragit till spridda resultat. Skulle vi orka en match utan byten? Svaret kom när vi såg att motståndet inte var det mest vältrimmade i seriesystemet. Till och med domaren deklarerade vid slantsinglingen att han skulle blåsta tidigt i situationerna då han kände att skaderisken var överhängande. Här skall inte lämnas några fördelar i onödan. Hur som helst tar det 10 min innan Celtic bränner ett läge och matchen är redan död. Efter 20 min drar en Guldhedslirare på sig rött efter en riktig nerdragning av Limpan. Efterföljande straff bränns i vanlig ordning men påläggskalven Victor skulle senare revanschera sig. Det har tvistats om Victor är mogen nog att axla ansvaret han får i matcherna.
Efter sent målvaktsbyte (ända bytet i matchen) i Celtic är det pausvila.
Vi pratar om att inte tappa fokus utan springa på resten av matchen, om vi blir trötta kommer Guldheden gå på knäna.
Trots stort tryck från läktaren av den mycket bortskämda publiken knäcktes inte Celtic. Så fort Guldheden gjorde mål eller Celtic brände hördes glåporden eka i Kultan. Bas som hoppade in efter 25 min släpper 6 mål på 35 min, det är bra. Ännu bättre är att han har minst 20 assist, synd att han inte kom med i protokollet även som målskytt. Dock klarar sig utespelarna bra i målskyttet utan hjälp av målvakter idag. Davidsson som fyllde år firade med att vara 100% igt i sitt skytte som innehöll allt från bomb via jappe till knorr, en bra match från honom: 12 mål. Celtic hade denna match 4 spelare med dubbla staket varav 2 st hade trippel staket. Varken vinstmarginal eller antalet gjorde mål har skådats i modern tid i Celtic. Jimmie som förra matchen firade 500 mål gjorde denna kamp fler (17 mål) än tidigare målrekord under en match. Detta spelade föga roll då Victor drog till med att näta 18 ggr. Vi visar upp ett mycket bra kontringsspel och koncentrationsnivån var även den på topp. Vi vinner med 64-16 mot ett Guldheden som skall ha eloge för sitt sätt att genomföra matchen utan gnäll.
Finns inte mycket mer att skriva om matchen, siffrorna talar sitt tydliga språk. Celtic är heta som en bakpotatis, egypttemprament, kamin, skärselden eller valfri liknelse. Resterande motståndare får se upp.
Heid hade först planerat att lira 21.30 en söndag. Kan inte tänka mig en mycket sämre tid att lira match. Matchen flyttades, tack och lov till den betydligt kristligare tiden 16.45.
Uppvärmning i cleana vita bortaställ till musik komponerad samma årtal tröjorna köptes in (läs Aggerstams storhetstid på dansgolven). Det kändes laddat efter lektionen vi erhöll förra matchen.
Efter vunnen slantsingling igen startar matchen tyvärr med en bomb i stolproten av Heids skyttekung på v9. Celtic ville inte vara sämre utan visade att målfabrikationen var det inga fel på. Kan ha berott på en mycket skön och perfekt pumpad matchboll (0.38 bar). Lagen bytte mål på heltid första kvarten, men de yngre Heidspelarna såg något tröttare ut. Bas fick i nu koll på skyttet och bombmannen brände allt resten av halvleken. Frustrationen över detta gjorde att han klev in som pivot. Celtic kunde nu ta ett riktigt initiativ över kampen. Ledning med 4 i halvtid.
Vi skulle löpa sönder dem i andra pratade vi om och visst kunde vi det om vi fick till försvaret. Framåt gjorde vi mål på alla sätt: kontring, skott utifrån, lopp ,flipp, knorr, straff, jappe och invräkning från linjen. Synd bara att Bombmannen hade torkat krutet i halvtid och höll nästa Heid kvar i matchen ensam. Hade han inte haft den rörlige och lurige killen bredvid sig hade det blivit utskåpning. Celtic har dock en 3-4 målsledning när det återstår 10 min och då provar Heid det mesta bakåt. Enpunkten löste Celtic, tvåpunkten också. Heid irrade runt i någon form av man man en minut eller två, även detta var fruktlöst som en världsomsegling 1492. Celtic kunde hyfsat komfortabelt ta hem segern denna match. Vi lirar med fint tålamod och kör igenom våra avtal på ett tillfredställande sätt. Nu får vi se till att tvåla dit resten av gängen i serien för att visa oss själva att vi kan lira handboll om vi tar oss i kragen.
Individuell kritik:
Daniel Karlsson: tar hand om en kille med dubbel vikt bakåt och visar fin rörlighet framåt, skapar luckor åt skarprättarna på nio.
Rynning: gott tugg och river på fint åt båda håll
Victor: Vågar ta straffar med minne på förra matchen, starkt psyke.
Rosero: Stöttar från läktaren utan att gnälla då han är långt in i frysfacket.
Aggerstam: bär upp Leejeans som ingen annan, Dressmanmodell snart?
KP: bjuder jubilaren på chokladask, schangtilt. Synd att mottagaren är allergisk mot allt.
Hård bortamach i Kärra mot just Kärra. Föreningen som har tre seniorlag i seriespel samt tre juniorlag i seriespel kunde på utsatt datum inte få ihop lag mot Celtic utan vi fick brodeligt gå med på flytt av matchdag. Att Kärra mönstrade ett bra lag mot oss senast vet vi och den gången gjorde vi en heroisk insats. Denna match blev inte riktigt på samma sätt. Den korta analysen låter, hälften så gamla, dubbelt så bra.
Men en något längre analys skall vi försöka bjuda på.
Matchen startar i ett rasande tempo där Kärra direkt tar initiativ och bombar omgående in 1-0 av en mycket kompetent v9:a som förra säsongen gjorde 110 mål i allsvenskan. Celtic slarvar något i anfallsspelet och 2-0 kommer på kontring. 3-0 kommer på inspel (av en inte alls oäven m9:a som gjorde 8 baljor mot Alstermo i landets näst högsta serie två dagar innan denna kamp) till en pivot som har ungdomslandskamper på sitt samvete. Celtic lyckas inte med mycket första 15 i matchen utan gör ett genidrag och byter in Bas i kassen som även han har meriter som dm-guld i längdskidor. Ställningen är då 15-5. Skall ett lag som Celtic skaka den uppställning Kärra ställde på benen krävs att allt funkar, denna kväll funkade inget. Vi försöker med alla medel peppa varandra och komma med tankar om vad som skall göras. Kanske skulle vi bytt matchdag då vi gick runt på 7 utespelare vilket inte är optimalt, inte ens i div4. Hur som haver börjar vi plocka in lite av Kärras ledning och vid ställning 24-20 får Kärra utvisningar. Skulle Celtic skaka supermakten från Hisingen?
Tyvärr gjorde vi inte riktigt detta trots att Kärra bäste försvarsspelare drar på sig rött. En utvisning Kärras tränare kommenterar med frasen: (läses med bred Göteborgsdialekt och gärna med blåvita sympatier) ”-Det hade aldrig varit en tvåa i allsvenskan”. Undertecknad är beredd att hålla med, men matchen utspelade sig på handbollens bakgård. Här kan det mesta hända. Hade vi krypt närmre i protokollet hade troligen Kärra lagt i en högre växel. Förlusten är inte mycket att prata om, Celtic torskar mot ett riktigt handbollslag, hatten av. Det tråkiga är bara att vi inte spelar på toppen av vår förmåga utan låter Kärra härja som de vill, de straffar oss flertalet gånger då vi själva kastar bort bollar. Hade det varit match i gömma nyckel hade Celtic vunnit stort då Kärra fick leta matchläder på läktaren flertalet gånger. Kom vi till bra avslut brände vi alldeles för mycket.
Förlust med 10.
Matchens stjärnor (Kärras spelare ej medräknade)
1. Limpan, gör de mål han ska från kanten och på kontring. Kämpar hårt som 2:a bakåt.
2. Bas, Stänger deras h6 i andra halvlek och håller oss flytande stundtals.
3. Rynning, går in på m9 och går i bräschen med fina satsningar
Nya tag mot HEID i helgen pojkar. Vi skall inte tappa medaljen i denna serien.
Mobilens alarm gjorde sig påmind med en polyfoniskt hög och skrikig signal. Täcket slängdes bort utan tanke på snooze. Nynnandes på The Creeps gamla Ooh I like it intogs den stadiga frukosten i IKEA-matsalsgruppen med tankarna på discokväll på Balders hage. Mycket Älmhult där.
Bussen mot Kultan gick som en klocka och uppvärmningshallen var ledig. Det kändes bra, mycket bra.
Vi såg redan tidigt att Bjurslätt skulle bjuda upp till kamp denna söndag. De mönstrade 14 utespelare, allt för att hänga med i Celtics höga tempo. Bjurslätt spelade precis som vi trodde de skulle göra. Passa runt bollen för att hitta en lucka in till linjen. Vad de inte hade med i kalkylen var att Celtics mittförsvar anförda av firma Rynning/Sander stängde inspelsmöjligheter. Detta gjorde att Bjurslätt inte riktigt fick något riktigt uträttat framåt första halvlek. Bakåt gjorde de det dock svårt för Celtic att producera i den omfattningen vi vill. Framåt förlitade vi oss mest på Victors och Fiddes skytte. Att de är bra på just detta råder det väl iofs inget tvivel om men det håller sällan i 60 min. Vi vill ha ett rörligt och för motståndet oförutsett anfallsspel där samtliga spelare tar ansvar. Frihet under ansvar skulle man kanske kalla det om man befinner sig i klyschornas värld.
Vi bordlägger första aktern där Celtic går till vila med ledning.
Inga större brandtal behövdes i halvtid utan vi vet precis vad vi skall ta med oss och vad vi skulle förbättra.
Vi fortsatte hålla koll på pivot och försökte trycka på ytterligare i kontringsspelet. Dessvärre blev bollen blöt av någon anledning och ingen hade vett att torka av den. Under en period flög det bollar i hela kultan och ska jag vara ärlig var inte detta den mest sprakande tillställning som bevittnats sen Springsteen på Ullevi. Celtics försvar var lite för bra för BIF denna förmiddag men vi får det inte att stämma framåt under 60 min. Roligaste incidenten i andra halvlek hände när en Bjurslättskille trampade snett och låg å gned sig på parketten. Deras burväktare skyndade ut till undsättning efter han satt igång spelet. Sekunden efter tappar BIF bollen och Rynning som låg bakom snedtrampet fick bollen på 7 meter utan målvakt i kassen. Rynning gjorde mål i sekvensen.
Roligt att se påläggskalvarna från U-laget på läktaren. Deje och Varberg lyssnade tydligen på Aggerstams råd om att de skall titta på de stora grabbarna och ta lärdom av dessa.
Annars inte mycket att rapportera från Kampen. Celtic vinner med 29-21.
Individuell kritik:
Fidde Davidsson: bra bakåt och ännu bättre framåt, visar skottkraft nät spelet går i stå. Skytteligaseger i sikte?
Victor: blir bättre när han inte behöver ta ansvar bakåt, dock några ärtbössor för mycket i mittblocket.
Daniel K: bolltrolleri och viktiga satsningar framåt, fixar straffar och utvisningar varje match på 2orna. Även mycket bra spel som 2:a bakåt.
Bas: släpper man under 10 på 30 min erhåller man stjärna.
Slayer, Jansson och Gunner: Gnäller inte för utebliven speltid utan hjälper till att höja stämningen och taggning under 60 min. viktiga byggstenar i ett lagspel.
Celtic har inte visat sig från sin bästa sida det senaste. Matchen mot Tostared är inte mycket att säg om. Vi viker oss när det är som viktigast, Tostared har ledningen en gång i matchen och då återstår det en minut. En annars bra match mot ett gott gäng.
Förlusten mot Kullavik svider däremot desto mera. Särökometerna skulle lira efter oss men deras motståndare kom inte utan lämnade wo vilket öppnade för förstärkning i Kullavik. Detta räckte för att knäcka Celtic. Dock har vi varit med i samtliga matcher och visar att vi kan slå alla lag i serien om vi spelar på topp. Hade vi haft inställningen vi hade mot Kärra och Heid hade vi troligen legat i topp i serien då den i helgen vände.
Vi skulle ut i handbollskommunen Partille för match mot PIF. PIF har precis som oss blandat och gett denna säsong. Med en fin laddning kunde vi allt bärga segern sa vi till varandra.
Precis så gjorde vi också, med dagens tekning kunde i följa EM-finalen samtidigt som det tuggades taggtråd och lagom till den slutsignalen kastade vi loss. Med aggressivt försvar och blixtrande kontringar kunde vi ganska fort springa ifrån PIF. Deras enda hot var en hyfsat skjutglad v9:a vilket Daniel K omgående plockade ner. I första halvlek gjorde nog lagen lika många mål i uppställt spel men Celtic låg tio kontringar upp. Vi skall fortsätta på detta vis även i andra sa vi. Celtic kan lira i ett tempo inte många andra klarar av i denna serie, inte vi själva heller om koncentrationen tryter. Det gjorde den något i andra men vid tillfället var matchen död. Bas som vaktade kassen i just andra halvlek släpper 8 mål varav 4 är straffar, det är bra. Med bra försvar kommer enkla kontringar vilket alltid är roligt då sannolikheten att göra mål är betydligt större än skjuta ärtbössa från 12 meter. Gott snack matchen igenom och inte ett ord yppades till det eminenta domarparet. Enkel seger med 10-12 bollar.
Spelarkritik:
Martin: gör några fina dubbelräddningar och kastar bra kontringar, form på uppåtgående. 3 pelikaner i BLT.
Bas: släpper 2 billiga från h6 annars felfri i ny matchtröja. 60% räddingar 4 av 5
Jimmie: snabbast på 30m för folk över 30!? Gör det han ska utan ackuratess G.
Daniel K: plockar bort ända hotet och trollar lite boll när tillfälle ges, ++++ i sportbladet.
Rynning: bra bakåt men lite bollar att jobba med framåt. Problem med flåset? Stabil 3a.
Davidsson: bjuder inte på något bakåt men bjuder på mosterbomber framåt. Går det att stoppa honom när han kommer med fart i tredjefas? Åt tacos efter. 3 pitabröd av 5.
Limpan: 5 av 5 om man räknar seriens kompetens. 4 av 5 om man räknar Linusklass. Stark som tvåa och rapp i kontringar. Uppåtgående form.
Victor: nästan osynlig i anfallsspelet men nyttig i försvar och som quaterback. 3 solarier.
Gunnarsson: young guns visar klass bakåt och bjuder på en öststatare som får PIF:s h2 att köpa korv extra allt. Mkt fin säsongsdebut i hetluften. Ingen omtenta på den prestationen.
Jimmy: SAAB arbetar som alltid hårt i det tysta, får inte heller mycket att arbeta på framåt men gnider på utan att gnälla. 3 av 5.
Aggerstam: fin hållning, snygg overall och tre dagars skäggstubb. Behöver inte arbeta under matchen men talar med rätt tonläge och artikulation innan. 3 av 5. hade nått upp till 4 om han skippat fjantiga chalmersmetaforer, väx upp.
En riktig week end killer till matchtid långt borta I Kungsbacka väntade Celtics segervissa pojkar denna omgång. Frågan var hur många plusmål vi skulle ta hem från matchen mot Onsala och hur vi skulle ladda inför den stora utmaningen nästkommande helg med På Såret premiär och toppmatch mot Tostared.
Celtic startar förtroendeingivande bakåt och gör lite mål framåt först 10. efter detta är vi bara bra bakåt. Vi släpper 6 första halvlek vilket är bra men gör bara 9 vilket är mer underkänt än skribentens tentamen I litteraturhistoria en gång i forntiden.
Andra halvlek ser liknande ut och vi leder med 17-11 då vi drar på oss utvisningar högt och lågt, vi spelar 3-6 i över en minut vilket straffar hårt. Efter detta har vi gått ner oss på klassiskt Celticmaner och står handfallna på planen. Dock leder vi med ett mål då det återstår 40 sek av matchen. Onsala har anfall men blir upplåsta på heltid. Domaren halar armen och vi lyckas låsa än en gång. Onsala tvingas dra direkt på frikast. På något sett hittar en underjamare igenom muren och prickar en för dagen pigg Martins vänsterkryss. 20 sek kvar och Celticanfall där vi ger Onsala bollen och de kontrar in vinstmålet. Ridå är ett slitet uttryck men har sällan varit så träffande som nu. Stryk med ett och en otroligt tung resa hem.
Iaktagelser från kampen:
Martin sköter målvaktspelet bra.
Bäck lirar med konfirmationslänk utanför matchtröja, när blev han latin lover?
Jimmie lyckas inte bli Celtics bäste målskytt under millenniet, darrar på manschetten.
Fidde nollan första 30, hur???
Hur kan vi vika ner oss av Onsalas psykförsvar och anfall?
Nya tag mot Tostared hemma i grytan, hoppas förstasexan kan medverka........
Efter en lugnt lördag var det dags att ställa uret då vi hade tidig samling. Klocka ringde och man flög upp som en möbelfjäder till höstligt tråkväder. Dansade ut i köket, det var 5 plus och almanackan fick sig en morgonpuss. Skottade I sig lite Yoggi och Special-K innan bussen mot Kultan skulle gå och Varberg en omgång skulle få. Vi tjoade och tjimmade som en negerkör när vi sjöng till vår busschaufför. Laddning var på topp som sig bör en söndag runt den okristliga tiden 10.00. Det blev inte bättre av att kaféet var igenbommat och undertecknad hade inte fått kaffe på hemmaplan.
Detta kan går käpprätt åt.......var väl vad vi alla tänkte vid omklädning. Att Varbergs gubbar såg ut som riktiga spelare gjorde saken inte lättare, nog har de en försäsong innanför västen.
Efter vunnen lott sparkades matchen igång med ett par unforced errors från Celtics sida. Det mest spektakulära av dessa misstag var en kontringspass rakt i händerna på en grön lirare som enkelt kunde lägga bollen i öppen kasse. Hur som haver fick Celtic igång sitt spel i båda riktningarna efter 10 min vilket gjorde att vi direkt kunde gå ifrån motståndet med ett par kassar. Sander skall ha en fjäder I hatten för sitt försvarsspel med iaf 7 låsningar av Varberg spelfördelare första 30. Detta gjorde att Varberg inte hade någon rytm och tog chaparallavslut på heltid. Frustrationen över detta samt av Celtic hade bra rörelse framåt resulterade i ett par utvisningar för de gröna. Vissa fulare än andra. Dessa överfall tog tillvara på genom eminent straffskytte och bra 6-5 spel. Ledning med typ 5-6 bollar I halvtid.
I andra halvan tappade Celtic koncptet i anfallsspelet men bakåt var vi hyfsat stabila. Kändes som det inte gjordes något mål i en 7min period. Svagt av båda gängen och det hördes en och annan nedlåtande kommentar från läktarplats. Läktaren som för dagen var kanske inte välfylld men profilrik. Sunkens pappa liksom Bröderna dy hade fått Celticbiljetter i farsdagpresent och bara där har vi handbollskunnande i kubik, krydda detta med Bröderna dä i sedvanlig Evertontröja och Sunkens brother så vet alla att profilometern slog i topp.
I och med vår ledning i halvtid var segern ingen fara på taket då Varberg var uddlösa framåt men vi själva behöver bli lite bättre när spelet går i stå. Ingen får överbetyg denna match men samtliga erhåller 2 getingar i expressen.
Bra var spridningen på målskyttet där v6 gjorde 5 mål, h6 7 mål, v9 5mål, m9 7mål, h9 2mål och pivot “bara” 1 men fixade ett par straffar och utvisningar. Snyggaste målet gjorde Victor, en replika på Beckhams balja mot Wimbledon premiärmatchen 95 alt 96. Roligt med seger men tråkigt att skribenten fått tunghäfta eller vad det nu heter i skrift och inte reder ut mer genomgripande analyser av matchen. Nästa match mot Onsala ska det bli bättre granskning under lupp.
Ps. nu är detta skrivet utan någon form av stavningskontroll, ha överseende.
En fantastisk arbetsvecka skulle nå sin kulmen med en after work värd namnet, nämligen match mot Guldheden. Guldheden visste vi inte mycket om innan utan körde på hypotesen smuggelhandboll. Kör vi vårt eget race vinner vi även denna kamp kom vi överens om.
Celtic hade fått några tunga avbräck till match. Frälsaren var inte tillgänglig, Bäck var på något studentikost evenemang, Sunken lyckades trampa snett på träningen och Deje har sen en tid tillbaka oanvändbara hamstrings. Dessa motgångar gjorde att Mattelin fick förtroende i hetluften, roligt att de yngre tar för sig.
Någon psykologisk krigsföring föranledde tyvärr inte matchen då Guldheden lös med sig frånvara i Valhallas centercourt nästan till kick off. De rutinerade och kanske något matglada motståndarna är för rutinerade för tjafs som uppvärmning, inlimning och ljumsktöjning.
Efter gott påeldningssnack från Aggerstam och förlust i slantsingling startade matchen med att Celtic gick till anfall. Laget som mönstrades från vänster i anfallsspelriktning var: Wow-mannen Jansson, Davidsson, pånyttfödde Victor, Sander på linjen, Rynning och bolltrollaren Daniel Karlsson längst till höger. Kassen vaktades av Martin ”Adjovi” Lindberg. Samtliga i skaran fullt kompetenta div. 4 spelare i handboll. Hur skulle de klara sig mot ett tungt motstånd som hungrigt krigat sig igenom div. 5 och således är på väg uppåt i seriepyramiden?
Oron la sig omgående i matchen då Celtic är kaminheta hittills denna säsong och Guldheden hade inte speciellt mycket att komma med. Vi gjorde mål på kontring, 2:a fas kontring, 3:e fas kontring och i uppställt spel. Vårt angreppspel fick Gordons Ramsey att se slarvig i trancheringsmoment.
Vi får skänka en tröstens tanke till bakomliggande lag som vill riva Celtics dröm och se oss dala nu som Håkan Hellström. Men likt artisten är Celtic i detta i toppform. De vet inte vilken dy vi varit i. Celtic är seriens ljus och resten borde vara så stolta att va oss så nära. Celtic har bytt höghusen mot champagne. Vi har tagit två steg mot paradise.
Halvtid och ledning med 23-9. Matchen sen länge död men Celtic har alltid nya mål att uppnå. Vi skulle fortsätta spring även i andra och skärpa till försvaret ytterligare. Det sistnämnda lyckades vi inte med då nyinsatte Bas i målet fick vittja nätet hela 12 gånger. Rekord för honom denna säsong, inte ens Kärra lyckades överlista Bas fler gånger. anfallsspelet funkade fint men är bollen skulle in i nätet infann sig nonchalans. Vi brände straffar, frilägen och inspel. Aggerstam drog sitt hår likt matadoren i Ferdinand och dömde ut oss. Med skärpa hade vi gjort 50, nu stannade det vid 46. För den som klarat nationella provet i svenska har läsuppfattning och slutledningsförmåga att inse slutresultatet 21-46 i Celticfavör.
Eftersnacket handlade mest om missar och slarv i försvar samt om vem som gjort flest mål efter Davidsson. Denna Davidsson gjorde 11 och har nu det högst målsnittet av samtliga spelare som representerat Celtic under 2000-talet. Stort. Redaktionen gratulerar Djuret till detta och ordinerar lite utspelsträning. Han har fått sin cred och kan nu gå vidare i sin utveckling mot Celtics bäste spelare genom tiderna (bakom Linus). För detta krävs flera egenskaper, inte bara att bomblarmet går så fort han sätter sin fot i hallen.
Hinner inte skriva mer då undertecknad har en date med Slayer.
Over and out.
Laddnig inför en toppmatch är alltid viktig. Att ge sig själv så goda förutsättningar att lyckas är en del av div4 handbollen i Göteborg. Därför börjar vi referatet med att följa Celtics stormålvakt Bas redan från frukosten på lördagsmorgonen:
Bas vänder vant de spröda råvarorna på sin teppanyakihäll. Vårlök, groddar och mizunasalladens dekorativa blad lierar sig med äggnudlar och räkor. Heta droppar från flaskor och burkar med besynnerligt innehåll får fullborda verket.- Jag lagar mycket asiatisk mat sedan tidigare, men under varje resa snappar man upp nya smaker. De här kryddpastorna köpte jag i Peking förra veckan, säger Bas och korkar upp en flaska vitt vin, tillverkad på Semillondruvan. Enligt den sydafrikanske gårdsherre som sålde honom flaskan ska den passa utmärkt till stark asiatisk mat. Den gigantiska köksfläkten suger effektivt upp aromerna de sex meterna upp till taknocken, för att sedan sprida väldoften över takåsarna.
Efter denna brakladdning var det busstur till Kultan för att ta sig an ett riktigt höjdargäng: Kärra.
Matchen startade i ett rasande tempo och redan efter 7 min var ställningen 6-6. Kärras kvalitetsspelare gjorde enkla mål på kantväxel, stegning mot 3or och inspel på linjen som följd. Celtic däremot fick mer eller mindre göra prestationer varje gång den engelske landslagsmålvakten skulle överlistas. Ska bli roligt att se honom i aktion i London 2012, har han besvär med djurets slägga kan det även bli problem med Kim Anderssons.
Så fort Celtic inte lyckades sätta bollen i nätet fick Kärra lite försprång. Halvtidsvilan kom lägligt med 2 eller 3 mål upp för Kärra. Demondeje fick nästan ändra tonläge då en polska riksdagen i vanlig ordning infann sig i Celticlägret. Vi kom överens om eliminera deras inspel och fortsätta med fröjdigt rullespel i anfallen. Efter våra år tillsammans har Celtic utvecklat en i det närmaste synkroniserad anfallsanda; stilren med stark dragning åt modernt skytte från v9.
Bas har också lärt oss att anfallsspel är som inredning. Man ska inte stressa fram möbel- och textilval. Det är till exempel först nu som jag beställt sängbord. Det blev betongskivor på stålben från en svensk formgivare, säger Bas (som flyttade in för 2 år sedan). Tålamod, tålamod och tålamod.
Segervissa steg Kärra ut till andra akten men fick på momangen sina fiskar varma. Celtics mittlås med stor hjälp av tvåorna spelade som i trans och Bas i målen gjorde ingen besviken. Han slängde omgående flippbutiken och även några bombkastarskott limmades och Celtic kunde göra 5 raka kassar och var nu i förarsätet.
Celtic hade i princip ledning hela andra till det återstod 8 min av matchen då Kärra grupperade ut sitt försvar. I samband med detta tappa de röda allt vad koncept och tålamod innefattar. Vi kastar några bollar rakt i händerna på Kärra som tackar med kontring. Hastigt och lustigt är Kärra ikapp i matchen och får en straff.
Bas kniper givetvis denna och på efterföljande anfall gör Celtic mål. Kärra går till anfall och kommer igenom men killen blir brutalt nerdragen och utvisningen är solklar. Kärra börjar om och är på väg igenom än en gång men blir återigen nerdragna med Celticutvisning som följd. Kärra får ytterligare ett försök som slutar i mål. När Celtic skall göra ett sista försök att avgöra uppstår lite tumult vid avkastet då Kärras stjärnspelare står på mittmarkeringen. Celtics 4 gubbar har i detta läget tyvärr 4 olika tankar om hur vi skall komma till ett sista avslut och allt rinner ut i sanden. Matchen slutar 31-31 vilket är rättvist sett över matchen, men att vi behöver tappa en tvåmålsledning de sista 5 min är lite tråkigt.
Matchens stjärnor(ej rangordning):
Kärras linjespelare
Kärras vänsterkant
Kärras mitt/vänsternia
Bas i målet
Victor framåt och bakåt
Djuret framåt och bakåt
David som efter trashtalk stegar bort Kärras storstjärna till läktaren
Celtics kämparanda under 60 min
Sander bakåt
Slayer framåt
Rynning som inte gnäller trots lite offensivt spel
Celtic tog sig till ett av Hisingens största sportcentra Lundbystrand under torsdagskvällen. Färdsätt var valfritt och fantasin fick flöda. Bas och Jimmie tog cykel och gjorde det bra ända tills Bas tappade nyckeln och en stor räddningsaktion gick av stapeln. Efter lyckat fiske var det dags att tända till för match. Detta hade Celtic inte riktigt gjort utan började väldigt trevande i anfallsspelet. Vi tappade lite bollar och tog några felbeslut. Tur för matchen var de för dagen vita hyfsat konsekventa bakåt. Vi hade givit oss själva en liten uppförsbacke som skulle bestigas. Det vi (läs djuret) lyckades med framåt var att bomba från V9 och hur länge skulle det hålla?
Just detta höll hela matchen.
Celtics ledarstab gjorde några förändringar och kastade in den debuterande Daniel Jansson som direkt visa prov på fart och fläkt likt Flottans Beachhandboll. Pojken han dock bara med två snabba baljor innan ha fick en smäll och fick utgå resten av matchen.
Angående smällar delades det ut en hel del av den varan första halvlek där man max kunde få gult tydligen. En period haglade det raka armar, tjuvnyp och tröjdrag utan konsekvens. Vad hade hänt om vi opererat i Serie A? Hur som helt kommer Celtic igång något och kan gå till vila med ettmålsunderläge.
Vi pratar som alltid om tålamod i anfallsspelet och bättre tugg bakåt då BIF mest gjort mål på genombrott och inspel. Dagens monstercoach Deje ger säsongsdebuterande Rynning mer förtroende då han tar ansvar och tuggar på likt Roberto Vacchi i valfri spurtduell på Tour de France. Med ett något uppsnäppt försvar vågar vi hålla bollen mer i anfallen innan Davidsson avslutar. Matchen står och väger nästan hela halvleken men Celtic känns lite hetare och har 1-2 måls ledning nästan hela tiden. Lagen fortsätter att smälla på men i andra kommer även repressalier för detta och en period spelar vi 4-6 men gör detta rutinerat men överlag spelar vi något enkelt genom hela matchen. Ska nämnas att Bjurslätt inte heller visar upp propagandahandboll utan det är mest kamp in i kaklet.
Med matchuret på 28.30 och ledning med 1 för Celtic går vi till anfall. Vi rullar på och kommer till ett bra läge som Målvakten räddar. Returen går ut till Victor som försöker sig på ett inspel bara han kunde se, detta tog vägen via Celtcfötter och Bjurslätt kan gå till anfall. De stegar på fint men utan att komma igenom ända till den långe högerhänte högernian går för en öststatare. Han har två Celticförsvarare i hasorna men kommer till avslut. Martin går blixtsnabbt ner i split och mot den räddningen finns inget att göra inte ens tranan eller liknande trick hade fungerat här. Bjurslätt winar om straff men Celtic går till anfall med 30 sek kvar. Vi rullar på och Bäck springer sig fri, han gapar då givetvis efter boll. Victor som denna match hade mycket boll var i förfogande av denna vid tillfället ser Bäck. Han ser även matchklockan och tar det mycket rutinerade beslutet och lobbar ner bollen långt ner i hörnet så varken Bäck eller Bjurslättspelarna kan ta den. Tiden rinner ut och Celtic har fortfarande full pott.
Otroligt skönt och starkt att vinna utan skönspel. Vi vinner kampen mot ett större och tyngre Bjurslätt.
Matchens kanoner:
1. Davidsson som gör dubbla staket
2. Victors rutinerade lir sista minuten
3. Celtic som lag. Vi släpper bara 21 utan att spela vårt bästa försvarsspel.
Matchens kalkoner:
1. Sexmetersspelet i anfall, 4mål varav 2 på straff……..
2. Slantsinglingen, den kampen förlorar vi
3. Kriminella Hisingsbor, att cykla utan lysen som föredömen för de yngre är inte bara nonchalant utan även ett lagbrott.
Celtic premiärspelade precis som i förfjol mot PIF/Härryda. Den gången gick det bra liksom denna. Celtics röda bröder startade i fruktat tempo vilket gjorde att de betydligt större motståndarna inte hängde med. Vi visade för den tillresta partillepubliken samt våra egna supportrar upp ett mycket kompakt och aggressivt försvarsspel som resulterade i många enkla kontringsmål. Likheten med landslagets insats i em 94 var slående. Ett mästerskap som förövrigt var Lokets sista som domare på elitnivå (referens saknas).
Gjorde vi inte mål på kontring gjorde vi det med fröjdigt rullespel där vi hittade en svag länk i Pifs högersida. Ska nog uttrycka det som Celtics starka vänstersida visade klass. Tror ställningen var 7-0 innan Pif kom igång med producerandet. Efter detta var halvleken spelmässigt ganska jämn, ska tilläggas att Pifs uppställning var individuellt ganska vass.
I halvtid rådde i vanlig ordning demokratisk debatt om vad vi skulle tänka på i andra akten. Ledord precis som alltid var tålamod och ge bollen till Davidsson så sköter han resten. Men som alltid lyssnar inte samtliga deltagare i debatten. Celtic behövde inte förlita sig på Davidsson utan resten av laget tog ansvar som sig bör i lagspel. Mycket roligt att få uppleva detta solidariska tänkt.
I stort såg andra halvlek ut som första efter 10 min. Vi gör mål på det mesta, Pif gör också en del mål. Att Celtic skall vara ett målsnålt gäng (åt båda håll) verka vara ett minne blott. Att Celtic vinner med 9 mål utan storspelande målvakter är starkt. Underbart att vi lagt det dåliga träningsmatchspelet bakom oss och visar oss själva att vi kan lira riktigt fin boll.
Matchens stjärnor var:
1. Bäck (hetare än en bakpotatis på sin kant och i stort sätt 100%)
2. Victor (förvandlats från en soffpotatis till atlet, var ska detta sluta?)
3. Inramningen i Valhalla (intimare än skolådan i Potatisstaden)
Fredagskamp är alltid uppskattat i Celtic. Man har vilat upp sig en vecka på jobbet så man orkar med helgen som de säger. Fiket i Kultan var dock stängt så laddningen uteblev och gamla fick istället spöa upp unga i lite fotboll. Victor gjorde ett klantigt självmål och gav bort matchen lite enklare än gamla tänkt sig, fint agerat. Efter vunnen slantsingling startade själva handbollen med att Celtic gick till anfall med en nyputsad matchboll, fjäder i hatten Davidsson. Celtic rullade på och skapade lägen till höger och vänster med mål som resultat. Tjörn hystade runt bollen på 50tals-maner och sköt i konstiga lägen, sällan har det slitna uttrycket raggarhandboll varit mer passande. De skott som kom in i målområdet tog Bas med säkert hand om. Det tog 20 min innan Tjörn spräckte nollan och matchen var vid detta tillfälle körd för deras del. Kul att de få komma till stan en runda iaf, kanske lite shopping och en kall på valfritt ölkafé. Tro inte just valfriheten finns ute på ön. Celticspelarna turades om att göra mål och skribenten vill gärna ge lite cred till Martin Bäck som i sitt första framträdande i Celtic skäl en straff framför ögonen på häpen publik. Inte mycket annat att rapportera från halvlek ett, ledning 16-3. Lite vatten och mycket skitsnack senare sätter Celtic ut skorna och spelar av de sista 30. Vi lägger inte mycket fokus på försvaret och slarvar med angreppsspelet. Den ende rödklädde som visar lite framåtanda är Varberg som lyckas göra noll mål, när hände det sist? Enligt honom själv hade han tankarna på ett lukrativt kontrakt med sin moderklubb i halland. Dock är han knuten till Celtic säsongen ut på ett prestationsbaserat lärlingskontrakt så redaktionen kan lugna ner läsarna om eventuell osämja och/eller dålig stämning i truppen. Dessutom har han backar som skall avbetalas. Styrelsen skall kolla upp om hallandsklubben följt rådande övergångsregler då de pratat med kontakterad spelare innan kontakt tagits med Celtic i allmänhet och värvningsansvariga i synnerhet. I Tjörn visar ingen speciell framfötterna utom möjligen den matglade kantspelaren som tjötar till sig ett rött efter att han själv blivit bestulen på boll i studsmomentet. Jimmie har lärt sig denna manöver av bollfenomenet Karlshamns Daniel. Bra pedagogiskt arbete, i klass med Yoda. Synd att vi inte orka köra på hela matchen och verkligen förbättrar vår målskillnad, men å andra sidan kunde vi träna in lite annorlunda spelidéer. Samtliga spelare får denna match ett godkänt betyg med ett litet plus till bas som har 85 procent räddningar första halvlek och djuret som med stormsteg närma sig 100 mål under säsongen. 9 kvar och detta utan att vara i närheten av att förvalta straffar. Nu är Celtic verkligen med och tampas om medaljerna i ligan och resterade matcher är av högre kvalitetsgrad. Vinst 30-15 och stjärnbilen fick köra till Hisingen efter.
Sen ankomst och halvdassig energinivå gjorde att matchen mot AHK kändes oviss. Lagom till uppvärmningen vändes oron något då djuret gled in med en ny fin selectkula med optimala 0,18 bar tryck i. Med en fin boll kan man operera på en helt annan nivå och genast tändes gruppen och vi skulle banne mig visa AHK att i grytan får Celtic sällan stryk. Vi startade lite trevande och kände på deras försvarsspel. Djuret skjut nått skott i blocket men skulle senare under matchen spela upp sig. Även Rosero brände ett avslut på flaxgubben i motståndarkassen, även den otroligt ödmjuke Rosero knöt näven och revanscherade sitt tidiga unforced error. AHK anfördes av sin kapten tillika mittnia som uppskattade luriga inspel och skott i steget. Dock gick han bet på båda dessa manövers då Celtics mittlås var obevekligt denna match. De få gånger alingsåsarna eller bollen kom närmare målet än sex meter stod Martin i vägen. För de som har lite koll på sport vet att funkar defensiven fläckfritt kommer spelvändningarna i princip gratis. Celtic kontrade gång efter annan och gjorde mål i både första och andra fas. Dock lös delikatesserna med sin frånvaro i första halvlek som slutade 15-5 i röd favör. Vi sa till oss själva att nu fortsätter vi koncentrera oss även sista 30. Klarar man en tentamen på valfri teknisk högskolelinje ska man allt reda ut att tänka handboll i 60 min. Så blev också fallet. AHK fortsatte med luriga inspel och lite ströavslut lite här och var men Celtic stängde butiken och gjorde mål i kontring genom Rosero. Vid de tillfällen vi inte kontrade tog djuret bollen, flyttade på den alingsåsare som skulle markera just honom och bombade hårt i krysset. Man kan säga att han vann matchen i matchen, det gjorde iofs samtliga spelare i Celtic denna afton så mer uppskrivning får han inte. Måste dock tillägga att djuret och Varberg firade segern med en dubbeldate på McDonalds, något tidig Valentine pojkar. Igentligen finns inte mer att säga om själva matchen. Celtic var bättre än AHK som vek sig ganska tidigt. Lite plus till deras målvakt som iaf försökte gå in i duell med Celtics kontringsraketer som avböjde en whiplashskada då det handlar om div. 4. Med det lagspel vi just nu visar upp finns det troligen bara ett div. 4 gäng i Sverige som kan matcha oss och dem ska vi ta oss an i nästa omgång. Nu tittar vi bara uppåt i tabellen och Bas tittar bara neråt i sin kurslitteratur. Det är ju ingen Kalle-Anka utbildning han studerar där man får åka till fjällen eller bara behöver lösa några integraler. Nu ser alla fram emot en fin OS-helg förutom Victor som skall tillbringa veckan med den ambulerande Paradise Hotell-cirkusen som efter matchen gjorde ett stopp på Berså, luktar fjortisfylla lång väg. Seger 34-14.
Match i Ica-Kvantum arena lång bort i ingenstans. Celtic hade iofs lös tre bilar dagen till ära så skribenten fick följa med, troligen hade just skribenten och någon halvskadad målis lämnats hemma vid platsbrist i bil. Hur som helst lyckades vi hitta den ombyggda ladugården i god tid så en kopp kaffe kunde avnjutas i lugn och ro. Young guns dricker inte kaffe utan snaskade på en Billys panpizza, vilken fest det blev. Det kändes laddat då vi tog på det fina andrastället anno 91 och uppvärmningen såg fokuserad ut. Man kunde nästan tro vi inte huserade på idrottens bakgård längre. Denna känsla la sig dock i samma mening då vi blev varse om att domaren inte lyckats ställa klockan och således inte befanns på rätt plats vid rätt tid. När denne person senare gled in i hallen med sina slitna denims kunde Celtic som vanligt vinna lotten och gå till första attack. Båda lagen kände lite på varandra i börja och tempot liknade det kommungubbarna skottar gatorna med i stan. Stenungsund anföll konsekvent med övergång från nio som resulterade i inspel mot pivot. Celtic körde på lösa boliner och individuella prestationer. Ingen i det för dagen vitklädda Celtic var speciellt bra första 20 min. Bas kan vi ge G då han skrämde Stenungarna till ett par missade frilägen. Vi kände hela tiden att vårt kunnande var något större än motståndets men vi behöver gå in 100 procent för att vinna. Just detta påminde den gode Westman oss om i halvtidsvilan då jag inte kunde upptäcka en ända svettdroppe på någon spelare. Varberg och Victors ungdomsfrisyrer låg fortfarande som nystajade av Urban wax. Celtic vaknade till av vilan och stängde butiken i andra halvlek. Första 10 min vinner vi med 10-1 och matchen är död. Celtic bjuder på en rad delikata trollerinummer som det objektiva handbollsögat borde uppskatta men applåderna från läktraren uteblev gång på gång. Stenungsund vik ner sig totalt och försökte inte ens lira. De kunde ju försökt hjälpa sin målvakt iaf en handfull gånger under andra halvlek. Sällan har jag upplevt ett lag som beter sig så håglöst på planen. Celtic gör 36 mål denna match och då bränner vi ändå ca 10 frilägen. När vi verkligen vill spela bra försvar så kommer målen framåt också. Högt betyg idag till just försvarsspel, andrafaskontring och Sander som fixat fram bil till långresan. Segern skrevs till 22-36, samtliga spelare i protokollet. Noll straffar till Celtic trots vissa överfall på linjespelare.
Celtic har börjat decenniet på ett inte så tillfredställande sätt. I fredagsrysaren mot Kärra var vi under isen första 5 min. Slarviga anfall blev gratismål för de kontringsvilliga ungdomarna i motståndarlaget. Mest imponerade en liten vänsterhänt kantlöpare som bjud Martin på ett par riktiga monsteravslut. Så här kunde vi inte låta resten av matchen att se ut sa vi till varandra och skärpte upp anfallsspelet en aning. Vi började producera främst genom Djuret och Victor som för dagen såg helare ut än på länge. Han spelade bokstavligen så det blödde i fingrarna. Celtic gjorde 7-0 och hade en stabil ledning efter 20 spelade min. Dock tröttnade vi som vi alltid gör med den grundkonditionen som truppen mönstrar denna säsong och tillåter Kärra att knapra ikapp. Halvtidsvilan kommer med ledning av två mål för Celtic. Vi ser riktigt slitna ut och har bara två och en halv naturlig niometare att tillgå. Nu gäller det verkligen att värdera vårt spel om vi skall orka med de betydligt mer träningsvilliga motståndarna i ytterligare 30 min. Sport i allmänhet och handboll i synnerhet är mycket enkelt att utföra i teorin men i det praktiska utförandet är det svårare att lyckas. Vi ställer till det ordentlig för oss själva genom enkla misstag och dåligt värderade avslut som gör att Kärra omgående går om oss i målprotokollet och uppförsbacken känns oändlig. Denna företeelsen är inte på något sätt unik i Celticsammanhang utan mer en regel. Nu kommer vi falla som ett korthus, men icke. Undertecknad hade inte noterat att Celtics storstjärna djuret hade kommit in i andra andningen, prisa gudarna för denna atlet. Just djuret med hjälp av smålandsbrodern Victor får lite ordning på anfallsspelet och matchen utvecklar sig till en rysare. Celtic har bollen i sina ägor då det återsår 25 sek av matchen med ställning 24 lika. Dock kommer vi inte till något riktigt läge utan matchen slutar just 24-24. vi spelar ingen propaganda handboll denna match heller men poängen ber vi inte om ursäkt för. Kämpar gör vi med den trupp vi har att tillgå, 2 avbytare men vi orkar inte hålla uppe spelet i 60 min. Dock poäng mot ett bara Kärra är aldrig fel. Då skribenten inte finner inspiration att skriva ordentliga rapporter med ett finare och välvårdat språk blir det tyvärr inte bättre än såhär i dagsläget. I hopp om förbättring.
Orosmomenten låg tunga över Celtic denna söndag. Var Bas i speldugligt skick, kunde Varberg axla manteln som kapten och styra i uppvärmning, går det att spela handboll utan vänsterhänta, skulle Johan lämna klubben med flaggan i topp, hade Djuret saffran i lussekatterna, fick Victor lukta på glöggen i år, trodde Dy han var målvakt även idag? Enligt liverapporten hade Celtic inte mycket att frukta. Kungälv hade blivit ett år äldre och Celtic snabbare än på länge. Det producerades mål från alla håll utom högerkant, tom Bas fick slänga in ett riktigt långskott från 35 meter. Detta hans första mål för säsongen var tydligen det hårdaste skott som skådats i Kungälv denna sida advent, fortfarande stigande borrade sig lädret in i maskorna som bildade en strut till publikens stora förtjusning. Hårdare har inte skådats sen Linderot drog på mot England i VM 2002 (gick i ribban tillskillnad från basens projektil). När lärde han sig skjuta/lägga utkast på detta vis? Kan det bero på den proteinfyllda middagen i goda vänners lag bestående av kalkon dagen innan? Celtic som har haft stora problem med produktionen framåt denna säsong lyckades pricka in hela 18 kassar första halvlek. Kungälv mäktade med 6. Detta som var Johans sista match i den röda tröjan denna sejour så vill redaktionen tacka honom för underbart fint uppträdande både på och utanför banan. Johan som är en av de mest kompletta spelarna som huserat i Celtics trupp senaste säsongerna. Han är bra framåt, otroligt bra bakåt samt tillhört den absoluta toppen i gällande fotbollskunskap på uppvärmningarna. Enligt gällande förhandlingskrav skall Johan i solidarisk anda bjuda på en back öl till nästa lagfest för att vara fri att gå till ny förening (Ljungsbro HK i detta fall). Detta har accepterats av Johans agent vilket gör honom spelklar för Ljungsbro efter årsskiftet. Andra halvlek verkar enligt rapporterna sett ut som första, Kungälv var gamla å sega medans Celtic kontrade friskt. Pojkarna var tydligen riktigt i målatagen. Rosero noterades 8 baljor utan att få ett enda utspel, bra jobbat. Lille Varberg ville inte vara sämre utan gjorde 9. Han går verkligen in för att vinna skytteligan denna säsong. Davidsson var också uppe å nosade i närheten av dubbla staket. Roligt att de yngre vill visa framfötterna och inte gå ner i de äldres patenterade Celtictempo. Att vi skulle inkassera ytterligare två poäng och gå till halvtidsvila i den absoluta serietoppen efter omöjliga Rosendal rådde det inga tvivel om. Frågan var bara hur stor segern skulle bli? Den blev stor typ 36-17. Nu har detta referat skrivits på fri hand, jag har skjutit från höften, kalla det vad ni vill då jag inte befann mig i Kungälv utan hemma i soffan framför finalen i UK-Championship i snooker slickandes på såren efter en svininfluensaattack utan dess like.
Toppmatch i Kultan på en fredag. Kongelf kom på besök med en mycket slagkraftig trupp. Även Celtic ställde ett bra lag på benen med flera alternativa uppställningar på nio och sex meter. I vanlig ordning vann vi lotten och lämnade broderligt över bollen till gästerna. Dock verkade Kongelf vara uppfostrade av riktiga curlingföräldrar, vi gav dem ett finger men de tog hela handen. Ställningen var 1-5 innan Celtic riktigt vaknade till och anpassade spelet efter de storväxta motståndarna. När vi rullade på kom vi även till bra lägen, även i kontringsspelet fick vi lite utdelning främst ifrån en för dagen pigg liten, ung kille från Varberg. Så liten och ung att han fick visa legitimation då han köpte Red bull i pressbyrån timmen innan matchstart. Tror han på fullaste allvar att vi skall stryka backar för han gör fina insatser?? Nej nej i Celtic får man skit när man gör bort sig, inte cred när man gör det bra. Hur som helst är det denne lille pojk och Djuret som står för fiolerna framåt. Bakåt hjälps vi åt som sig bör i lagsport och står upp riktigt bra i första halvlek som slutar i princip jämt. Största orosmomentet är deras inspel till en av Västra Götalands bästa på enhandslyra. Stärka av lite snack och vila kommer vi ut till andra halvlek hungrigare och betydligt bättre fokuserade än på väldigt länge. Vi har mycket bra tålamod i anfallsspelet och gör det svårt för Kongelf i deras måljagande. Matchen höll mycket hög kvalitet i denna divisionen mätt och varje anfall kändes viktigt. Det var seriens crème de la crème på samtliga positioner (borträknat RIK2), hade detta spel bedrivits i tidigare matcher och säsonger hade båda lagen sannolikt opererat i en annan division. Dock var Kongelf på besök med ett lag som igentligen spelar i en helt annan division, var gjorde vissa av de killarna på plan? För kalenderbitaren kan skribenten förtälja att det bästa målskyttarna i söndagsmatchen mellan Alstermo och Kungälv även var i protokollet i Kultan. När runtom kuriosan är förtäljd leder Celtic med 2 mål och matchuret visar 52 min. Då drar vi på oss två onödiga utvisningar och matchen blir målmässigt jämn. Det blir ett mycket nervigt avgörande där Kongelf tyvärr drar det längsta strået. Celtic har chansen att fixa kryss sista 25 sek men vi reder inte ut det. Kanske hade det varit det logiska och mest rättvisa med delad poäng men nu blev det inte så.. riktigt sur förlust med 29-30. Bäst i Kongelf var linjespringaren i stekarslick och mittnian med det luriga skottet i steget. Resten av deras gubbar var bra i div. 4 ögon sett men utmärkte sig inte direkt som div. 1 spelare denna match (läs Celtic neutraliserade dem). I Celtic får hela truppen överbetyg. Bäst av de bästa var Djuret som sköt Kongelf i sank långa stunder av matchen. En striker av Drogbaklass. Varberg som visade speed, leg och varierade avslut från sex, sju och nio meter denna kväll kan närmast liknas av Leo Messi. Comebackande Johan i Keitarollen som fått förvärvsarbete på annan ort gör som vanlig ett bra jobb i försvaret och visar fin timing i passningsspelet framåt. Nu får övriga lag se upp för Celtic har gått ner i källaren och satt på den gamla ångmaskinen.
Efter en hejdundrande lång bilfärd hittade Celtic till Tjörnhallen och detta i god tid. Efter en kopp fika med två sorters kaka hetsade skribenten Victor att hoppa bock. Victor avböjde med tanke på spänst och eventuella gapskratt från lagkompisar. Trots detta hade vi god tid i hallen och kunde bekanta oss med det hala golvet och det ännu halare vaxet hallföreståndaren bjud på. Efter en gedigen kollektiv uppvärmning var det dags att visa karaktär bakåt och tålamod framåt. Bakåt kämpar vi på bra och bjöd inte Tjörn på för enkla avslut. Deras lurigaste pjäs var en snurrgubbe på m9 som låg bakom det mesta i anfallsväg. Vår skarprättare djuret med hjälp av Sander gjorde dock processen kort med killen och Tjörn kändes väldigt uddlösa. Ska tilläggas att deras v6 verkade väldigt vass på det läget han fick. Från dövinkel hoppar han in, hänger, hänger, hänger tills Martin inte orka stå kvar med benen i backen och han lägger matchlädret retfullt under vänstersulan på de annars snabba vita handboll spezial. Medans Tjörn fipplade bort sina anfall kunde Celtic visa upp ett bra kontringsspel med flera fina pytsar i trejefas, i dessa lägena mår den gode Varberg som bäst. Varberg var Celtics piggaste spelare inledningsvis ända till han tog ett stegfel som bara domaren såg, Tjörn ställde om och brände läget och vi kontraslog. Sander fick läget, hängde ut målisen och la in den retligt under benet, en replica av avgörandet mot Kärra. Varberg jublar efter den underbra kontringen och blir genast varse om att glada miner visar vi inte på skärgårdsöar. Mannen i svart tilldömer Celtic 2 min utvisning och Varberg således en back för sitt på gränsen bisarrt osportsliga uppförande. Annars var första halvlek föra intressant för publiken. Till andra halvan kom Celtic överens om att springa sönder så mycket det fanns att tillgå i hallen, vilket vi också gjorde. Problemet är bara att vi opererar på handbollens bakgård där man inte har kompetensen att springa i full fart och passa samtidigt. De tekniska felen avlös varandra åt båda håll. När vi inte slängde bort bollen, sköt vi utanför virket. Hade vår bombkastare redan svärföräldrarnas söndagsstek i tankarna? Den som behöll lite kyla gjorde på direkten mål, tom Daniel hängde in en balja från 14m. titta titta vända skott, målvakt på läktaren. Matchens behållning var detta i tät kamp med Varbergs knorr i dövinkel och Daniels kantväxel då han inte släpper bollen till Jimmie som är bevakad av v1 utan snurrar runt och tar läget själv till skribentens stora förtjusning. Dock inget jubel då det i hallen betraktas som synd i paritet till lättja. Egentligen händer inte mycket av värde i andra halvlek utan Celtic gör mål då och då det gör Tjörn också fast bara hälften av då så att säga. Det bästa Tjörn hade att erbjuda var gott snack, gott fika och go boll. Komfortabel vinst 22-14. Spelaromdömen: Martin i mål, gör inget bra inget dåligt. Hade enligt egen utsaga låg energinivå i kroppen men har en räddningsprocent på ca 45. Sander: stabilt spel bakåt i vanlig ordning, framåt finns lite mer att önska 3 av 5 i betyg. Olof: som sann IFKare och milduppskattare jobbar han hårt i det tysta, bästa insatts när han tryckte ner deras m9 i golvet så det small. Vg. Saab/Slayer: fick tillslut ett inspel som förvaltades väl, hade han haft Mcenroepannband hade betyget stigit från ett stabilt G. Bröderna hängde sönder ett par anfall som bara han kan, den långe armen har vi inte sett sen Frändesjö härjade som värst. 3 par airwalkskor av 5 möjliga. Jimmie h6: springer mest runt och snackar skit med sin kantkollega i Tjörn, gjorde en fin knorr annars inget att skriva hem om, dock G. Victor: mkt fint arbete i kollektiva kontringsspelet men behöver bli lite rörligare i uppställt anfall. När han styr upp en växel dutt el liknade river han stora sår i motståndarförsvaret, mer av den varan. 3 av 5. Djuret: skjuter som en häst sparkar, hårt men för dagen utan nobless. Gick han å tänkte på om svärföräldrarna sett fuskstädningen hemma eller är målformen dåligt konserverad? 3 av 5 pga. bra försvarsspel. Varberg: snabba fötter och tydligen snabb i käften numera. Göra några riktigt fina mål och satsningar men fick onda ögat av domaren på heltid efter backincidenten i första halvlek. 3 av 5 stegfel i betyg. Daniel K: Inte bara körde han en bil till match, han hade även lekstuga på plats. Hängde in bollar från 6, 7, 8, 9 och 14 meter. Även bakåt visade han prov på fina ficktjuvskunskaper och noterades för 4 steals. Matchen lirare 5 kanoner från Navorone.
Rik 2 som för året bytt namn till Rosendals IK gjorde ingen besviken denna match, 2 hämtade poäng i kampen mot ingen om seriesegern. Celtic hade ett samtal innan match om hur vi skulle spela för att kunna rubba de små eleganterna, följde inte sin taktik. De långa uppstyrda anfallen med de breda avsluten lät tydligen i våra öron som mittväxel med skott i block. Detta straffade sig genom omställning, juggeväxel, bomb eller inspel till valfri hårt framavlad best på linjen. Att man kan vara 10 år yngre, skuldfri från CSN men ändå så mycket större och starkare tvistar de lärde fortfarande om. Martin gjorde en fantastisk insats i målen och höll länge kvar Celtics kämpar i matchen rent målkvotsmässigt, 5 lejon i GT. Celtics avslut i golvet på Göteborgs snabbaste splittnergång förtjänar ett sönderrivet höstlöv. Hela första halvlek såg i princip ut på detta vis. Då vi orka avsluta lite genomtäkt kan vi hålla stånd bakåt också. I det uppställda spelet håller Rosendal ”bara” div2 klass. Halvtidsvilan medför välbehövlig påfyllning av vätska och syre. Vi kämpar på så gott vi kan defensivt men behöver tänka till i angreppsspelet lyder omdömet. Bas får förtroende i andra akten trots Martins storspel och får det genast hett om öronen. Celtics trötta anfallsspel resulterar i mängder av andrafas mål av Rosendal. Trots övermäktigt motstånd kämpar Celtic på hela matchen och stämningen på planen är allmänt trevlig. Rosendal har seriens 12 bästa spelare i laget och kommer få det svårt att tappa poäng så här långt ner i seriesystemet. Matchens behållning från röd synvinkel är Roseros kantavslut som innefattar allt från lobb till knorr. I de typen av avslut var faktiskt Celtic vassare än de unga spänstiga Rosendalspojkarna. De brände ett antal ”lösa” skott, hem å träna är skribentens rekommendation. Nu har Celtic spelat 5 matcher i serien och vi vägra fortfarande att spela ut bollen på kanten. Det fungerar mot halvmesyrlag som oss själva men mot riktiga lag krävs hot från samtliga positioner. Over and out.
Lördag i Valhalla och gubbarna hade kvällsaktiviteterna redan i tanken. Då vi för dagen bara saknade tre målvakter föll lotten på Dy att vakta kassen. Vid sådana förutsättningar gäller det verkligen att vi övriga 8 i laget tänker handboll överlägset motståndet, detta var till en början inte fallet. Tålamod eller dåligt tempo om man vill har länge varit ett av Celtics ledord, men denna dag var det pang pang som var på tapeten (ofta i block eller utanför). Hade Bas varit lika snabb på statistikdelen på dagens högskoleprov som vi var till avslut hade vi tyvärr förlorat honom till studentlivet i allmänhet och den medicinska fakulteten i synnerhet. Hur som helst visade inte heller gästerna från Stenungsund upp något bländande anfallsspel vilket gjorde matchen tät och jämn i alla avseenden. Spelet böljade fram och tillbaka utan större finess, inget att skriva hem om med andra ord. Bröderna Dy ska dock ha en fjäder i hatten för sitt ortodoxa men engagerade målvaktsspel, han fördelade även hör och häpna ut lite kontringsbollar. Finns igentligen inget av värde att rapportera från matchen möjligen sista 30 sek. Celtic går till anfall med ett mål ner, vi kör en enkel rulle och bollen kommer för första gången på matchen hela vägen ut till h6. H6 tar läget som inte är det bästa som skådats på en handbollsplan och hittar ingen direkt lucka på målisen, vad ska han nu göra? Jo den oerhört rutinerade Stenungsundskillen på deras h1 sticker på kontring och Celtics Xavi ser givetvis detta och passar bollen till Celtics hetaste gubbe Varberg. Varberg har när kontringsraketen försvunnit vinkel till straffpunkt och gör givetvis mål. Matchen slutar 25-25, en vunnen poäng med tanke på kvalitet och förutsättningar.
Kontinental matchstart i Lisebergshallen mot ett storvuxet Kärra. De hade även en imponerande bänk på 8 pers det kallas bredd. Tur då att Celtic skött försäsongen så temposkillnaden var obefintlig. Båda lagen tävlade i slarviga anfall och de tekniska felen var fler än matteuppgifterna på högskoleprovet. Att handboll kan vara så oerhört svårt i praktiken? Hade något av lagen visat lite kyla i avsluten hade matchen varit död i halvtid. Hur som helst kämpa vi något kopiöst och lyckas hålla jämna steg till halvtid. Westman ger order om tålamod i anfallen och grabbarna ser faktiskt lite tända ut. Vi startar med att fortsätta slarva och Kärra gör 5 raka mål och skribenten känner hur han blir allt gråhårigare. Detta kommer bli ett berg att bestiga. Westman gör några taktiska byten och försvarsspelet förvandlas från bra till ofantligt bra med våra mått mätt. Med hjälp av Djurets skottstyrka jobbar vi oss tillbaka in i match och efter 20 min är vi förbi Kärra i målprotokollet. I samband med detta tappar de hungriga träningsprodukterna humöret och drar på sig några onödiga 2 minutare. Nu ska Celtic bara avgöra, men som alltid lyckas vi bränna 100 frilägen och det är riktigt nervig på plan. Celtic har ledning med 24-23 i ca 5 min då Bas bestämt sig för att mura igen. Kärras tränare beordrar sina adepter till man-man försvar som Celtics lite äldre garde läser sönder och bollen fördelas till Sander som tidigare i match inte gjort någon lycklig framåt. Hur kyligt som helt hoppar han upp, hänger i 25 sek känns det som rullar in bollen under en febrilt flaxande bortakeeper. Spiken i kistan, knyta till säcken eller få handla på bolaget, sista bara enligt Varberg. Glädjejubel utbrister då Celtic vunnit mot ett Kärra som kändes bättre på allt utom tänka sport möjligtvis. Vi släpper 10 mål i andra halvlek och då gjorde Kärra 5 mål första 6 minuterna, karaktär bakåt JA just de. Vinst 25-23 klockan 23,25.
Lördag och riktigt skitväder var vad som mötte Celtic ute i Backa. Seriepremiär utan att vi igentligen fått spela ihop ordentligt kunde göra att detta skulle bli en riktigt jobbig uppgift. Vi skulle trots vår ringa styrka och storlek lägga fokus på försvaret. Svårt uppgift då några riktiga försvarsbestar till säsongen lämnat in handduken. Backa visade sig vara trevliga värdar då de tog fram en skön matchboll och var inget gnällgäng. De hade några snurrgubbar på nio som ständigt oroade vårt försvar med underjamare, inspel, genombrott och hör och häpna även utspel till kanten. De kändes riktigt farliga första 5-6 minuterna, sen stängde Bas butiken med hjälp av försvaret. När Celtic läst in sig på Backas något orutinerade niometersuppställnning kändes de faktiskt ganska uddlösa. Vi tackade genom att kontra och i många fall missa dessa. När vi inte kontrade hann vi knappt upp med bollen innan någon i young guns-ligan hittat ett halvläge att avlossa kanonen i. Celtic som det senaste decenniet varit ganska slöa i angreppsspelet visade upp ett helt annat tempo, pang pang handboll. Skjuter man inte när man har bollen är risken stor att den inte kommer tillbaka om man nu skulle få för sig att passa den till en medspelare. Kalvarna på grönbete, barn på julafton eller frugan på mellandagsrea, ja det luktade exalterade juniorer lång väg om Celtics anfall. De få gånger Johan lyckades hålla i bollen lite längre öppnades stora luckor på linjen, vilket medförde att Jimmy fick göra sina första strutar i Celticdressen. Haltid, målvaktsbyte och hyfsat komfortabel ledning. Vi pratade i pausen om att inte stressa iväg våra avslut men fortsätta hjälpa målvakterna så de för en gångs skull får ser riktigt vassa ut. Sagt och gjort. Efter 10 min i andra hade Backa gjort 2 mål och Celtic 6. Vi spelade inspirerande anförda av djurets bomber, Varbergs speed, Victors tugg och Jimmys arbete i det tysta. Backas anfallsspel var lika ängsligt som en nydumpad högstadietjej. Men på vanligt Celticmaner gick vi ner oss å det grövsta och började igen med vilda västern anfall. Vi befann os iofs i lilla Chicago men någon motta på pangandet får det faktiskt vara. Dock var Celtic lite för starka för Backa även för den objektive åskådaren så att segern skulle hotas var det inget snack om, men det borde komma motstånd av annan kaliber i denna serie. Det bästa med matchen var målvaktsspelet, försvaret och 2 vunna poäng. I anfallsväg kan samtliga spelare bättre. De trevligast iakttagelserna från kampen var att Varberg blivit så pass mogen att han har med matlåda, alltid viktigt att fylla på depåerna efter en urladdning. Bra även att alla linjespelare numera har samma frisyr, lättare att hålla reda på vem man inte skall passa i uppspelsfas. Är frisyren genomklubbad på fackmöte?? Vinst med 26-20.
Redan på ett tidigt stadium i uppladdningen ville Jugo byta matchdatum då de tydligen skulle få svårt att få ihop lag till matchen. Celtic ringde några samtal men kunde inte hitta lämplig spelplats eller nytt datum för detta. Trots att motståndet inte kunde få ihop folk lyckades de till matchstart mönstra fullt lag med iaf 5 avbytare, intressant mycket. Är det pga. rådande finanskris som pojkarna hade åkt hem en vecka tidigare från Balkansemestern eller har de ytterligare storspelare på lager som för dagen hade förhinder? Hur som helst tyckte skribenten att det vid avspel såg ut som Jugo hade sitt vanliga garde på plan. Inledningen på matchen var lika trevande som uppbjudningar på ett mellanstadiedisco. Inget lag vill koppla grepp och mål besvärade vi oss inte heller att göra. Efter 10 min fick Celtic igång sitt anfallsspel något och kunde i ett vips gå upp i femmålsledning. Juggarnas anfall var fortsatt tama och saknade all form av Balkanglöd. Halvlek ett fotsatte på detta vis, ingen skönspel mest osköna domslut. Männen i svart hade tydligen inte sett reklamfilm från Telenor där de kunde snappat upp ett och annat tips att kommunicera på. Det hände oftare att de var oense och pekade åt olika håll än att de var ense. Vi måste dock ta i beaktande att matchen utspelar sig i div. 4 en fredagskväll, after worken kanske även var en bidragande faktor. Just detta samt att det förekom minst 10 skott i block under första 30 är det som sitter kvar på näthinnan. Dubble D (Djuret Davidsson) trodde det var volleyboll och satsade på block in. Infallsvinken var denna gång inte ekvivalent med utfallsvinken. Fem spelmål lyckades Jugo mäkta med trots sin mycket trevliga fanclub på läktaren. Bengalrester och nötskalen lös dock med sin frånvaro efter matchen så kanske var publiken lika mycket på vår sida!? Bas måste i sammanhanget även nämnas med bravur, räddningsprocent i klass med alkoholhalten på kvällsjärnet. I andra halvlek fick Celtic igång sitt anfallsspel något ytterligare och Jugo Swed såg mest ut som en kinesisk måltid, risigt. Uteblivna mål samt lite luriga domslut gjorde att Jugos storstjärna (namn okänt men vi kan kalla honom spisen) kokade över. Och så till den mildra grad att han försökte sig på konstycket att skjuta matchbollen i omloppsbana runt Tellus med sin högerdoja. Hyfsat tillslag men lite mycket utsida gjorde att bollen stannade på läktaren där han själv sekunder senare befann sig efter ett solklart direktrött. Matchen gled serietvåan ur händerna och Celtic kunde inkassera en fin skalp. Rynning tar sitt ansvar som försvarsstrateg genom att dra på sig en back. Rosero skall även ha lite cred för några snygga avslut. Annars var det målvakterna och mittförsvaret som denna match rosade marknaden mest. Nog skrivet om denna kamp, 2 poäng genom seger med 28-17. Nu kan Celtic bara titta uppåt i tabellen, kul kul.
Ortroligt sen match en tisdag för oss som har ett vettigt ämbete att bestyra på vardagen. Inte nog med att det kosta extra kuponger att ta sig till arenan det var även problem att hitta ingången. 25 min kvar till match, omklädningen är i full gång då den negativa trenden vänder. Celtic skall spela i det vita snygga bortastället. Vilket lyft tänkte vi men fick snart våra fiska varma av Mölndals utgrupperade försvarsspel. Vi lyckades inte med mycket första 15 min då tavlan visade 8-3. Vi kände en frustration likt den man får då rövaren kommer upp i den försvunna diamanten. Slantarna borta på Madagaskar vilken mardröm. Celtic gjorde då några byten och gav ungdomsligan förtroende. Dessa lite mer rörliga gossar kund luckra upp Mölndal och vi knaprade sakta upp för den backe vi givit oss själva. Davidsson bombade med djurisk kraft, Olof slet sönder det mesta bakåt och Varberg visade fin speed. Vi Gick till vila med ett mål upp trots många brända lägen och ett sådär fungerande målvaktsspel. De gånger jag sett Bas släppa flipp mer än en gång på 30 min är lätträknade och denna match var en av dessa. Till andra kom vi överens om att kämpa lite extra i försvaret (vilket man kanske alltid skall göra på match) och våga trycka på i omställningsspelet. Lyckat drag som ledde till ledning med tre-fyra-fem mål. Samtidigt gjorde inte Mölndal det största geniinsatsen sen Jesus gick i kortbyxor. Deras pivot som troligen är seriens bästa på den positionen skulle agera vänsterslägga och uträttade nada. Celtic visade efter denna mycket framgångsrika period upp en helt ny sida. Vi tappar bollar, bränner lägen, passar utan adress, släpper igenom halvmesyrer ja helt enkelt beter vi oss riktigt klantigt. Då matchen står och väger med 5 min kvar spelar vi dock upp oss men passar ändå på att bränna några riktig bra lägen istället för att punktera tillställningen. Då en minut återstår drar vi på oss en onödig utvisning i ledning med ett. Detta utnyttjar Mölndal men Bas som sista kvarten visar riktigt bra klass plockar in deras skott. Celtic till anfall mot ett man mot man-försvar, detta luckras upp med en man mindre och vi sätter vår för dagen bästa avslutare i läge. Bra gjort och tänkt ända till skottet avlossas, detta matchens i särklass hårdaste går av outgrundlig anledning inte en utan två meter utanför ramen. Kraftig bom klockan 10 som de säger i skidskyttebranchen. Mölndal till ett sista försök, rullar upp Celtic och avslutar i h6-läget. Mannen blir dock brutalt nerriven (skribenten vill ha det till Stümer) men domaren blåser nog helt riktigt straff och tiden går ut. Matchen således över men ett sjumetersförsök återstår. Mölndalsskytten tar i full karriär och bombar i semaforhöjd. Bas dock obeveklig och räddar sin tredje straff på lika många försök denna halvlek. ”Spänning framför allt” eller ”för spänning i tiden” kan bli Celtics valspråk så här när monarkin är på tapeten. Segerjubel och 2 nya poäng. Seger 29-28 mot ett bra Mölndal som borde ligga högre upp i tabellen, trots att sponsoren fick överstruket fyrtorn vid senaste testet i GP. Plus till moralen, minus till att vi aldrig kan döda matcher.
Redan på uppvärmningen kändes det som förlust låg i luften. I omklädningsrummet snackades det om div. rättegångar samt fick kantspelarna en och annan skrapa av de mycket mer välbyggda skyttarna. Målvaktsfacket gav sig även in i fighten och pratade om försvarsspel eller mer brist av den varan av ettorna. Tur att de lite mindre men rappare killarna har ett psyke av sällan skådat slag. Inte alla kan bränna 4 lobbar utan att blinka. När lottningen än en gång var vunnen och det blåstes till spel visade Celtic upp en helt annan sida. Onsala kom ingen vart mot den röda muren och tvingades således till dåliga avslut. Celtic utnyttjade situationen genom kontring med mål som följd utom de gånger kantraketerna gjorde stegfel el missade lobb eller knorr. Även i uppställt anfall var resultatet tillfredställande ur vår synvinkel. Johan styrde spelet med extravagans och måste ligga bra till i titeln årets nykomling i handbollsgöteborg. Rynning och Bröderna dy hävde utspelsförbudet vilket gjorde att även V och H6 fick avsluta denna match, kul. Då Onsalas målvakt hade luriga avslut typ lobbar, tumskruv, flipp (inte delfinen) som sitt kryptonit var det bra av Celtic att satsa på kantavslut. Hårda fega muskelknutteskott gjorde sig icke besvär. Den röda maskinen gick till vila med 3 målsledning utan att på något sätt imponera. Till avslutnings ronden ryckte vi upp rejält och det tog en halvannan halvlek innan Onsala kom in i protokollet. Försvars och målvaktsspel var klanderfritt, detta kryddat med första och andrafas kontringar gör att matchen är avgjord i våra ögon efter 15 min. Onsala vill dock ha sista ordet i kampen och grupperade ut försvaret likt en högstadieklass som provar på denna sport. Detta borde vara julafton för Celtic men visade sig mer vara som skallebanken på nyårsdagen. Vi slarvar mer än brittiska asfaltsläggare och bjuder in motståndet i kampen om poäng. Onsala var för dagen dock något uddlösa i sitt anfallsspel så nerv uteblev och Celtic kunde hämta två poäng. Vi saknade för dagen våra lite mer rörliga spelmotorer vilka hade gjort sig fint i Onsalas utgruppering. Men även denna match bara ros till truppen, ingen nämnd ingen glömd. I Onsala visade ingen framfötterna, möjligen den lille ljuse som kom brett på vår v2 samt deras straffskytte. Nämnas i sammanhanget bör att det på läktaren fanns ett par äldre profiler som ville tillbringa kvällen i sann Celticanda. Alltid gott med lite expertis från läktaren. Kassaskåpssäker vinst 31-24.
Äntligen en match då vi kunde ställa ett ordentligt lag på plan. Redan tidigt i matchen kändes att vi var tända och vill vinna matchen. Vi startade med ett underbart försvar och målvaktsspel och gick fort upp till femmålsledning. Skulle Celtic för första matchen denna säsong köra över motståndet eller kommer den obligatoriska downperioden snart. Det blev det senare alternativet. ÖHK jobbade sig in i matchen med stor hjälp av deras högersida som visade sig mycket skjutglada. Ledningen krympte till ett och vi var lika skärrade som krogägarna på Avenyn när valfritt motorcykelgäng knackar på dörren. Vi byter runt lite i laget och avslutar halvleken med ett ryck, ledning med staket. Westman myser och pratar om taktiska demondrag som skall appliceras i halvlek två. Celtic spelar handboll för det är roligt, roligast har man när man vinner. Vinner gör man då man släpper in mindre mål än motståndet, därför skall vi fortsätta med grymt försvar. Vi börjar andra lika bra som vi avslutade första. Försvarsspelet funkar bra och det som släpps igenom plockar bas allt som oftast. Han räddar med allt från huvud, axlar, knä och tå. Ser verkligen fram emot att beskåda den fläskläppen på nästkommande träning. Då vi samlat ihop en stor samling individer till matchen kunde vi även i anfallen altinera våra möjligheter att komma till målchans. Detta är något nytt för oss i Celtic som är vana att knappt göra mål, nu smäller det från alla håll, även från kanter. Bröderna dy går in hänger ut teleskopet, Tobbe hittar lucker på linjen, Fredrik ”djuret” Davidsson bombar söner allt och gör sju mål i sin första match i Celticdressen. Samtliga spelare utom målis kommer med i protokollet vilket gör att Westman får som klyschorna säger angenäma problem till efterkommande omgångar. ÖHK:s annars så duktiga högerflank sköt bort sig ordentlig vilket vi kan härleda till ytterligare en parabel som medförde storseger. Bara ros denna helg, otroligt med sant var även gubbarna körklara till denna söndagsmatch. Kanske något vi ska försöka oss på vid fler tillfällen? Matchens giganter var den tidigare nämnde Djuret, Christer Bas i målet och den från Nässjö tillresta fanklubben. Dessa får 3 respektive 2 och 1 galjonsfigur i betyg. Å andra sidan har väl samtliga Påvelundskillarna i ÖHK redan en egen yacht så de behövde inte blanda sig i utmärkelserna. Seger 27-37.
Måstematch mot TAIK som för dagen inte bara körde med folk som har en något högre medelålder an vår egen. Någon hungrig 90-talist lyckades med konststycket att spela gubbahandboll. Ska landets framtid redan i så unga år spela på denna nivå vill inte jag bli gammal. Matchen började jämt med mål i nästan varje anfall åt båda håll. Ska vi spela ännu en kalkonhistoria mot ett lag vi har stora möjligheter att klippa?, tänkte nog inte bara skribenten. Ni måste styra upp defensiven skanderades det får den för dagen välfyllda läktaren. Sagt och gjord, händerna förflyttades från egen höft till motståndarbröst eller till skottblock. TAIK fick nu en betydligt klurigare uppgift att lösa om de vill göra mål. Som så många gånger förr (kanske inte för Celtics del) medför ett starkt försvar enkla kontringsmål framåt. Vi jobbade till en liten fördel i form av mål och även det i dessa sammanhangen det psykologiska övertaget. TAIK blev inte piggare ju längre halvleken led och matchen kändes redan i halvlek avgjord. Övertaget var så omfattande att vi passade på att inte slita på varken målram eller nät utan sköt helt enkelt ett par meter bredvid bullseye. I vilan pratade vi om att inte gå ner oss utan på riktigt döda matchen, vi skulle som ett storlag bara trumma på och köra över det undermåliga motståndet. Av detta blev det inget. Försvaret funkade väl ok men anfallsspelet var krångligare än en flervariabelsanalystenta. Vi tar felbeslut, kastar bort bollar och fastnar i deras starka försvarsarmar. Det gånger vi kommer till bra lägen missar vi mål el träffar målvakt. Målvakten var bland det största som skådats i kulturhuset denna sida milleniskiftet så några bollträffar är klar han måste snitta per match. Ledningen krympte som en ulltröja i torktumlaren dock ej mindre än size av 2. Celtic gjorde nu ytterligare ett ryck och matchen spelades av utan större nerv på slutet. Gott lagspel även denna match och vi ger varandra positiv kredit. Blad saker värt att nämna fanns i kultan denna fredag fler 10 personer som befunnit sig på danspalatset Ronneby Brunn någon gång i livet. Hur många för allmänheten öppna hus/anläggningar i världen förutom i Blekinge kunde skryta med denna fredag? Plus idag till publik, försvar, coachning och målvakt. Minussidan är i vanlig ordning betydligt mer omfattande men jag nämner bara missade lägen. Vinst 26-22.
HK Kelt hade i förra rundan tagit en essensiell viktoria mot Nödinge och var på frammarsch mot nya poäng. Detta skull Nordhem känna på denna sena onsdag i Valhalla. Efter ännu en storseger för gamla i uppvärmningsfotbollen och klubb t-shirts var utdelade såg Kelt hungrigare ut än på länge. Dock kan skribenten bara ta gift på att han såg Jonasa äta mellan träning och match. Konstigt att han är den som är längst ifrån en korpulent kropp i klubben. Matchen var av lite derbykaraktär där vi visste att den bästa inställningen skulle avgöra. Kelt visade tidigt att varken junisarna el seniorerna i Nordhem skulle få en behaglig resa mot en nollpoängare. Kelt visade upp ett försvarsspel som närmast kan liknas vid en köttmur. Det var iofs en köttmur då Jakob ”renlevnadsmänniskan”, Rynning ”38 i waist”, Frank ”the Tank” ”Mr Böff” Bune och inte minst Henrik ”Young Guns” Gunnarsson befann sig på en yta av ca 5 kvadratmeter. Detta kryddat med Maatin i kassen gjorde att processen blev kort. Kantraketerna hade fått order om att sticka på kontring som vi faktiskt utnyttjade för en gångs skull. De tre musketörerna Jonasa, Gabbe och Lung altinerade på flajern och de fick samtliga göra snygga frilägesmål. Riktigt ögongodis för oss med den typ av läggning. Kan Kelt kanske bli årets uppstickare i serien? Djävulens hasard är inget man skall beblanda sig med så jag sätter inga slantar på detta men hoppas innerligt. Det var inte bara försvaret som förtjänar ros denna kväll. Tillskillnad från motståndarnas tre sirapssega, långtidsladdande niometersgubbar visade Kelt upp finurligt växelspel med mkt platsbyten i anfallen. Om detta beror på att ingen vill spela till höger låter jag vara osagt men det gav utdelning. Samtliga utespelare kom med i målprotokollet vilket alltid glädjer oss lagspelare. Positiva omdömen och resentioner förtjänar hela truppen då vi vinner odiskutabelt med 17-25. Hade skärpan infunnit sig under 50 min hade det kunnat sluta på 40 gjorda men det viktiga är engagemanget som gör att flera spelare tar ansvar.
Matchen mot Tostared bjöd inte på mycket att skriva hem om. Skärpan var lika frånvarande som eleverna på ett läxförhör eller storvinsterna på V75. De 15 min vi orkar hålla spelet uppe vinner vi med 7-1 men sen kommer de obligatoriska felbesluten som en krocketklubba på smalbenet. Varför ständigt denna oflax eller okunnande, kalla det vad du vill men den drabbar oftast Celtic. Skulle vi haft chans att plocka hem 2 poäng denna match hade vi nog fått ringa in en hop gamla inom branschen profiler. Likt Syracuse Bulldogs i Slagskott skulle vi annonserat en sen laguppställning där några av följande lirare med all sannolikhet varit självskrivna. Rodman, denna irrationella fransås med vassa armbågar och ett paket röd Prince lättåtkomligt. Action Force, kan spika igen el måla in sig i vilket hörna som helt. Nabil, denna enmansarme med det hårdaste av skott från 18 meter. Mannen från Israel som kunde göra vad som helst av en straff och hade en killerinstinkt som skörad offer ur egen utsaga. Troligen har han för närvarande fullt upp att rensa med i Gaza. Talangen aka datornöden som var lowlevel i alla bollspel men highlevel i WOW. Maggans brother som skulle kunna ge bra pr för klubben då han spelar med benprotes. Welander dä och dy som kan skjuta dövinket från h6 tillskillnad från nuvarande dito. Lågan hade platsat för hans underbara dialekt i halvtidstjötet. Goldwing skulle kommit inglidande i sin cabbe och ray bans på snedd i sann stekaranda. Bagis skulle gjort sig med sitt peptalk och sitt bokföringskunnande då änna. Micke Nilsson hade vi kunnat använda i enbart anfallsspel. Klossens kontringar och lurighet i innefotboll har alla lag användning av. Tråkig förlust i en jämn match 27-24 fördel Tostared.
Tidig lördag och dags att ta sig till kulturhuset i Frölunda. Då kaféet i Kultan tydligen inte kunde vara öppet fick vi ta oss till den närliggande jourbutiken för att få sitt morgonkaffe med tillhörande semla. Det var gottis. Undra om matchen skulle sluta i samma goda stämning som uppladdningen hade bjudit på? Vi visste att det skulle bli ett par löpsteg mer i denna match än den genomsnittliga div 4 lunken. Celtic genomförde med denna vetskap en mycket gedigen uppvärmning och vi kändes tända och inspirerade av denna uppgift. Det märkliga med detta var att motståndet också genomfört en ”riktig” uppvärmning och även de hade avsikt att vinna matchen. Inför en i Celticmått mätt stor publik (mest tack vare RIKs entourage) startade vi jämt mot handbollens framtid. Så länge vi lyckades hålla enminuters anfall kom vi faktisk till ordentliga avslut. Men på sedvanligt Celticmaner orkade vi inte hålla i vår spelide fullt ut vilket medför att en hungrig junis springer in ett mål eller fem. Klart att ett lag som tränar handboll på riktigt ska ha några måls försprång mot våra hjältar från handbollens bakgård. Men om oturen grinar dem i ansiktet som den gjort mot oss de senaste seklet, kanske även motståndet kommer befinna sig just på denna bakgård. Enligt vissa obekräftade rykten måste även dem precis som vi betala igen sina skulder. Då våra kulor går rakt ner i CSNfickan får eleganterna betala dyrt för att dem ”levt upp” sina bagis samma årtionde som pojkarna i deras lag är födda. Hur som helst var deras kunnande och lungkapacitet något större än vår men vi kämpar och har gott tjöt hela matchen. Ska man på något sätt rubba det laget de ställde på banan denna lördag gäller att vi är i princip 100% i avsluten vilket kantspelarna för andra matchen i rad vägrade tänka på då de tog skott. Ett av alla dessa intressanta avslut bjuder Celtics h6 på när han försöker en riktigt dålig knorr som RIKs unge burväktare plockar upp, skickar matchlädret ut till framstormande lagkamrat som skjuter hårt i krysset, hoppsan. Tror min skäl att de gjort några sådana mål denna säsongen. Vi skall dock inte måla fan på väggen efter noll poäng då vi har bra inställning hela matchen, skulle vi visat denna go i samtliga matcher hade vi nog kunna ligga på medaljplats i serien. Men som sagt RIK är lite för bra, lite mer seriösa och träningsvilliga än gemene man som befinner sig på Roskilde och inte i gymmet veckan efter midsommar. Cred ska vi även ge dem för att de inte spelar allan då matchen sen länge är avgjord utan vill utvecklas som handbollspelare och inte bli ett gäng ”jag hade talangen men vem bry sig”. Ris till kantskottsutdelningen. Plus till kantspelarna som vågar ta avslut, det kollektiva försvarsspelet (vad trevligt vi hade haft det om de röstberättigade även tänkt på kollektivet) och det stundtals trevliga/genomtänkta anfallsförsöken. Förlust i en jobbig men trevlig match med glasklara 19-33.
Rapporten mot Härryda kommer något försenat då skribenten tillika idrottsflanören har haft alldeles för många järn i elden. Skridskoåkning hit och discodans dit. Annars började uppladdningen sådär över en god middag och mycket dåliga poäng under fredagens ”På Spåret”, jävla Avignon. Hur som helst kändes det som Härryda var snäppet vassare än förra mötet. Eller var det Celtic som trodde vi kunde gå ut å vinna utan att spela väl. Det kan inget lag i denna serie undantaget ledarna. Det är pga/tack vare lägsta nivån på dagsform som serien heter div. 4. Har man inte lärt sig de basala kunskaperna kan man inte heller plugga på Chalmers. Första halvlek var en sprakande tillställning om man uppskattar tekniska fel och dåliga avslut. Celtic klarar bara av att pilla in 7 strutar samtidigt som Härryda gör det dubbla, vi ger oss själva en ordentlig uppförsbacke. Andra halvlek såg mycket lik ut som första bara att lagen bytt sida. Slitaget av parketten utåt kanterna var obefintlig då Härryda envisades om att skära ner h6 och v6 till tunna skivor rökt kalkon. En bra tanke från deras sida ända till Celtic lyckas fatta att man skall komma bredd som ytternia. Bröderna dy kom rätt gång på gång efter 40 spelade minuter och upphämtningen hade så smått börjat. Så fort spelet går i stå har Celtic en förmåga att spela extravagant svårt handboll med konstiga inspel och luriga skott. När vi spelar lite enklare (läs div. 4spel) dvs. det vi behärskar kan vi ju göra lite mål. Efter 53 min var vi nästan ikapp och Härryda hade inte mkt att komma med förutom en lurig mittnia som hade vikskott och flippstraff på visitkortet. Vid detta tillfälle gör Celtic ytterligare några enkla misstag och Härryda lyckas avgöra matchen mitt framför ögonen på vår tillresta publik. De hördes inte mycket men de ville med största sannolikhet att Celtic skulle vinna, tack för stödet familjen Varberg. Matchen mest välriktade skott sköt Henke in då det bara återstod någon sekund men det satt ruskigt fint i toppmaskorna. Till pluskontot lägger vi en back som Varberg drog på sig mitt framför ögonen på sin målsman. Undrar om han får indragen veckopeng nu eller skyller han på att de äldre grabbarna lärt honom dessa verbala olägenheter när mamma konfronterade honom efter slutsignalen. Ska vi kunna knipa en pallplats i serien måste vi skärpa upp bollbehandlingen samt att kantspelarna inte blir helt paralyserade så fort de blir halvt bortpunktade. Sur förlust mot ett gott gäng och för oss jämnbra lag 24-23.
Då skribenten inte lyckades skriva ner någon rapport av Juggematchen börjar vi detta referat just där. Juggar i medgång och med flyt är det värsta man kan råka ut för i alla former av bollspel. Detta visste vi mycket väl om, men gjorde det alltför enkelt för den att växla upp och avsluta med mål som följd. När tränaren tycker vi ska gå över zon och angripa motståndet med växelspel och spelarna på planen gör tvärt om kan det bara sluta på ett sätt. Onödigt att släppa iväg Jugo Swed till tiomålsledning. Onödlig förlust med 29-25. detta skulle Kullavik sota för tyckte vi. Men när det drog ihop sig till match visade det sig att killarna kanske inte var så revanschsugna. De ville inte ens ställa upp för match. Återbud av olika seriositetsgrad kom från följande personer: Henke, Varberg, Gunnarsson, Paul, Rosero, Rynning, Ching Lung, Bröderna dä, nye Fredrik, Tomas, Johan, Tobbe och Nichlas. Hoppas verkligen jag inte glömt någon. Efter omständigheterna kunde vi ändå mönstra 6 utespelare samt Westman över 50 och en skadad Christian på bänken. Denna match måste gått lös på över 1000kr i mobilräkning för att samla ihop denna skara spelare. Tur att matchbollen var av bästa sort och att Kullavik var hyfsat uddlösa framåt. Celtic måste ha bjudit på 15-20 tekniska fel första halvlek och ett antal missade lägen. Ändå behöver Bas bara se 8 bollar förbi sig. Vi spelar helt utan tålamod och virra runt på planen helt utan tanke bakom beslut. Men vi kämpar och pushar på varandra under hela matchen. I denna match spelades det en mycket ortodox handboll från båda lagen, av det drygt 50 målen som görs måste 40 kommit till av ren slump. De övriga bombade Jakob in från mittnio i andra halvlek. Tackar Kullaviks coach för att han sätter två killar på 170 i mittförsvaret mot Celtics bästa skytt. Celtic slarvar sig igenom hela matchen och förlitar sig på den individuella förmågan på vårt ihopskrapade lag men det räcker till en ohotad vinst mot ett Kullavik som måste ha svårt att ta några poäng i denna serien. Deras störst hot var halvdana inspel till pivot och en hårfager kille som sköt friskt med 30% utdelning. Roligt att se bröderna dys underjamare, Jakobs avstämda bomb i kryllan och Maggans kämparanda både framåt och bakåt. På minuskontot lägger vi kunnande, känsla och att vi inte dödar matchen en bit in i andra akten. Nu fyller vi i stället depåerna med julens alla tillbehör och allt som där till hör. På återhörande på det nya året. Vinst 27-24.
Fredag i Kultan ännu en gång, börjar bli standard känns det som. Denna batalj skulle utspela sig mot Mölndal vilka har inte mindre än 2 st. gamla Celticprofiler i laget. Men när matchen skulle starta kunde vi bara skåda en av dessa som vi i sammanhanget kallar veteraner. Var befanns den saknade länken Bagis? Efter stort utredningsarbete där inget lämnades åt slumpen. (Leif GW hade varit imponerad och släng ut sig någon kommentar i stil med ”Tänk om Palmemordets spaningsledare hade varit lika minutiös”.) Det visade sig att Bagarn fegat ur årets match och tvingat sig igenom ett krogshow med Nanne Grönvall. Hur är detta möjligt? Kräver snarast en förklaring av bageripampen och en bra sådan i gästboken. Mölndal mönstrade ett betydligt yngre och rappare lag än förra säsongen. Dessa Heim-junisarna visade sig vara ganska duktiga med linjeinspel som adelsmärke. Deras Pivotelement var mycket duktig både på att fånga bollar och röra sig rätt i mittgröten. Han måste minst mäktat med staket i första halvlek. Detta var dock inte vid tillfället särskilt oroande då vi hittade olika avslutsmöjligheter i anfallen hela tiden. Henkes skytte funkade utmärkt hela matchen och kantspelarna var verkligen på hugget. De la benen på ryggen och gjorde en Ben Johnson, precis som Dr Dre i staight outta Compton. Mycket löpning med andra ord. Matchen var jämn i halvlek med liten Celticfördel. Andra halvlek såg snarlik ut som första. Vi producerar framåt men släpper en del bakåt. Vi hade för dagen ändå mycket bra försvar och målvaktsspel, konstigt att vi ändå måste vittja nätet 30 ggr under matchen. Mölndalspojkarna är troligen inte så oävna som man kanske kunde tro. Dock får inte den stekaren på linjen till det i samma utsträckning som i första men andra killar tar över fabrikationen. Mölndal försöker med olika knep komma åt vårt anfallsspel. De kör 6-0, 5-1, enpunkt och även mon mot man men inget biter idag på Celtic. Målen trillar in och samtliga utespelare kommer med i protokollet. Kul att se Gunnarssons bössa operera. Vågar man inte skuta kan man inte göra mål. Bröderna dy lyckas även med några underjamare. Kort och gott lägger Celtic mål från alla vinklar och på alla sätt denna match. Vi hade förutom Rik matchen troligen varit förlustfria denna säsong om vi visat upp detta anfallsspel tidigare. Kan detta bero på en gammal Celtichjältes comeback i rampljuset efter år av tystnad låter jag vara osagt. Men att Maggans närvaro på planen ger en extra injektion kan man inte bortse ifrån. Han är inte teknisk, snabb el fantasifull. Han skjuter inte bra men han får ändå saker att hända. Måste bero på divisionen vi tillhör. Vinst 32-30. Celtic är glödheta.
Enligt vissa inte allt för klara rykten hade Jimmie varit på bandyturnering hela dagen innan match. Samma rykten säger även att laget han var inblandat i förlorade samtliga matcher. Ryktena verkade stämma då han för dagen visade upp en iskall dagsform. Inte ens maten var varm då han kom hem. Att det dessutom är bajs (hur det nu stavas) på börsen gör inte saken bättre. Celtic var inte heller denna afton tillräckligt bra för att vi ska vara nöjda med prestationen. Den positiva andan infann sig liksom inställning och stundtals spelade vi gladhandboll. Med när säcken skulle knytas till ställer vi till det för oss själva. Sista 15 min liknade som det heter ingen ting. Att vi hinner med fler tekniska fel än vi har anfall är iofs en bedrift i sig, men vi eftersträvar poäng och ett gott spel. Ska tillägga att domarparet inte direkt hade svårt att hitta diverse orsaker att använda pipan i alla möjliga situationer under halvlek due. Denna afton fick Celtic med sig samtliga poäng mest pga/tack vare att Onsala var lika uddlösa framåt som Idolskivan är intetsägande. De spektakulära inslag match var följande: 2st direktröda delas ut, Henkes första i karriären vill han få det till. För er som inte vet har han spelat med Rolf Hertzberg på den tiden vissa i laget knappt var födda. Varberg och Gunnarsson googla namnet så ni hänger med i tugget. En kantspelare gör även denna match flest strutar, ja ni läste rätt KANT. Celtic vinner 6 mot 5 spel, man tackar man tackar. samt en expandering av World of Warcarft släpptes samma dygn som matchen spelades, kan detta vara orsaken att chalmeristerna i laget såg lite trötta ut på slutet??? Onödligt jämn vinst 22-21 för Celtic på lowlevelnivå.
Tisdagkväll då hemma blev till borta och vinst blev till förlust. Jag som aldrig läser Prost min vän för slutet gör så ont i mig varför blir det då så här. I vanlig ordning klarar inte Celtic vinna med kniven på strupen. Hur länge behöver jag hålla på?? Båda lagen kom till match med bättre lag än de lyckats skrapa ihop tidigare under säsongen enligt ryktet.. Det skulle med andra ord bjudas upp till dans och så blev även fallet. Öhk är ett lag med stort kunnande (ja tittfinten fanns med tanke bakom liksom bra stegningar å kantutspel) som vill spela handboll. Alla anfall i matchen kändes viktiga och lagen knöt näven efter ett lyckat dito. Kämpaandan var på topp och spelet var hårt men ärligt. Vi gav och tog åt båda håll utan större gnäll på domaren. Ska tilläggas att han (för det var bara en) gjorde så gott han kunde men fick ändå en skrapa el två då match skulle avgöras. Lite synd att vi ska lägga fokus på fel saker när vi har chansen att ta en rejäl skalp. Celtic hade kunnat åka från Långedrag med 2 pinnar om vi bara behållet skärpan i avsluten hela matchen. Varför blir det på detta viset? Öhk2002s killar och då framförallt h6/h9 profilen som visade hur slipstenen skulle dras när det hela drog ihop sig. Kan ingen i Celtic stiga fram, gå i bräschen å allt vad man kallar det när vi behöver det som bäst. Vi kan ju lira bra stundtals (10min mot Tostared, 10 min mot Öhk och 15 min mot Härryda). Tror det sitter i huvudena på oss själva, vi måste hitta mer positiva infall i vårt agerande på planen. Har någon numret till Johan Plate? Förlust 29-27. Lite plus till Nacken å Martin i målet som plockar lite straffar samt tar det de ska. Tror och hoppas att resten kan bättre. Sällan undertecknad är besviken efter förlust men denna gång var det ett faktum.
Ännu en match förlagd till veckodagen som fått sitt namn efter en skeppsbrutens nyvunna sällskap. Denna gång förlagd till den stadsdel med högst nyinflytt, men detta kan snart ändras pga/tack vare Ronny och Ragges älsklingsbilfabrikat nr 1. Då det vid denna tidpunkt är tentamentider på den tekniska högskolan hade vi Celtic svårt att få pojkarna att ställa upp och kasta boll. Finns det saker som går före match i denna serie, förutom tvättid, IKEA besök, storstädning, bakrus etc.? Ja tydligen också matteprov. Då Torslanda även ligger något avsides i Gbg är det bra att komma i tid till samlingsplats om man vill ha plats i bilpoolen. Allra helst om man av någon anledning tappat bort sin cellulära telefon och inte kan meddela detta i tid renderar detta i taxifärd till matcharenan, stark jobbat Rosero! Hur som helst kunde Celtic mönstra fullt lag med några avbytare till matchstart. Precis som förra matchen mot Tostared började försvarsspelet något knackligt och Nacken fick vittja nätet på heltid. Det är ingen solskenshistoria att vakta kassen utan hjälp av försvaret. TAIKs rutinerade ensemble spelade verkligen efter sin förmåga och gjorde det bra första halvleken. De var riktigt tighta i mittförvaret och vill verkligen inte släppa löst Celtics tunga skytte (nåja). Istället hade kantspelarna lite julafton och bjud på lobbar, tumskruvar, öststatsfinter och ett och annat med deras mått mätt hårda distinkta avslut. I halvtid var match jämn och istället för som Osborn hade sagt ”gött tjöt” så gnällde vi mest på varandra. Andra akten verkade till en början se ut som första där vi mest bytte mål med varandra, men efter 10-12 min tände Celtic till som vi inte gjort sen första match mot Härryda. Rynning och Henke skärpte till mittförsvaret och framåt agerade vi med både pondus och fantasi. Vi kom till betydlig bättre på nio meter och lyckades även med konststycket att kontra in några enkla mål. Detta hände i samband med att Torslandas gnällgubbe nr 1 använt sig av icke adekvat termologi mot domaren som på en given signal drog efter sin sexskjutare men halade upp det röda. Denna grova skäggprydde alfahanneliknande gestalt borde kroppen och sitt handbollkunnande prata istället för pajhålet. Men men Torslanda började nu se lite tröttare ut och Celtic kunde komfortabelt ro skutan i hamn och vinna med 30-26. orkar vi lira med den ackuratess vi hade sista 15 denna match har vi stor chans att knipa en medalj i denna serie. Hoppas verkligen vi kan forstsätta med detta i nästa match mot 2002. noterbart är att någon kantspelare gjort flest mål i samtliga matcher denna säsong, kommer skyttet igång som sista 10 denna match kanske vi kan göra 20 mot RIK2 i returen.
Ännu en fredag i Kultan. Inte den sista för Celtic men den sista för den gode killen med vaktmästeri som ämbete. Profilen i slitna jeans skulle avsluta sin verksamma karriär och det vill vi i Celtic ta till vara på genom avtackning under pompa och ståt. Han erhöll både blomster och någon form av choklad av exklusivare sort. Ta för dessa år. När Celtic ägnar sig åt olika jippon istället för fokus på match kan det sluta lite hur som helst. Detta visade sig även denna kväll stämma. Tändningen var lika avlägsen som en nyanställning på Volvo vilket medförde ett mycket tamt försvarsspel där Tostareds mittskytt kunde göra lite som han vill första 10 min. möter man en kille på 2 m och man själv inte mäter mer än 170 cm i strumplästen blir det svårt att om står på 6m och försöker blocka! Han hade tydligen några jävulska häxpipor till skott för de hittade alltid in i kryssen ändå att nacken visste om detta. Vi provade då punkta bort denna kille med ännu sämre resultat. Tostared hade nämligen ett ess i rockärmen i form av ruter knekt. Detta var en med div. 4 mott mätt bra skolad och lurig spelare. Han stegade gång på gång över zon och rev hål stora som (valfri liknelse) i vårt försvar. Denna fixstjärna måste minst fått dubbla staket i målprotokollet. Lite plus till Rosero som gjort alla Celtics mål första 20!? I halvtid låg vi under med 2 mål, gick ut till andra och testade dubbelpunkt. Inte heller detta hade effekt på Tostareds anfall el vårt försvar. Målen rann in i samma takt som kronan försvagas och vi hitta egentligen aldrig in i denna match förutom en 10min period i mitten av andra halvlek. Vi hade vid detta tillfälle gått tillbaka till gammalt gott 6-0 och visade vilja framåt. Paul och Varberg fördelade bollar till Henke som kom brett på, enkelt men ack så effektivt. Lagom till vi gnetat oss ifatt brände Brain med flera några lägen och Tostared gör ytterligare ryck och vinner med komfortabelt med 6 mål. Ska vinna matcher med detta försvarsspel krävs att målvakten har en mycket hög räddingsprocent av burväktaren. Nacken tog många bollar denna afton så att lasta honom för något tycker jag verka lite orättvist ändå att vi släpper 32. Att göra 26 är hyfsat på denna nivå men det krävs uppryckning från alla håll och speciellt kanter (ursäkta Rosero >7 mål) om vi skall ta lite poäng denna säsong. Slutresultat 26-32 om ni inte redan räknat ut det.
Sen onsdag för Celtics ärrade hjälte dvs. bas på läktaren och ett motstånd vid namn RIK2, tycker de kunde heta RIK1337. Vad 1337 betyder får ni fråga 90-talisterna i motståndarlaget om. Detta var en match som inte gav något av lagen någon egentlig utmaning, möjligen en massa mer löpmeter för oss som är vana vi gåhandboll. Allt vad creatin/protein och försäsong heter borde räknas som doping i samtliga serier under div. 3, i alla sporter. Matchen i korthet: Celtic passar runt bollen och försöker dra ner på tempot, gör någon form av växel skott i blocket. RIK tar hand om returen, sågar upp bollen och avslutar med i bomb i mål. De enda gångerna detta felplacerade lag inte lyckades göra mål var i uppställt spel (ca 70% bara) el på straff (66% bara). Vi mötte det bästa försvarsspel som skådats i Celticsammanhang sen 90-talet, då förövrigt RIK:s grabbar föddes. Undertecknad frågade en jätte i motståndet om vem som köpte ut snus åt honom? Han fräste tillbaka med en bas av mörkare slag att ”jag är faktiskt 18”. Har denna storklubb inte starka män (för kvinnor är tydligen inte välkomna där) med förbundsuppdrag som kunde slänga in detta lag direkt i div 2? I den divisionen hade de nog också kunnat förnedra en lag med gymträning innanför västen timmen innan match. Detta lag kommer troligen vinna varje match med större marginal än vad motståndet gör mål. Laget har seriens bästa killar på alla positioner, den bästa inställningen, de är bästa skolade, bäst tränade, bästa bollarna. De är tio år yngre med har ändå fler träningar än oss i deras ack så korta livstid. Vi andra lag får göra som Thomas Johansson och gänget gjorde på Karelins tid, kämpar om silverpengen. Svidande förlust 45-16.
Seriepremiär i kokande kulturhus. Celtic ställdes för dagen mot en Härryda som enligt egen utsago skulle tvåla dit hemmalaget med 9-10 mål. Vilken kvalitet håller lagen i denna serie? Celtic hade inte visat sig från sin bästa sida i någon träningsmatch och med en handfull nya spelare som sedan tidigare inte kände varandra kunde det gå lite hur som helst. Ang att relationen mellan gubbarna inte var så djup, styrdes detta upp senare denna fredag genom samkväm av den enda för oss kända sort (sort guld). Där benades en del frågor ut, men inte vem som styr upp en Celticgrupp på Facebook. Åter till matchen. Celtic hade ett go i laget och en koncentration på uppgiften som skrämde Härryda till felbeslut gång efter annan. Att vi själva inte fick in så många baljor kändes inte skrämmande, utan framåt löser det sig alltid. Vi rullade på och fick en del kantavslut, med en del menar jag lika många som under hela förra säsongen sammanlagt. Roliga att se kantutfyllnaden inte bara används till kontring, men det kommer säkerligen bli ändring på detta till nästa omgång. Vi till välbehövlig vila med 4-5 måls ledning. Största behållning av denna säsongens första halvlek var helt klart försvar och målvaktsspel. Ska ge Maggan lite credd också då han hör och häpna beordrade en övergång och sedan själv bröt mönstret och sköt ett skott i stolproten med mål som följd. Att bryta mönster tillhör inte de vanliga på handbollens bakgård. Till andra aktern gjorde vi målvaktsbyte för att visa hela truppen är av samma värde, tänk om regeringen hade haft denna pedagogiska förmåga och även värderat samtliga medborgare lika…. Hur som helst spikade Nacken igen sista 30, butiken var som man säger stängd. Vi bjöd inte Härryda på något förutom en lektion i gemensam inställning och en och annan lobb. Vinst med 23-17 utan att på något sätt imponera, Celtics kantspringare bjöd till och med på straffmiss och en fyra-fem missade frilägen. Där blir den rannsakning och extraträning. Hemmasegern blev till slut lika säker som Man Utd:s mot Bolton dagen efter, dubbel otur för Härryda keepern. Matchens lirare för dagen är Nacken som gör de svåra räddningarna att se lätta ut. Han gör en av sina mest solida insatser i Celtictröjan. Ska föreslå att han skriver tentor i samma mundering, då hade han kanske sluppit dessa omtentaperioder.
Matchen kändes redan uppvärmningen avslagen då den blev flyttad från centercourten till hall 3. Warta skulle ta sig an Skånela så vi blev av någon outgrundlig anledning bortskuffade. Nordpoolen skulle bara defilera mot serieseger och vårt mål var att hålla kolumnen med insläppta mål lägre än samtliga motståndare i serien. Båda lagen lyckades ro sin uppgift i hamn utan att göra några större avtryck för den fortsatta mänsklighetens vidkommande. Handboll ska vara ett enkelt spel men vi lyckas ända göra det väldigt komplext. Vi hade förvånansvärt svårt att komma till avslut i både realdelen och imaginärdelen av matchen. Har Celtic i numerärt överläge ska vi överarbeta situationen så till den milda grad att antingen får rättskiparen blåsa passivt eller fipplas bollen bort till valfri motståndare. Vi gör del enkla svårt vilket sannolikt beror på dessa chalmerister. I sport vinner man oftare på att vara streetsmart. En alert röst på läktaren förkunnade att: -Gör de inte mål kan de inte vinna. Så rätt så rätt. Dock håller vi någorlunda klass bakåt, vi hjälper bas så denna herre får spela lite hjälteroll. En annan röst på läktaren spädde på detta genom sitt uttalande om en av Bas räddningar. – Han tar den med fötterna också, den killen måste ha spelat högre upp i divisionerna. Detta dementerades genast av skribenten syster som inte ger Bas något gratis. Hur som helst var han ändå i mitt tycke bästa Celticspelaren sett över hela säsongen. Att det fortfarande är i princip omöjligt att komma brett och spela ut efter 6 månaders tjat är en gåta vi får klura på till nästa säsong. Förlust 20-16. Ursäkta referatens brist på matnyttigt innehål,l ska bli ändring till nästa säsong…
Celtics senaste uppenbarelser på vårkanten håller samma klass som melodifestivalens flesta bidrag undantaget geniet Christer Sjögren. Vi har nu loosat tre matcher i rad. TAIK startade inte så respektingivande utan vi kunde springa söner dem i 10 min, sen verkade det inte roligt längre. Varför skall alltid vi lägga ner ett vinnande koncept, kan det vara så att vi tänker på allas välmående eller förmår vi inte hålla skärpan? TAIK kom in i matchen och producerade gång på gång i mitten. Bas fick inte riktigt tag i bollarna då han hade en febersläng samtidigt som försvaret inte gav honom den hjälp han i det tillståndet behöver. Vi låg inte under men de höll jämna steg med oss hela första halvlek. Måste nämnas att deras målvakt var längre än 2 m och vi försökte lobba flera gånger, intressant val av avslut. Andra halvlek började lika uselt som första avslutades, tonerna av moll spred sig i hallen. Vi förmådde inte komma till ordentliga avslut, Westman beordrade ett brett ytterniospel men vi höll mest till i mitten. Det är svårt att få till linjeavslut när de är parkerade på 6 m. Det problemet hade inte TAIK vars pivot hade julafton i andra halvlek. Inte blev vårt spel bättre av att Henke å Bröderna dy sprang ihop och blodet flödade som i valfri episod av fredagen den 13de. Henke insisterade på att inte åka till akuten och sy då han skulle till Alperna dagen efter. Han gjorde en Dr MacSteamy, sydde ihop det själv för bästa resultat. Vad gör man inte för att spä på myten om hunktiga läkare vilkas inställning är själv är bäste dräng. Skulle han spelat med den inställningen och skjutit lite istället för att putsa niometerslinjen hade vi kanske haft ytterligare 2 poäng. Samtliga Celticeleganter spelar för tillfället långt under den kapacitet vi tror oss besitta. Vad skall vi göra för att få tillbaka den inspiration vi hade i början av serien? Ett litet tips är att lyssna på tränaren som är snäll nog att ställa upp, men vill man inte vinna är det svårt. Chalmeristerna vill kanske ha taktik etc. på papper för att lättare plugga in, men nu och som i alla tider vet vi ju hur svårt de har det för praktiska inslag. Tänk om handboll bara hade handlat om teori, då hade Celtic med sina studieskulder huserat både en och två divisioner högre upp i systemet. Förlust 25-22. Vi ska dock inte ta fram gravölen än, Kelt tar tagit två raka segrar och befinner sig på säkrare mark i sin serie. Underbart krigat, håll inte receptet hemligt för Celtic bara. Hur gör ni Gubbar?
Celtic hade på söndagen tagit sig hela vägen till Kungsbacka att utföra nästa operation i serielunken. Det var en tämligen stukad skara som samlades i Valhalla för detta uppdrag. Storkytten Henke hade lämnat återbud och Paul satt strandad på Stansted. Detta medförde att båda bröderna fick dra ett ännu tyngre lass än de hade räknat med. Dy var väl halvlyckad förra veckan, skulle han med hjälp av dä blomma ut? Redan tidigt i matchen fick vi indikationen nej, inte att han var sämre än någon annan men mål producerades inte. Det som varit Celtics akilleshäl hela säsongen gjorde sig påmind även här nämligen anfallsspelet. Tur att vi håll hyfsat tätt bakåt som gjorde att de något större och starkare Onsalakillarna inte sprang ifrån redan i första halvlek. Bas ser stabil ut i kassen också vilket inte beror på omlagd kost eller diverse gymbesök, men har är vår ende riktige Dandy i sina fint kläder och produkter i håret. Den som visade lite på offensiv planhalva var Olof precis som Paul för några månader sedan gjorde sin bästa match då han hade en donna på läktaren. Kanske ska spelarfruarna närvara varje match? Hur som helst gick vi till vila med 2 bollar upp. Den andra aktern var föga överraskande lik första då det var samma lag som spelade även här. Onsala hade ett par måls ledning hela tiden. Här visade iof Rosero lite råg i ryggen och tryckte in ett par baljor i lägen han oftast skapade själv. Är det fortfarande omöjligt att ha i baktanke att spela ut bollen på kanten? V.6 fick tre utspel och h.6 noll på 60 min. Ska tilläggas att Onsala skar sönder på flajen nästan hela matchen men då finns otroliga luckor för breda niometerssatsningar som Westman efterlyst sen Branting kolade. När de hade tröttnat på att i princip punkta kanterna fanns hur mycket yta som helst för utspel. Var det publiktrycket som gjorde att ingen kunde höra de desperata skriken från strutarna om passningar eller är det skygglapparna som gör att man inte kan se? Vi gjorde inte mål i parti och minut från nio så taktiken kanske ska läggas om. Tror Christoff och Rosero gjorde 90% av målen i andra halvlek, av dessa var 90% kontringar. Det blir 81% av hela målskörden vilket alla chalmerister i laget borde kunna räkna ut. Något att satsa vidare på då vi inte bränner alltför mycket i de lägerna. Vi ska inte måla fan på väggen för detta, många killar fick spela på konstiga positioner både framåt och bakåt. Vi kämpar i hela 60 min och tjötar inte på varandra. Ska tilläggas att straffskyttet var utomordentligt klanderfritt denna match, flip, distinkt och knorr i mål. Nu har vi 9 raka straffar i mål måste vara Celticrekord. Dock förlust med 23-20. Nu ska Jugo Swed få sota för denna nollpoängare nästa omgång.
Stämningen var redan i omklädningsrummet uppsluppen och segerruset kändes innan skorna ens var snörade. Berodde detta på gårdagens aktiviteter hemma hos Jameson låter jag vara osagt, men nog går det inte till på detta viset i landslaget i någon sport, möjligen x-games. Kan svaret finas i att vår sponsor Bern var på plats och samtliga spelare kunde kvittera ut ett par mycket fina tennissockor. Ett stort tack från spelartruppen till denne glade gentleman. Härryda var till vårat förtret betydligt vassare än första mötet. Anförda av en i mina ögon profilmässig mittnia som kunde använda en arm mer än spelmaskinen som tog lönen kvällen innan fick de in alldeles för enkla mål. Celtic visade ändå upp en loj attityd och fortsatte halvleken med att kast bort bollar både högt och lågt. Bröderna dy kände att pressen på hans tunna axlar var för massiv då Henke hade tillbringat natten med att offra till porslinsguden. Vi började inte producera förrän bollen hittade ut på kanten. Att detta skall vara så svårt??? I Samband med att målen gjordes framåt skärptes försvaret till och några kontringar kunde även bokföras. Faktum kvarstår att detta inte var en av de mest välspelade halvlekar i mannaminne, hade hellre rättat uppsatser av en klass analfabeter än att konsumera handboll med Celtic denna söndag. Andra halvlek var inte heller mycket till ögongodis för den sanne sportälskaren. Lägen brändes, passningar i knähöjd och tänket var som bortblåst. T ex bjöd Jimmie på den sämsta knorren sen.. ja alltid. Frågan är vad håller vi egentligen på med? Spela match sa någon vänlig själ från läktaren och då tändes ett ljus el två på plan. Vi samlade ihop oss och tog i bakåt, de vikskott Härrydas profil levererade in bakom Bas fanns dock inte medicin emot. Men Celtic hade ledning med ett par kassar matchen ut. Var det sämsta matchen inom gbghandbollen i år? Kanske. Ska vi försöka hitta positiva ingredienser i detta spektakel kan jag efter mycket grävande nämna. 1. Alkotestet. 2. Vi vinner trots att samtliga kan bättre. 3. Westman drog på sig back i Keltmatchen. Vinst 25-22.
I matcherna mot Mölndal och Frillesås finns egentligen inte mycket att rapportera om. Matcherna var av liknande karaktär. Inte mycket hände sen sprang vi ifrån i andra halvlek. Det har hänt vid ett antal tillfällen denna säsong vilket för Celtics del inte hör till vanligheterna. Hoppas verkligen alla sikta på en tid under 1.40 på Gbg-varvet. Bör nämnas att bagis spräckte nollan efter 10min när vi tog emot Mölndal i sina nya fina dräkter. Det bästa i de båda kamperna var att alla utespelare syntes i målprotokollen ändå att många spelar på ovanliga positioner. Backligan ska också uppdateras då Jimmie & Paul inte kunde hålla tungan i styr mot Mölndal. Kan även skriva upp en på Henke nere i Frillesås för hans provocerande kroppsspråk, eller var det motoriken som spökade? Westmans utbrott kan inte heller gå obemärkt förbi. Han röt som en orkan: -Du din jävla gamla dam… och gick på som en stenkross. Bang bang full rulle vem fick syna det rödaste av kort. Vi ska inte på något sett gapa om dålig rättskipning men någon 50/50 kan gå åt bortalagets favör under 60 min. Individuell kritik åt det gladare hållet får vi ge Bas och Nacken i målet. Henke som kan göra mål när han vill känns det som samt ett litet plus till Paul mot Mölndal å Rosero mot Frillesås. Rosero öppnade matchen oerhört starkt med fem brända lägen i första halvlek, bet ihop och satte sex strutar i andra. Mycket start psyke för en sydamerikan. Celtic-Mölndal 26-15, Frillesås-Celtic 18-33. Summerat: 4 poäng, 4 backar, 4 veckor till lön. Får bli en utförligare analys av nästa match mot Härryda. Auf Wiederhören.
Redan i ett tidigt skede av matchen kunde man se att båda lagen inte bara tycker det är trevligt att avsluta helgen med lite bollkastning. Båda lagen på banan ville, hör och häpna faktiskt också vinna matchen. Det hör inte till vanligheterna på handbollens bakgård där Celtic numera huserar. Öhk2k2 mönstrade lag i paritet med bas krogrunda: det starkaste ni har. De var inte bara stora, starka och skolade de kunde göra mål också. Planens gigant Öhks höger 6 började matchen med ett riktigt gammalt buskistrick. Hälsningsfinten, drog handen genom håret gjorde en öststatare och pang i bortre burgaveln 1-0. För er som inte varit på en idrottsanläggning sen Jesus gick i kortbyxor är det kutym att hälsa lycka till i första anfallet. Kändes som att deras högersida kunde göra mål när de ville i inledningen av matchen. Undrar varför de inte gjorde det? Enligt undertecknads beräkningar borde inte deras garde uppskatta att dela broderligt på allt, seglarskorna på läktaren var inte illröda precis. Med Celtic stretade emot bra och lyckades hålla jämna steg med de storväxta eleganterna från Långedrag. Undrar vad de snittar i kcal under en julledighet? Eller snittar blir man ju inte mätt på. Hur som helst var matchen jämn i halvlek och samtliga spelare i Celtic hade gjort en godkänd insats. Lite plus till bröderna dy som för första gången kände på hetluften i Celtictröjan och Henke som lirade felhänt men likväl sponsrar skribenten med skidkläder. I andra halvan fick jättarna igång sitt spel lite bättre och fick betydligt enklare mål än i första samtidigt som vi fick kämpa betydligt tuffare för nätkänning. Den ende som kändes het var Rosero som satte ett par kassar i bortre kryllan. Skulle matchen och topplaceringen i tabellen glida oss ur händerna? Svaret var positivt på frågan men negativt för oss. Bara att önska fastlandets västligaste lycka till i kampen om serieseger mot världens nordligaste. ÖHK2k2 vinner med 23-21, men vi ska ge oss själva lite cred. De vägrade lufta allt sitt manskap utan tvingades att lira med de ”bästa”. Nu har vi loosat 2 matcher i rad och vi känner oss kallare än MFF:s två senaste säsonger. Slutsats: det var en på alla sett trevlig match där man var tvungen att koncentrera sig i princip hela tiden vilket inte hör till vanligheterna på hobbynivå. Lite plus till Bas som visade att han kan rädda både från sex å nio meter med två veckors fjärran östern innanför västen samt till bröderna dy som visar att han är en go gubbe med någorlunda handbollskunnande. Om han bara litar lite på sitt hoppskott finns det knappt något som kan stoppa honom, möjligen en div4 målis.
Jugo Sweds spel var som namnet säger väldigt Balkaninspererat. Mycket ta studs och gå på genombrott. Nått vidare kollektivt spel såg vi inte av i Lundbystrand denna tisdag. Celtic tackade för detta och kontrade sönder hela norra älvstranden. Matchen var död efter 15 min. Sin vana trogen kunde inte Celtic hålla i detta hela matchen utan slarvade mer i försvaret än vad Reinfeldt gör i sin tillsättning av ministrar. Bas och även Nacken uppskattade inte att resten av truppen bara tänkte på målbonusen. Försvarsträning där man behöver tänka efterlyses. Konstigt att folket i mittförsvaret är ingenjörer/läkare med garanterat bra läshuvuden och inte kan tänka lite handboll? Framåt gick allt och vi kostade på oss att bränna en uppsjö av rena avslut. Intressanta iakttagelser från bataljen finns knappt att rapportera. Paul hade besök och visade sig från sin finaste sida och var bäst på plan. Hans kreativitet och hunger att göra mål kom till sin rätt, även bakåt stängde han till. I slutet visade han Serie A takter då han filmade ut Juggarnas jätte på V 9. Denna gigants öststatsfint var något i hästväg men Paul bara la sig ner skrikandes och fick domaren att döma offensiv foul och 2 min till anfallaren, mycket rutinerat. 2 nya pinnar och speluppehåll i 2 helger innan TAIK 75 kommer att synas under luppen. Denna dag har även Westman lovat trivselkväll i Flatås. Det blir ett jävla ös i Kaverös. Slutresultat 29-40.
Fredag i november och kylan hade kommit till stan som ett brev på posten. Kung Bore var lika välkommen som en elakartat tumör. Trots detta hade Celtic dubbelarrangemang i kultan. Först ut till rakning var Onsala. Detta visade sig vara ett ungt lag med några kända ansikten från en annan Kungsbacka förening. Onsala gav sig i kraft med ett 3-2-1 försvar som skulle eliminera Celtics tunga skytte. Idéen var lysande varvid niometarna inte pangade in många bollar första 20 min. Däremot satte kantspelarna, då företrädelsevis Rosero allt. Att Celtics försvar också var som barnen i Tjernobyl (strålande) gjorde att vi kontrade friskt hela första halvlek. Vi måste ha haft ledningen med 10 bollar när det blåstes till spel efter vila. Onsala hade lärt sig en läxa och gick ner på 6-0 och Celtics spel var som bortblåst. Onsala tog över och kontrade in mycket mål i sin andrafas. Att vi inte kunde döda denna match var obegripligt men Onsala är bättre än de visade i första, mycket bättre. Trots detta hade vi ledningen hela tiden med två tre mål men spänning var påtaglig. Straffmissarna stod som spön i backen. Viljan att vinna måste alltid vara större än rädslan att förlora. Vi tog oss samman och levererade när det som mest behövdes och två nya poäng var hämtade. Vi måste jobba på att visa glädje i stället för att slänga glåpord till varandra. En solklar back noterades i slutskedet då Jimmie inte kunde hålla tungan rätt i mun, vilket var matchens ljuspunkt. Litet plus till Karlshamns Daniel som börjar komma igång framåt. Vinst med 2 mål. Direkt efter slutsignalen äntrade ännu ett stjärngäng planen i form av Kelt som hade en svår nöt att knäcka i form av Runa. Runa hade en del unga snabba och hungriga killar som var skillnaden i matchen. Kul att bröderna och Karlshamn nr 2 börjar koma igång. Som vanligt gjorde Jalle en stabil insats och Christoff och Jocke stod för spjutspetskompetensen. Nacken tog det han skulle men Runa var för dagen något starkare. Kräftgången fortsätter för HK Kelt. Matchens lirare utsåg pressläktaren över en pastasallad och en flaska skeppet till Peter Eriksson. Förlust med två mål.
Lördag förmiddag i Kultan med ett lag som hade varit på konsert kvällen innan. Laddningen kunde min själ ha varit bättre, men en köpp med tillhörande fralla gjorde susen i kropparna. När vi väl kom in i hallen lyckades i värma upp båda målvakterna, dock inga skott i läget. Celtic såg allmänt nonchalant ut, och när det blåstes till match stod vi samtliga på hälarna. Frillesås körde lite växel dutt, underjamare och hoppskott med mål som följd. Tavlan visade 8-9 innan vi började prata med varandra och sprang ifrån till 15-9. Kantspelarna fick under denna period mycket att jobba med för omväxlings skull vilket visade sig vara ett bra drag av Celtic som hade en komfortabel ledning i halvtid. Äntligen fick sexmetersfacket visa sin otroliga kompetens. Andra halvan började som första slutade men Frillesås typ punktade bort kantavslut vilket gjorde att ytternio hade julafton när de kom brett. Frillesås hopp var en mittnia som måste ha seriens bästa gubbfint men nu hade Bas läs in dennes avslut med kontringar som följd. Matchen hade nu samma nerv som EM-kvalet senare på kvällen Liechtenstein- Sverige. Celtics skärpa och lagspel kunde ha varit bättre men det är svårt när alla ville göra en fin individuellprestation. Det brändes knorrar, flippar, tittfinter och japaner. Det mest nervpirrande var matchkläderna Frillesås målis hade, underbar design. Ett par stuprör skrattar man aldrig bort, inte med t-tröja i storlek xxxl på överkroppen. Domarinsatsen var inget att anmärka på, ingen back delades ut. Roligt med några tappra själar som hade hittat läktaren, det var släkt och vänner samt en ex-kapten som ville se sin tröja i taket. Tröjan fanns där inte men som hyllning fick han köra hem Hisingsalliansen. Ska han se fler matcher får han ta av sig de spetiga skorna, trodde alla visste att svart sula är strikt förbjudet. Nästa mach ligger samtidigt som högskoleprovet, hoppas Celtic klarar skrapa ihop ett slagkraftigt lag då också. Numera får man en mille vid noll fel så hjärntrusten i föreningen kommer säkert att försöka hämta hem denna extrainkomst istället för långresa till Härryda. Vinst 30-14.
Prestigematchen i Aktiviteten flöt på utan större överraskningar. Mölndal mönstrade ett större lag än oss. Då var det inte enbart sommarträningen de hade i kroppen utan en och annan grillbit med tillhörande hof som satte sina spår i semaforhöjd. Matchen var tempofatting och bristen på kunnande gjorde att även delikatesserna uteblev. Mölndals ex Celticianer försökte så gott de kunde med tittfinter och hoppskott men förgäves. Det blev mest träff i skyddsnätet. Celtic slarvade också en hel del i anfallen och kunde inte döda matchen så tidigt som vi hoppades på. Blev vi nerlurade i bagis 100kg tempo eller kan vi inte bättre? Är det kanske det nya waxet som gör sitt mot bolltrolleri? Hur som helst kom Paul igång i andra och stänkte in några baljor samtidigt som Bas läste sönder Mölndals avslut. Han såg ut som en riktig balkanprofil med sitt stela rörelsemönster. Dessa är de ända ljuspunkterna vi tar med oss till nästa match. Bra av rättsskiparna att hålla nere tugget på banan också, de hade en förmåga att se saker vi andra missade och skapade på så vis ytterligare en dimension i fighten. Henke ville med sin ”rutin” ändra både regler och domslut. Fick således med sig en back hem och läxläsning av fair play. Komfortabel vinst 19-24. Ps vi får tacka Mölndal för att de körde några Celticgubbar tur och retur Hisingen – Aktiviteten, väldigt changstilt.
Bortalaget ÖHK2002 visade sig vara ett storväxt lag med skytte av minst div 4 klass. Celtic visade också prov på skytte samt koncentration i anfallen till en början. Det såg ut som Pim pim vs Roddick stundtals, lagen följdes åt utan att lyckas få ett break. Så såg spelet ut de 30 första av matchen. Bas gjorde några räddningar och det gjorde deras keeper också. Båda lagen hade på känn att detta skulle avgöras sista 10 av matchen. Celtic pratade om att koncentrationen i anfallen skulle vara ledordet för andra fas. Vi lyckades faktiskt för en gångs skull göra det vi sagt vi skulle göra. Vi höll oss på lagom avstånd i målprotokollet vilket för oss var ganska bra då deras jättar var bättre än Celtic på varje position utom målvakt. Men när det kritiska avgörandet skulle komma hade skribenten ingen större lycka/känsla/vinnarskalle i avsluten. Bom bom bom, I do not want you in my room löd frasen med all rätt från laget. Vi för helt enkelt lycka 2002 en god serie. På frågan varför de heter 2002 kan vi dock inte svara på, tror att de snittar två helrör med en krona dricks på varje?? Ska tilläggas att matchbollen inte gick av för hackor, förlust 19-22.
Celtic åkte på långresa till Borås lördagen den 10 dec. Vi hade för dagen ett något decimerat manskap att tillgå. K.P försökte febrilt ragga spelare till denna viktiga match, men icke sa Nicco som hävdade han befann sig på annan ort. Rossel hade sen tidiga deklarerat en fjällresa, Lilja fanns på okänd destination. Behövs det ta upp fler gubbar i redovisningen….nej. När väl domaren blåste igång kampen lyckades vi ställa upp med fullt lag samt en hel och ren avbytare. Coach såg sliten ut efter 2 veckor i fjärran östen och Maggans brother börjar allt komma till åren och är mest intresserad av hur mycket gubbarna slickat i sig dagen innan. Vi hade fått direktiv från högre instans att mygelspela så mycket som möjligt för att orka de hungriga Ellospojkarnas tempo i 30 min. Det luktade Guldheden lång väg, men taktiken höll bra. Boråsarna satte vansinnig fart på bollen vilket resulterade i en del tekniska fel samt dåliga avslut som bas gladeligen kunde göra ”juggeräddningar” på. Celtic ryckte åt sig en 5-målsledning som krympte till 3 i halvlek. Christoph hade julafton på linjen trots sin släng av digerdöden. Pga. Av denna nedsättning av fysisk form fick Walle istället köra med sina försvarsbestar Brain och Limpan om 1:a i försvaret. Taktiken fick hyfsad utdelning även i andra halvan av bataljen, då vi fortsatte med bra försvarsspel. Anfallen gick ner sig en smula då Borås täppte till en smula och vi blir inte piggare ju längre matcherna lider direkt. Men Celtic lyckades hålla de moderiktiga, nyslingade guliganerna bakom sig i målprotokollet till matchuret visade 28.34. Då hittade domaren inte en utan 2 Celtic utvisningar nästan efter varandra. Aj aj aj buff. Borås kunde gå ifatt med 25 sekunder kvar att spela. Ett sista anfall. (Kanske en time out vore möjligen på sin plats för komma med något konstruktivt). Någon tar bollen, kan ha varit Henke kan ha varit någon annan, blir nerriven. Domaren läggen vänsternäven vågrät över sin lodräta högerhand, sekretariatet ser nada och tiden rinner ut, lite synd. Bas tar frikastet, skruvar den som Beckham över muren men burväktaren kommer på något sätt dit med höger hands fingerspetsar, attan. Matchen slutar 22-22. Underbar laginsats med x-tra puls till Kök i kassen, som fördrivit hela fredagskvällen med att montera en säng Ralf hade skickat som 25-års present……… Derby i Kultan, Ve-ef mot HK Kelt, vilken drabbning. En match som inte saknade något, möjligen lite temposnålt efter halva andra. Det är många på stan som frågat sig var Celtics tunga skytte finns, svaret är enkelt efter 60 min på läktaren. Kelt har tagit all skottkraft. KP måste haft angenäma bekymmer då han kunde mönstra åtminstånde 8 bombkastare av elitseriekaliber. Varför vinner inte Kelt med 20 bollar med det materialet och det massiva publikstödet som fanns trots bortamatch? Frågorna äro många men svaren uteblir….. Man ska ha klart för sig, att få alla dessa stjärnor, hjärnor och personligheter att gå ihop är inte enkelt. Ska Kelt bli nya NY Ranges?? Summa summarum: Kelt loosar med ett par baljor, vilket ingen tänkte på 7 promille senare då Mickey Dee uppenbarade sig omringad av ett tiotal ungmöar i 20-års åldern. Celtic hade åkt till de mer fashionabla kvarteren i stan, för den sista bortamatchen för året. Önneredeiterna stod på schemat och vi kände på oss att det skulle bli en tuff drabbning. Det visade sig tidigt i matchen att magkänslan var riktig. Junisarna från Långedrag gjorde det riktigt svårt för oss att lägga mål. Deras monster i mitten var väldigt svårfocerade, detta blandat med en väldigt duktig målis som tog de flesta bollarna som kom i hans närhet gjorde att ÖHK kunde kontra gång efter annan. Synd för deras del att de kastade bort de flesta bollarna och på så vis håll oss kvar i matchen. Ett allt för högt tempo hade utplånat det åtta Celticspelarna som hade lyckats hitta dit dagen till ära. Vårt egna spel var väldigt likt det vi hade veckan innan i Borås (schack tempo). Vi hade ingen riktig ackuratess i anfallen och gjorde väldigt lite mål. Tur att Kök tog det mesta bakåt. I halvtid fick gubbarna order om att andas och fortsätta med det föga publikfriande spelet. Dan deklarerade en dålig hals och var försatt ur spel, inte bra med tanke på Brains % i skotten. Nicco lyckades ett par minuter in i andra akten snubbla på 9-meterslinjen och stukade foten så Walle fick släng upp Limpan som slägga. Inget gick Celtics väg i denna period. Resultattavlan visade 18-13 fy tusan. Men gubbarna knöt näven och kämpa sig in i matchen. Bas glömde hur man släpper in skott samtidigt som vi fick bättre utdelning framåt. Walle tog tag i rodret och beordrade en dubbelpunkt. Seglarungdomarna började hänga med huvudena och navigerade sig fel anfall efter anfall. När domaren blåste av visade lanternorna på aktervägg 24-25. Celtic hade roffat åt sig 2 pinnar. Gött mos överdos. Ett monster plus till Kitchen, coachningen och deras v 6 som inte förmådde sätta bollen……… Julen är över liksom det roliga för Celtic. Serien har vänt, medgången också. ÖHK hade skakat fram en målis av en kaliber man inte ofta ser på handbollens bakgårdar. Detta i kombination med dåliga avslut från 6-metersspelarna gjorde matchen var ovinstbar för ett mätt Celtic. Julspisen hade satt spår (inte elljus). 9: ornas putsande ute på 10-12 meter blev man inte heller lyckligare av. Fantasin hade troligen försvunnit i samband med rimmstugan, som tagit all kreativitet. Celtics gubbar(< 1000 högskolepoäng) kunde inte på ett tillfredställande sätt lösa ekvationen: mål=skott-räddning. Dr Dengerots tips lyder: ”se aldrig bakåt, känn aldrig inåt var alltid uppåt”……….. BHK-poäng i slutminuten BHK-tränaren Torbjörn Larsson var på förhand ganska segerviss. Efter mötet mot Celtic är han nöjd med en poäng. Den räddades nämligen i sista skälvande minuten. Borås HK:s unga spelare är kända för att spela snabbt, fräckt, aggressivt och företagsamt. I går i toppmötet med Celtic fanns inte mycket av den varan. Och när anfallsspelet inte funkade blev det passivt i defensiven också. -Alldeles för dåligt! Jag kände inte igen killarna, problemet var att vi föll in i Celtics långsamma gå-handboll, sånt är vi inte bra på, säger Torbjörn Larsson. Celtic däremot visste att långsamt tempo var enda möjligheten att störa de serieledande ungdomarna från Borås. Efter 15 insläppta mål i första halvlek blev det försvarsmässig uppryckning i andra. Bara sju mål i baken. -Då slarvade vi typiskt nog i anfallet istället. Många kontringar kastades onödigt bort, säger Larsson. Han hade kalkylerat med seger mot serietrean men måste vara nöjd med en poäng eftersom BHK låg under hela matchen och lyckades kvittera med bara 15 sekunder kvar. -Skönt givetvis. Men jag tycker inte att någon av spelarna ska hyllas för den här insatsen. Vi kan bättre…………… Efter en period av skrivkramp är vi tillbaka i etern… Celtic och HK Kelt har inte skött sig på ett tillfredställande sätt de sista veckorna utan förlusterna står som spön i backen. Olle Nordin känslan har blivit ett begrepp i sammanhanget, 1-2, 1-2, 1-2. Vilka gjorde målen? Brolin ett, Strömberg ett men vem gjorde det sista….. Kelt var i Lerum för att riva av en match mot unga Hovherrarna. Match började skapligt till Jimmie tar dövinkel från vänster 6!! Obegripligt position. Hovherrarna tar över totalt och kontra sönder oss.. action force får vittja nätet 41 gånger vilket är rekord för hans del. Abbe såg het ut på kanten men det hjälpte inte mycket denna afton. 41-25 mot ett bottenlag, tack för kaffet. Vi ska inte måla fan på väggen för detta, life goes on, etc. Den mörka månaden januari är slut och februari följer i vanlig ordning. Celtic beger sig dit 6.an vänder, för att hämta 2 snabba pinnar, vilket också blir resultatet. Sättet matchen mot långrandiga Kortelala genomförs blev inget större styrkebesked. Maggans brother har försvunnit under Bosmanfönstrets öppning till sydligare breddgrader. Limpan såg bra ut (ja mina damer, han är singel) även formen hade han toppat, men lyckades skada sig i inledningen av bataljen. Jörgen tog över kantsysslan med bravur. 0 mål. Paul debuterade och gjorde det bra, bara en utvisning. Skyttet hittade inte målramen och sexmeterspelarna tog inga initiativ. Skönt att motståndet agerade på samma sätt. Celtics spelare var bättre på varje position och skulle dödat matchen efter 10 min. Men som så många gånger förr visade vi att lägstanivån ligger i klass med Telia aktier, botten notering. Gubbarna kommer överens om att ta tag i det i andra halvlek och vinner matchen komfortabelt med 6 bollar utan att rosa marknaden. Den ende som förtjänar ett grattis är Walle som blivit pappa i veckan. Ris till Limpan och Maggan som skall till Alperna och lämnar Celtics redan tunna trupp i sticket………. Celtics kalla vår fortsätter, är den inte spelarflykt så är det stolpe ut eller rättare sagt för dåligt kunnande. Varberg som är ett ungt, hungrigt, vältrimmat och seriöst lag skall man inte släppa iväg till en femmålsledning för då får de råg i ryggen. Celtic lyckas nu med denna bedrift och får hela tiden kämpa i uppförsbacke, utan ankarlift eller liknande hjälpmedel. Att försvaret funkar hyfsat och att Bas å Rossel tar de bollarna de ska hjälper inte när vi inte vet hur man gör mål. Vissa matcher kommer vi till avslut men bränner men numera kommer vi inte ens dit. Spindelnät på bollarna som hittar in mot burväktaren. Kraft och fantasilöst anfallsspel gör att vi än en gång får kämpa med kniven på strupen för fortsatt existens på den lägsta nivån det spelas handboll på. Tummen ner = släpp in tigrarna. Vi har en bra period i andra halvlek då vi hämtar igen ett sexmålsunderläge till X. Matchen får lite nerv vilket leder till slarv, som i sin tur medför att Varberg gör fler mål och då kulminerar matchen och vi får med oss noll poäng även denna helg. Inte mycket att säga om individuella prestationer, kan möjligen framhålla Tobbe som växt in i sin roll som rivjärn på ett godkänt sätt. För det betyget krävs dock att man byter om och försöker i skolans värld, vilket säger en del om Celtics insatser 2006. Hoppas OS kan värma lite eller få oss att börja satsa på annan idrott. Nu krävs en riktig satsning med höghöjdsträning, kostprogram etc för vi ska till kalla Berghalla nästa omgång……….. Det såg mörk ut för rebellerna, rymdimperiet från rymdtorget hade fått klart sin nya stridstation dödsstjärnan. Det visade sig att denna förintelsemaskin bara hade in svag punkt, där protontorpederna skulle kunna tränga in. Nämligen en liten öppning med diametern 5cm i den nordvästra takdelen. Imperiets kejsare (aka fluga) beordrade att felet skulle fixas med omedelbar verkan, vilket också blev fallet. Med solid ingenjörskonst hissades ett provisoriskt skydd upp mot den svaga punkten. Och striden kunde börja. De decimerade rebellerna startade i rasande fart, fantasin och kreativiteten flödade och målen trillade in i stril ström. Brain kunde till och med läsa söner sin läromästare (fluga) som gått över till den mörka sidan och enkelt kontra in mål i 5 mot 6 spel. Det såg sannerligen bra ut i förta halvan av striden. 10-15 fördel Celtic. Imperiet hade gått till reträtt trodde vi, men som så många gånger förr hade vi fel. Celtic hade blött ner krutet till kanonerna och Baner satte in en ny defensiv kraft som hade kraften med sig. En sista utpost som kunde en rörelse som inte går att göra något emot. Precis som Karate kids hoppspark, upp med ett ben och händerna upp i luften, går inte att besegra, lite synd. Baner hade fått nya åder från moderhjärnan å började lirka in mål efter mål. Det plockade även fram några riktiga trumf som trippeljappe, nere, nere, nere mål. Det syntes tydligt att Yoda (Walle) inte avslutat rebellernas träning, de är inte fullärda, kunde inte behärska kraften ordentligt. Ensam är inte starkast i rymden, inte ens i denna galax. Noll poäng denna kväll. Nu när Rossel var satt på prisjägaruppdrag på annan ort fick vi inte ens se the utimate black hole………….. Vi vet inte vad vi skall göra nu när serien snart är slut, en klump i halsen av allvar mot Rya den ville inte ta slut. Du efter vinsten… det fixar sig alltid, du efter sommarn… det löser sig nog. Du skall nog se att det blir ytterligare en säsong för Celtics glada gossar innan spelarflykten sätter stopp för föreningen vara i Gbg trean. Inte Rosells lägenhet på fredagen då. Som i tidigare matcher under våren hade vi som vanligt ett par bortfall av lustiga anledningar som semester/jobb på annan ort/skador/orkar inte/OS/försenad buss/tandläkaren för att nämna några. Men som så många ggr för hade den gamle gamblern KP ytterligare ess i rockärmen. Han hade vaskat fram Celtics egen bin Ladin (svårare att få tag på än Palmevapnet som en annan Krister P har dumpat från finlandsfärjan). Richard ”långa farbrorn” Åberg gjorde sensationell come back, inte nog med det han hade med sig ”lilla Anna” Rosero och cirkeln blev sluten. Matchen slutade precis som barnboken med samma namn lyckligt. Lite motigt i början, underläge 0-4, 3-9 blev 12-12 och 15-13 i halvtid. Långa farbrorn hade gjort 4 avstämda bomber i mål, en junisstuds på kontring samt en nära dödenupplevelse efter 2 ruscher på mindre än 2 min. Allt syre i Kultan hade inte räckt för att stoppa den andnöden. Halvtidsvilan kom lägligt för Celtics cletna spelarmaterial för vi behövde prata igenom en eventuell guldpeng i hockey, många tvivlade på foppas form etc. vilket visade sig vara onödigt. Andra halvan av aktern är vikt åt Tobbes vikskott. Killen som gillar komma bredd lika mycket som Holm gillar komma högt. Hade försvaret funkat som det skall hade vi vunnit större, men vi kan inte begära för mycket en lördag efter löning. Huvudsaken är att det kostar pengar. Roligt att se lite vinnarskalle denna match, har gubbarna sett på OS och lärt sig något månne? Ros till hela kollektivet och en fjäder i hatten till Åberg som kom hem av egen maskin. Hur vinstfirandet gick till förtäljer inte historien denna gång, men att kortet glöder på afterskin där Rosell befinner sig råder det inga tvivel om. Fyra getingar (i Expressen inte drinken) till Limpan som vanligt hade undertecknad nästan glömt. En stjärna har man för att hylla… bra jobbat Linus…………… Efter den stora förlusten mot Kärra (36-23) tillägnas detta referat de fallna stjärnor som har haft svårt att ställa upp för vår brokiga skara handbollsspelare. Matchen i stort finns inget intressant att rapportera om förutom straffen kärrajunisen bombade rakt i ansiktet på Bas vid ställningen 30-20, hobbynivå. Skönt att helgen var över så han slapp visa upp sitt svullna anlete på dansgolvet. Våra tankar finns hos dig Bas. Men Bagarn är affärsman, ni vet hur dem kan va och Maggans brother är en ingenjör som vet hur slipsten dras. De är så respekterade i Celtics societet trots deras tunga löpsteg knappast det en hemlighet. Limpan har träffat en härlig brud, han lärde känna hennes kropp sina drömmars ideal så tankarna på Celtic grusas när skidsemester kom på tal. Tobbe skickades till Chalmers för att lära sig at ta itu med livets gåtor, modersmål och algebra. En medelmåttig ursäkt snyftar jag men han tycker den är bra. Paul packade sin väska och försvann, jag vill ha mat för dagen sa han och gav upp handbollen för att spela med sitt band. Henke är i vårt västra grannland för inlärning av kirurgins konster, så vi får till nästa säsong värva ett nytt skyttemonster (snälla Önnerediter varva ner). Jag säger en sådan slyngel efter allt vad Celtic har gjort, vi hade alltid hoppats Henke skulle bli nått stort. Några nämnda några glömda men det spelar ingen roll, nu gäller det att ladda om. En träning och två matcher kvar på säsongen det ska man nog kunna mobilisera lite krafter till. Ale hemma nästa helg, får se hur många i det laget som vill betala 4 kuponger enkelresa för en lördagsmatch mot Celtic. Kanske blir det fem mot fem. Maggan fyller år dagen innan så vi kommer nog inte vara krya i kanelen denna match heller. Fotnot: skribenten har varit i flyttatagen därav denna sena publikation. Hoppas läsaren kan ha överseende. Over and out………………… Matchen mot Ale började som så många ggr förr denna kalla vår, käpprätt mot heklefjäll. Spelet funkade föga varken offensivt eller defensivt, ändå låg vi bara under med 3-4 baljor en bit in i första. Maggan drog då på sig en solklar back som skall avnjutas till sill och hembakt vört på nästa Celticbankett, åhh tackar tackar. Ale vann 2 minutaren komportabelt och backen blev brantare. Samma backe förvandlades till en vertikal minuter senare då samme Maggan drog av ett ledband i högerknät i slutet av halvleken. Då ingen i Celtic har någon Audi quattro i sina ägor kom vi aldrig upp för backen. I andra halvlek fick Walle chans att lufta den 3 promillehaltiga bänken som utgjordes av en person denna lördag. Tunn trupp som vanligt men denna helg kunde vi skylla på J-sm slutspel så ungdomarna kunde inte medverka, för Rockiesarna befann sig fortfarande på semester i alperna. När Ale hade sju mål att gå på var matchen slut och vi förmådde inte att fullfölja på ett nobelt sett, utan förlusten skrevs till 23-27. Rosero var nära dubbla staket vilket uppväger de fem missade straffarna något, annars var det skralt om utropstecken denna helg. Kan nämna Paul som i a f försökte vara lite kreativ med växel dutt (aka Tic Tac, Dansk) och Tjeckrörelse men satan (Miro är väl slovak) resultaten uteblev. Hur kunde Ale mönstra 12 utespelare? Kanske pga. el tack vare huspriserna i Gbg eller har de varit i värvatagen? Är det någon utanför vår slutna skara som läser detta (förmodligen inte) är ni välkomna att förstärka Celtics korta, klena, otränade garde. En kamp kvar denna vår men den är ack så prestigefull. Ska arbetarlaget från city kunna rå på Särös välbärgade elittrupp ihopbyggt av lego? Hoppas alla som vill vågar och kan ställer upp………………. ”Snön faller och vi med den” Lundell för den obildade men passar fint Celtics resa i serien. Sista matchen för säsongen utspelades sig i Legoland, vilket passade kidsen i Celtic bra. Vi såg ut som små skolpojkar då ingen spelare var längre än 180 cm. Särös kortaste gubbe var runt den längden kändes den som redan på uppvärmningen vilket visade sig var rätt iakttaget. De hade några riktiga schabrak i mitten, måste varit byggda av duplo, absolut inte av tecnicks. Vårt vapen mot deras tunga skytte var aggressivt försvar framför en duktig målis. Lilja studsade som en boll av gummi på 12m, hoppas inte han spekar så i teflonpannan med en gaffel hemma för då blir den inte långlivad. Bas tog en del skott som kom igenom och gubbarna på flayern tackade med att springa in några kontringar för en gångs skull. Försvarstaktiken fungerar kors i taket. På offensiv planhalva gick den inte utmärkt, lite problem med bort kastade passningar (på västfronten intet nytt) + en köttmur av välavlönade föredettingar som satte stopp för distansskytte. Vi fick ägna oss åt utspel, inspel samt en del komma på utsidan av 2:an (det är gubbarna vana vid då singeltiden inte är förbi). Vi spelade bred handboll med gott resultat 15 gjorda på 30 min inte illa. I andra halvlek fick vi känna på det ohyggliga publiktrycket, man kunde känna på stämningen. En rättsprocess mot de svarta $ som finns inom idrott i allmänhet och hos allt för bra lirare på nio i synnerhet (Limpan vår stjärna). Han ska väl ha lite rostfritt, han brände bara en straff denna söndag. Tror nog det passar oss att lira inför enögda fans som inte uppskattar ironi på handboll som Celtic visar upp. Vi slängde in boll i parti och minut även i denna halvlek och hade faktiskt ledning med 2 mål och 45 sek kvar. Men var fan vi delar väl broderligt på poängen och matchen slutar 33-33. Noterbart: samtliga kantspelare var nästan 100% denna match i båda lagen, men det är bara av akademiskt (hur det nu stavas) intresse. Nu är handboll slut för denna gången ses igen i september då vi drar igång försäsongen med cup i Danmark. Maggans brother har i o f 2 heta kvalmatcher kvar med VHF innan alla hjältar kan gå på semester. Håll ögon och öron öppna man vet aldrig vad som kan synas under luppen fram till nästa tävlingsmatch. Det skall bli någon form av avslutningsbankett under pompa å ståt där det kan dokumenteras en hel del……………………
Då förlusterna står som spön i backen hittar inte skribenten sinnesro att ta sig samman för referat. Bjuder på en kort sammanfattning av de senaste händelserna för Celtic. Vi spelade en mycket rolig och trevlig match mot kometerna där vi visade att vi kan göra mer än 15 mål. Börjar faktiskt ganska bra framåt. Linus gör mål för tredje matchen i rad inte illa. Tror faktiskt att vi sätter någon staff också, rätta mig gärna om jag har fel. Paul drar på sig en back. Nog om anfallen. Särö ställde upp med två prickskyttar samt en tittfint på nio meter, detta gjorde att vi kunde inte försvara oss. Tror de gjorde mål i samtliga anfall första 20 min. Sämre försvar har jag inte hört talas om sen Mjällby var uppe i allsvenskan tidigt 80. Matchen var död i halvtid. Nästa match mot Ale fick vi användning för vårt bortaställ. Ni som sett det kan intyga att det är det snyggaste i västragötaland. Helt klart värt entreplåten. Fundera på att springa varvet i den, garanterad tid under 1,5 h. Att rapportera sportsligt undanbeder jag mig gärna men några rader kan man bjuda på. Vi gör en halvfilur i målet till bra. Han höll säkert div 3 standard vilket var för bra för våra försök att hitta nätet. Datornätet Internet kan vi utan och innan. Vi har säkert 10 utvisningar under matchen inte bra. Notera att Rynning inte var deltagande. Ale har nog 7 men vi vinner inte en enda inte heller bra. Vi har inte roligt på planen längre, vad har hänt med gamla helylle Celtic??? Ska vi bjuda in Stefan och Krister till matcherna? Ale var ett nummer större 0303, vi många simposter mindre då Bas husera i fjärranöstern. Ale ska ha lite cred för nya fina tröjor och sköna bollar.Det som talar för Celtic nu är att vi har enkelt spelschema kvar: Nord, Baner, Fjärås och Långedrag….
En kulen lördagskväll i mitt i brinnande alpina vm och dessutom sportlov styrde Celtic kosan mot kärra centrum. Lokaltrafiken funkade utan försening och därför kunde vi värma oss med en köpp innan matchen. Det som skulle bli Bas sista uppträdande på de stora arenorna innan proffslivet på beachen skulle ta vid. Nu ska vi avsluta detta på ett fint sätt så han får en karamell att suga på under 14h flyget. Glada i hågen av att vi skulle miss melodifestivalen började vi matchen på ett underbart sätt. 2-0 efter ca 7 min 4-4 7 min senare, sen försvann orken. I samma veva upptäckte vi att klister inte fanns att tillgå, inte bra när svetten lackar. Ingen i laget visade prov på kunskaper inom den ädla sporten vattenpolo. De tekniska felen var lika förekommande som gästboksinläggen på nattstad (fråga bas). Truppen var som vanligt tunn och kondisen som vanligt dålig vilket medför att vi inte kan spela 2*30 min. Kärras unga med stora hungriga försvar tackade genom att kontra sönder allt. I halvtid var matchen ändock hyfsat jämn siffermässigt, åldersmässigt ledde Celtic med råger medans Kärra hade ett övertag i antalet träningar för året. I Halvtidsvilan snackade Jimmie år sig en burk lim från en mycket trevlig herre i kärrasektionen, nu skulle det börja liras….Fel fel fel. Tro inte vi gjorde ett rätt under sista 30. Roseros back för att han skällt ut domaren efter noter kan vi iof sätta på pluskontot. Kärra hade lekstuga mot långsamma oengagerade och fantasilösa Celtic. Det rann på bra sista 15. slutresultat 31-16 typ. Nu vill det till något stort för att vi inte ska ramla ur båten. Celticinsatts: en överstruken geting. Har inget med häcken att göra, möjligen tabelläget. Slutälat för idag.
Då skribenten hade dragit på sig en släng av digerdöden i VINSTmatchen mot Rya, (Läs igen VINST) bjuder vi på ett miniref från VM 94 då våra hjältar verkligen grävde Guld i staterna. Nu kommer vi, härligt wow (inte World of Warcraf). Sverige-Kamerun 2-2Backklippan Janne Eriksson hade skadat sig precis innan VM och läget var en aning osäkert. Men det började bra. Roger Ljung nickade in 1-0 mot Kamerun i första halvlek. Och det slutade bra, Martin Dahlin kvitterade till 2-2. Sverige-Ryssland 3-1 Tommy Svensson kände innan matchen att det här skulle gå vägen. Ryssarna tog ledningen på straff men sedan tog Sverige över. Tomas Brolin kvitterade också det på straff och sedan var det Martin Dahlin-show. Sverige-Brasilien 1-1 Nu väntade Brasilien i gruppfinal. En poäng och åttondelsfinal nästa. Brolin fick bollen på mittplan, serverade Kennet Andersson en crossboll som den långe därframme läckert placerade in i det bortre hörnet(med fel fot så att säga). Romario kvitterade i andra halvlek. Sverige-Saudiarabien 3-1 Saudiarabien väntade i 40-gradig hetta. Tidigt ledningsmål av Martin Dahlin. I andra halvlek avgjorde Kennet Andersson med två fina mål. Sverige-Rumänien 7-6 efter straffar (2-2 efter förl) Rumänien, som slagit Argentina, väntade i kvartsfinal. Sverige tog ledningen sent i andra halvlek på en finurlig frisparksvariant. Rumänien kvitterade i slutminuterna och tog sedan ledningen i förlängningen. Schwarz blev utvisad men Kennet Andersson lyckades kvittera. I straffläggningen visade Thomas Ravelli vad han gick för. Sverige-Brasilien 0-1 I semifinalen mot Brasilien var det spel mot ett mål. Ett tröttkört Sverige med en halvskadad Martin Dahlin på topp mosades av brassarna. Men det var inte förrän efter utvisningen på Jonas Thern som Romario lyckades få hål på Ravelli. Sverige-Bulgarien 4-0 I matchen om tredje pris mot Bulgarien satte svenskarna högsta fart från start. Brolin inledde målskyttet och när Kennet Andersson nickade in 4-0 blev han bäste svensk VM-målskytt någonsin med sina fem mål.
Långfärdsbatalj i Alingsås, hur skulle detta spektakel sluta? Vi hade råg i ryggen efter Varberg hemma och det visade sig att vi kunde göra mål även denna dag. Vi hittade kombinationer under finess. Tror vi gjorde mål de första sju anfallen. Ser bra ut… spelet också, då visade sig den obefintliga försäsongen från sin sämsta sida. Vi storknade helt, Jörgen Brinks vägg kom för att hämta oss. Ingen vettig person kan förstå hut det kan gå så käpprätt….. Matchen var borta redan i halvtid. Action böt av en bedrövlig bas å gjorde det ok men när skrapet utanför inte kan göra nått rätt spelar det ingen roll. Fast det var trevligt att det var storpublik på båda långsidorna. Mitt norra öga skådade inte mindre än två kungar bland folkmassorna: den ”gamle” kantsnidaren å Celticprofilen Jörgen J samt King Edward. Brakförlusten blev 15 mål avrundat å klart. Notera att Celtic hade mins poäng av samtliga lag som visades på Gp:s resultatsida förra måndagen.
Topplaget tillika sommarstaden hade trots blötsnö vaknat och tagit sig hela vägen till Kultan. Det var en sammanbiten skara med enhetlig klädsel som tog sig in på trägolvet 20 min innan kick off. Vi som befann på andra planhalvan visste inte vid detta tillfälle att vi skulle kunna bjuda upp till dans. 15 baljor upp låg grundtipset, tur att raden inte hanns lämnas in innan spelstoppet. Varberg öppnade som vanligt med att köra igenom kombinationer högt och lågt med straff el mål som följd. Denna lördag vill Celtic inte vara sämre utan svarade med samma medicin. Då vi har varit folk på träningen har vi också tränat in lite olika varianter på anfall, förutom klassikern växel skott över, kontring mål bakåt. Vi gav Varberg något att tänka på. I samband med att det var match gav en svartklädd filur samtliga i Frölunda något att tänka på. Victorytecknet visades upp som aldrig förr (sorry Churchill). Även ruter kung blottades åt en stackars junior som hade fått förtroende. Fattas bara att Roger Blomqvist skulle ha refererat. Trots spel med decimerat manskap åt båda håll höll matchen en hög engelsk klass, kämpaglöden håll minst div. 2 klass. I mitten av andra kom det väntade men så tråkiga rycket från de hungriga uppåtsträvande gästerna. Tre mål blev för mycket för oss att ta igen. Ytterligare noll pinnar i protokollet, synd de du..Men det finns nästan alltid ett men (utom när man avslutar med VSB) vi gjorde årets bästa insatts, anfallspelet såg stundtals bra ut. Bas skötte sig hyfsat utan produkter i håret. Stjärnan börjar hitta rätt både i mitten och med damernas. CC Rynning är snart formtoppad då han har fimpat (till nästa fylla dvs. 3h efter slutsignal), Amund drog på sig en back och Christoff kan snart söka asyl då svenskakunskaperna sitter som nått talesätt, även det grammatiska. Förlust 22-25
Året började med dubbelmöte med Lerums stolthet. Från dessa matcher finns inte mycket att rapportera. 2 förluster, massa gnäll om klappar man inte fick samt en målis som var väldigt duktig. Vi lyckades bara överlista denna troligen väldigt rutinerade väl meriterande klädval sofistikerade burväktare. Resultat: blev sönderkontrade av en skäggprydd herre som hade någon form av dubbelgångare. Ge detta par 40 år ser de ut som en kille som måste jobba övertid v 51. Då skribenten har varit julledig och har ett komihåg som en aurumfisk finns inget att tillägga. 14-37 match 1, 18-28 match 2.
Kvällen innan avresan till en av västkustens riktigt hippa pärlor (sommartid), förgylldes av ett celebert besök. Exkaptenen tillika ingenjören och malmöbon Maggan satt och visade emalj i tv-soffan framför på spåret. Som sig bör förtärdes snittar och ett glas vitt. Frugan mår bra, bilen går bra, firman går bra ah ah ah. Kallpratet förbyttes senare i vanligt hederligt fyllesnack. Uppladdningen kunde inte ha varit bättre. Undra om spelet kunde vara sämre? Vill vi inte ens lira numera? Verkade som grabbarna ville sitta mer på bänken än vara aktiva på plan. Vi gjorde fler byten än groggbeställningar kvällen innan. Varberg spelade ut oss efter noter. Det kändes som om de hade tränat innan serien drog igång, har de ambition att lämna serien månne? Vessman (hur det nu stavas) har ju snällt ställt upp som lite tränare och varnade innan för en vänsterslägga. Honom ska vi plocka ner gick snacket, han gjorde bara 14 mål. Vi smugglade till oss några straffar som effektivt brändes, kontringar finns inte och mot fem-ett spel kan vi inte producera. Hur mycket förnedring kan det bli? Tycker lika synd om ett ambitiöst Varberg som tränar och ligger i och ändå får möta lag av vår kaliber. Vi får ta nya tag när serien vänder. Stjärnan kommer hem, kanske frälser han oss efter en sejour på kontinenten. Musten har gått ur oss fullständigt, vi får fylla på med julmust, rim och pyroteknik i uppehållet. Slutresultat 39-22.
Ett sargat Kelt ställdes öga mot öga mot ett heltaggat Båtkapell. Dagen till ära ställde vi upp med 4st v6or 1st m9, 1 st h6, 1 st m6 och 1 st målis. Gubbarna körde sten, sax, påse om positionerna, fin laddning. Lasse hade nog sett en vm-krönika el liknande dagarna innan match för de var laddande till någon form av ordspråk. Det small friskt i både nätet bakom Nacken och i våra anfall (dock utan blodvite). Rasmus åkte på ett krysstag men nacksving som följd. Domarna blev något överrumplade av det hårda spelet, Kelt också. Efter 10 min kom vi igång och började producera framåt. Hjelm. Lågan och Albin sköt som hästar sparkar och resultatet blev jämt. Vi körde en form av rotationssystem i bytena, inte för att alla skulle få lira lika mycket utan för att det var damvolley i hallen bredvid. I pausen pratade vi om det mesta som inte innefattar spelet, och körde på andra som vi gjorde i första. Vi hade till och med ledning en bit in i andra. Ledarstaben beordrade punkt på kapellets vassaste kille, resultatet blev som väntat. Kapellet drar ifrån och vi inkasserar inga poäng denna kväll. Synd men vi gör det bästa av situationen, kämpar hela tiden. X-tra ros till Lennander med sin fantasi, Hjelm för han kan göra det svåra så himla enkelt och Nacken för sina fina parader. 22-25 men inga missade tentor.
HP Alingsås hade tagit sig hela vägen till Valhalla mitt i veckan. Skulle jetlag bli vår räddning denna kväll? Kanske var de även trötta efter sitt slit i skolan/arbete? Förhoppningarna ebba ut när vi såg att de hade egna bollar, lika uppvärmingströjer, Gainomax att dricka efter match samt målvakt hämtad från en baltstat. När vi har folk med utländsk härkomst i laget är de utbytesstudenter inte handbollsspelare till yrket. Trots dessa chockbesked öppnade Celtic i ett rasande tempo. Bas tog det mesta, således kunde kontringarna plockas fram. Anfallen var trevliga med fantasi och mål som följd. Vad håller på att hända frågade vi oss? Det som hände var att orken tröt med kraft, fantasin försvann och målen uteblev. Pigga Alingsås gjorde 10 – 12 raka mål och matchen var körd i halvlek.. Vi kämpar i alla fall oss genom andra halvlek, men kunnandet är bortblåst. Bas gör nog 30 räddningar ändå förlorar vi med 11 mål. 16-27. CC Rynning drar på sig rött kort. Det har han lyckats med 3 av de 4 matcherna han medverkat i Celtic, cred. Celtics egna Vinnie Jones är även skyldig 2 backar. En omgång kvar innan rimstugorna öppnar portarna, kan vi vinna den eller ska vi önska oss bättre kondis, kunnande och fred på jorden i julklapp? Frågan är om folket har ätit sin gröt och gjort sina läxor hela året?
Efter en hård arbetsdag var det bara att packa om väskan och bege sig till Lundbystrand. Ut med verktygen från gruvan och ner med rågummisulorna, klister, matchställ. Snusen och termosen fick ligga kvar. I vanlig ordning kunde inte Celtic ställa samma manskap på banan som omgången innan. Det finns många nackdelar med att inte ha kontinuitet i lagbygget, fördelen är att vi sprider förlusterna på gubbarna så ingen gräver ner sig totalt i schaktet. Kanske aningen lurigt när man får presentera sig på match. Rya mönstrade för dagen 12 utespelare, 2 målisar, 4 ledare samt en del nära och kära på läktaren. Föra oväntat läckte Celtics tunna försvar ännu en gång inledningsvis. Men det märktes inte så väl då det rasslade bakom en gänglig junis i Ryakassen med jämna mellan rum. Vi kände att vi var med i matchen och taggade till försvaret. Detta uppskattades inte av domarparet som tittade på Ryas uppställning och då antog att det var J-match de övervakade. V-tecknet visades gång på gång upp för Celtics kämpande manskap. Det betydde inte victory, utan sätt dig 2 min å tänk över din senaste handling på defensiv sista tredjedel. Hade Rynning medverkat hade backligan varit övertrasserad med tanke på inkomsten CSN ger denne karl. Med 5 el 4 man är det inte så enkelt att hålla jämna steg ens mot unga i fotbollsuppvärmningen. Rya gick således till vila med 5 fler strutar. Vilan behövdes knappt då gubbarna hade fått sitta en det redan, så vi gick stärkta in till andra och släppte upp Hisingsgänget till åtta måls ledning. Kanske dags att komma igång nu? Kämpaandan höjdes och vi kunde knapra in en del mål. Kantspelarna kunde inte missa denna match (stoppa pressarna). Utspelen haglade ändå inte, intressant anmärkning. Rosero är ju het som en kamin, men skjuter man hårt och missar gör det inget. Då kan man skrika lite på kantkillarna att vi måste jobba hem! Vi knaprade ändå in men försprånget var stort, hade hoppats på en Jörgen Brink el ”Östtysken faller” från Rya men icke. Måste bara uppmärksamma Henkes kontrings pass till Jimmie i mitten av halvleken. Kanske det mest distinkta denna säsong, 30m fortfarande stigande ner till högerstruten. Som grädde på mosade pantofflor var det även tittfint.. Det näst sämsta med match var tisdag, vi kunde inte skylla på bakrus, långweekend i Sälen el finmiddag med släkt. På med blåstället och gräva oss upp från denna prekära situation. Å andra sidan får man till på x antal sek per meter under jorden man arbetar i gruvan. 32 – 30 i hemmafavör.
Resan till klubbens första seger var allt annat än en dans på rosor. Det hela började med vattenmassor i massor som följdes av en olycklig olycka vilket medförde att vägen filtrerades till en fil. Efter strapatsen var folket faktiskt vid god vigör så Orions tre vise män på 9 m kunde forceras ner, utan slag under bältet. Kelts tränarstab, lilla och stora björn kunde tygla alla stjärnor denna match. Stora björn ställde till med kafferep på bänken bestående av bl.a. gifflar samt naturens godis. Tobbe tackade med att äta banan som Lennart Svan och dundrade in mer än ett staket. Orions största/ända hot kom från en hårfager filur på mitt nio som iof fick dubbla staket men sånt hjälper icke mot ett hett Kelt som gjorde mål från alla vinklar och vrår. Detta trots att planens mått inte riktigt tillfredställde för en tränare som uppskattar handbollsgodis som knorr, flip och tumskruv. Efter femmålsledning i halvtid kunde vi spela ut i andra och laborerade lite med positionerna. Lågan gjorde en bejublad insats på h9, Toby opererade på h6 och linjen, för att inte tala om Hjalle som faktiskt fick vila lite över en giffel. Orion hittade inga medel som kunde knäcka oss (kryptonit inräknat) utan segern bärgades inför storpublik. Festprissarna på norra stå gratulerade, familjesektionen applåderade sportsligt och motståndet tog hövligt i hand. Tråkigare än så kan det bli på bortaplan. Skottprocenten var ruskigt hög denna match så vi bestämde oss för att även höja promillehalten lite vid en klassisk vägkrog. Ros till alla inblandade spelare samt Hjelms GPS som gjorde denna resa genomförbar. Notera att det kördes kamel hela nerresan utan att ställa till en scen i denimgylfen. Slut res 22-27.
Söndag eftermiddag med en riktig genomkörare på danshak gjorde att bilresan till Särö inte blev historiens trevligaste. Sen gammalt visste vi att Legos gäng inte är stadens snabbaste, men ack så stora och aningen mer rutinerade än vårt ihopplock. Förutsättningarna var enkla: springa å vinna eller gå å titta på. I första halvlek valde vi att mest titta på när tittfinterna till pivot, de billiga särdragen och gubbgängets kontringar haglade in. Det var en lika sorglig syn som rösträkningen månaden innan. Som mest ledde Särö med 7 mandat. Ska Celtic ha en downperiod på 4 hårda år? Hoppas inte det sa vår ende icke EU-medborgare i halvlek och gav oder om gladare humör och mer spring i benen. I 20 min av andra halvlek kunde vi hålla den nye ledarens råd. Vi knaprade in mål för mål, kors i klychan kontringarna genererade lika många mål som drinkar på Sticky kvällen innan, 7 sen tappades räkningen både vid baren och i hallen. Vi jobbade oss upp till jämn match men som många ggr denna höst darrade vi som asplöv i avgörande läge. Kometerna gjorde nerslag efter nerslag bakom mållinjen, vi var oförmögna att svara med lämplig medicin. Man skulle kanske ordinera lite träning på gubbarna så vi till nästa kamp kan namnen på lagkamraterna. Vi försöker vinna i mer än 30 min denna gång vilket vi kan notera på pluskontot, bas var hyfsad i kassen trots 32 insläppta, vi hade några avbytare också. Lägger vi ihop alla bra saker vi gjort denna höst kanske vi kan ta 2 p nästa match. Den är innan både lönehelg och tentaperiod på Chalmers, jag börja vittra något trevligt.
Matchen mot lokalkollegan Nord blev inte något att skriva hem om. Det var som kriget mellan nord och syd, i tv-serien hette hunken P Swayze i matchen var det bas. Denna gång lyckades nord vinna precis som i staterna på tiden det begav sig. Kärleksintrigerna uteblev dock. Skönt att de vann den gången, synd nu. Nord ställde upp med ett antal kamikaze soldater i första ledet, nu räckte det denna drabbning. Det tyngre atteliriet behövde inte förta sig. Vi var underlägsna i både antal samt kunnande. I det uppställda kriget vid vårt territorium håll vi hyfsat jämna steg, men vid deras försvarslinje var vi helt borta. 9 m bomberna gick inte genom på det sättet vi kalkylerat med viket resulterade i en smäll bakom basistens trummis bas. Det small även på avspel vilket inte hör hemma i vår krigsföring trodde vi. Nord har nog smygtränat under sommaren och även haft mer än 10 gubbar nere under säsongen. De bytte folk på både 6 och 9 meter oftare än Rosell beställer in White Russian på avslutningsfest dvs frekvent. Förlust siffrorna skrevs till 37-19 och 0-1 i akutbesök. Inga problem att visa sig på Sticky efter några stygn, damerna gillar kanske en ärrad gentleman. Det bästa är att det inte kan gå sämre nu, hoppas det kan gå bättre. Enligt rapporter kommer det en del nya unga rekryter till nästa omgång. Om dessa kan förtjäna ett streck el två på rockaxeln låter jag vara osagt till Ales besök är avklarat. På högerkantsfronen intet nytt, synd de.
Celtic spelade en viktig match i bottenträsket mot Fjärås. Lite kniven på strupen, poäng å lite höjt självförtroende till kvällens dans skulle sitta som en smäck. Men i stället för en smäck satt matchen som en crocketklubba på smalbenet. För en gångs skull kunde vi göra lite mål, både från sex och nio meter men det hjälpte föga. Deras ytternior hade julafton, upp å dra bomb i kryllan mål. Och såhär fortsatte det hela matchen. I andra kontrade de också vilket resulterade i ännu fler fega hårda skott. Den som vet hur man spelar försvar i handboll är hjärtlig välkommen att visa el skicka i en instruktionsbok. Det här med fem ettan funkade bara på Staffan Lings tid. Släpper man 34 måste man kunna tänka om. Läste i GP att handboll var 80% hjärta, får nog sätta in en pacemaker så vi kan plocka fram detta vitala kroppsorgan innan div. 4 är ett faktum och vi står utan hemmahall. Då får vi sälja faktum. På glädesidan kan rapporteras att Kjells vapen har nytt krut i bössan. Ska Götene rädda oss på samma sätt han räddade oss på Roskilde för ett par år sedan. Det har även dykt upp en del jokrar på träningen som kan bli användbara till nästa omgång. Men hur mycket saknas Zlatan egentligen?, diskussion sker på nästa träning.
Efter ännu en arbetsvecka skulle Kelt göra upp med Majorna om poängen i en fredagsmatch. Även denna match fattades avbytare så de tappra gubbarna som kunde offra en timme av sin helg fick springa på bra. Vi började lite trevande med 5-1 försvar som MIK utan större problem kunde luckra upp. Action Force i målet fick ingen större hjälp första 10. En riktig tränarmiss, var inte påläst. Efter 15 min gick vi ner till 6-0, i anfallet gjordes en rockad. Andy som debuterade fick ansvaret som spelfördelare med lyckat resultat. Vi knaprade in försprånget och gick till halvtidsvila med X. Andra halvlek blev en jämn historia där lagen turades om att jaga ikapp en ledning. Trodde vi hade dem på gaffeln vid 21-17, 4 min kvar. Men på sedvanligt keltmander duggade felbesluten tätt och Majorna kunde hämta upp till 22-23. den evigt unge Ola kviterade med 45 sek kvar. MIK till anfall, deras felhänte h6:a tar dövinkel med 30 sek kvar. Action räddar och vi får gratischans. Andy driver upp ett sällan skådat tempo, stegar blir nerriven straff. Yes. Hesa Fredrik gör sitt. Niksa tar det återstående 7m skottet, pang mål tror alla utom domaren som då inser sitt dumma beslut att ge Kelt straff. Han hittar ett fotfel. 23-23 rättvist enligt expertisen på läktaren, så det är bara att hålla med. Ett fall framåt tack för poängen varså god å skölj.
Gamla anrika kultklubben Kelt visade sig inte heller från bästa sida under sin premiär. Nödvärnet hade kallats in i form av biffen och bananen. Biffen gick på pumpen från h6, bananens lungor var inte fyllda med syre. Då bänken bestod av K-master å Brain fanns inte tanke på byte utan gubbarna fick köra på efter bästa förmåga. Vi hade Legos andralag på gaffeln men inte denna gång heller.. Det unga Kulllaviksgänget lyckades med bedriften att springa ifrån oss sista 20 min. Trodde inte det var möjligt att ha mer gedigen försäsong i benen, men jag högg i vanlig ordning i sten. Kristinehamns juggen visade iof gott gry, lika så Calle som levererade med båda händerna denna söndag. Slutsats: sporten missades, poäng missade, bakispizza missades inte. Men håll i hatten, nästa match kommer ytterligare jokrar att smygas fram. Undra om vi får syn?
Första matchen i kultan ställdes vi mot lokalkunkurenterna Henry Loyd. Även denna helg kunde vi inte ställa till något större besvär i form av motstånd. Trots att tavlan visade hyfsad jämna vindar, kunde vi inte ens kryssa. Största problemet vållade sista utposten dock inte Vinga men en läsande figur. Är kanonerna felinställda eller är krutet fuktigt? Jag ser kombinationen men lösningen är långt borta. I aktern vållade som vanligt linje/skeppsråttan stora problem, stora starka karlar är nog inte vår gebit. Tilläggas att tre personer såg på Gretas senare samma kväll, inte förra veckans monster utan något helt annat. Ska vi inte förlisa ner i systemet krävs uppryckning, frågan är då om någon är intresserad av det förlista vraket. Tror knappast det. Utan vi måste ta oss i hamn för egen maskin, vet ej om besättningen är simkunnig.
Seriepremiären för vår tappra skara utspelade sig i Berghalla. Ryktet säger att detta blev sista kampen för Celtic i denna anrika inrättning i handbollsvärlden. Vilket minne vi kommer ha av denna match! Baner hade tydligen varit i värva/träningstagen i sommar, vilket tempo och spel de visade upp. Neonlamporna visade H:10 innan G fick känna på nätet bakom en fenomenal herre som kallades för Hasse. Baners mauer var svårare att komma igenom än DDR-medborgare som snurrade vid Checkpoint Charlie på det glada 80-talet. Deras offensiv går inte heller att klaga på, Svedalas näst starkaste man efter ex-kaptenens namne Samuelsson. Han kunde göra vad han ville. Detta kryddat med en äldre profil till höger som gjorde sin livs match gjorde att allt blev pinsamt. Ljuspunkter: hinken i taket var borta, vi hann till bolaget, 11 rätt på tipset. Ska vi hamna på rätt sida strecket får vi nog göra nått radikalt, kalla in plusjobbare kanske. Fast det är slut på varan också nu, damn you borgarbrackor. 13-41.LOL
| HK Kelt | IK Celtic | ||
| Filip Dahlgren Strålman | |
| Elias Krantz | |
| Elton Björlin | |
| Tobias Karlsson | |
| Philip Magnusson | |
| Fredrik Karlsson | |
| Herman Stam | |
| Oskar Mattelin | |
| Marcus Jakobsson | |
Matchreferat saknas
Säsongen slut!
Väl mött nästa säsong
| HK Kelt | IK Celtic | ||
| Johan Lindskog | |
| Fredrik Bentzel | |
| Joakim Pettersson | |
| Jacob Kinberger | |
| Charlie Karlsson | |
| Kevin Thai | |
Matchreferat saknas
Säsongen slut!
Väl mött nästa säsong